Ända sen början av 1920-talet har det funnits etiska regler för publicistisk verksamhet. Det här regelverket är utarbetat av bl a Tidningsutgivarna och Journalistförbundet. "Spelregler för press, radio, TV", som de etiska reglerna heter, kom ut i sin senaste upplaga 2007. Huvudpunkterna i publici-tetsreglerna är följande:

• De ska skydda enskilda, företag och organisationer mot ogrundad och negativ publicitet.
• Media ska ge korrekta nyheter.
• Media ska vara generös med bemötanden.
• Media ska respektera den personliga integriteten.
• Bilder ska hanteras varsamt.
• Hör båda sidor och vara försiktiga med att publicera namn.

Men trots dessa i sina stycken mycket goda regler, minskar deras betydelse i praktiken radikalt så fort drevet börjar att gå. Det är till och med på sin plats att ufärda en varning för delar av en journalistkår som i sin värsta form är på väg att omge sig med en alltmer cynisk yrkeskultur.

Människor som drabbats av ond, bråd död ska enligt publicitetsreglerna inte utsättas för inträngande reportrar. Men regeln har idag så många undantag att den snart inte längre har något värde.

"Inte så djävla lätt" att skriva återhållsamt

Den tidigare Aftonbladetjournalisten Oisin Cantwell intervjuades 2005 i Dagens Nyheter och berättade att journalisterna "har ett moraliskt ansvar för hur offrens familjer påverkas" och att de därför försöker att skriva återhållsamt. Men så tillade han i DN-intervjun:

- Men det är inte så djävla lätt. Vi kvällstidningsreportrar måste ju ta storyn ett eller två steg vidare. För själva nyheten är redan ute i de snabba eter-medierna. Vi jagar detaljer och dramatik.

Nån brist på ärlighet finns ju inte i den kommentaren. Men den påvisar en trend som tyvärr finns i 2000-talets medievärld. Jakten på nyheter sätter etiken alltmer på undantag.

"Vi journalister låtsas ofta vara objektiva"

Oisin Cantwells kommentarer bör få alla som en dag riskerar att stå inför ett uppbåd med journalister och svara på frågor att tänka efter en extra gång. Cantwell berättade i DN också om hur han som ung journalist skulle skriva om flygolyckan i Gottröra, norr om Arlanda. Men så fick han höra att ingen hade omkommit i kraschen.

- Fan! tänkte jag. Äntligen en stor olycka, och så finns det inga dödsoffer!

Och så tillägger han:

- Vi journalister låtsas ofta vara objektiva. Men vi vinklar som vi vill, och sedan får motparten ett pratminus på slutet för syns skull.

Dessa ord bör tjäna som varningsklocka för alla dem som tror att det i en krissituation bara är att ställa upp och svara på medias frågor, och bli ärligt bemött och behandlad. En lyckosam mediehantering i kris förut-sätter goda insikter i medias arbetssätt och kunskap om de särskilda krav som uppstår vid kriser.

Några media-kom-ihåg vid en krissituation

• Har ni en plan för kriskommunikation? Ta fram den!
• Bör du informera:
• Allmänheten?
• Nyckelägare?
• Marknaden och börsen?
• Vad kan göras för att minska oro hos:
• Allmänheten?
• Nyckelägare?
• Nyckelkunder?
• Investerare?
• Besvara alla förfrågningar från media omedelbart.
• Finns pressmappar med fakta framtagna för media?
• Behöver andra än de vanliga målgrupperna informeras, t ex myndigheter?
• Behövs information på annat språk än svenska?
• Finns det något extraordinärt din organisation kan göra för att visa att den är en god samhällsmedlem?
• Om krisen pågår länge, överväg fasta tider för ny information.