Ha ögonkontakt med reportern - fast titta inte i ögonen!

När man blir intervjuad i TV är ögonkontakt a och o. Ögonkontakt är förstås alltid viktigt när vi "kommunicerar" med människor. Men det blir särskilt viktigt när du har en TV-reporter och en kamera framför dig.

Visserligen kan man inte stirra in i journalistens ögon. Ingen (normal) människa kan se in i "motpartens" ögon mer än några få sekunder. Vi undantar förälskade som ju sannerligen inte uppför sig normalt (eller hur?).

Så står du där och följer rådet att ha ögonkontakt med TV-reportern. Men det går bara ett par sekunder så känns det fullkomligt olustigt att forsätta med ögonkontakten. Men lugn, det finns ett bra knep. Fäst istället din blick på reporterns ena ögonbryn. Andra brukar ge rådet att man ska titta på reporterns nästipp. Vad du än väljer kommer det att för TV-tittarna se ut som om du har ögonkontakt - och att du är både artig och lyssnande.

Tänk också på att reportern ibland tappar ögonkontakten med dig under intervjun. Han eller hon kanske både en och två gånger tittar ner i sitt papper för att läsa sin nästa fråga.

När det här händer är du antagligen mitt uppe i ett av dina svar eller håller på att leverera ditt budskap. Så tappa inte koncentrationen, utan fortsätt att titta där reporterns ögonbryn var alldeles nyss, strax innan han eller hon rörde på huvudet.

Reportern kan också bli störd av få, till exempel, sin producents röst i sin lilla öronsnäcka och tappa kontakten med dig för någon sekund. Om du är beredd på de här "småsakerna" kommer du att se mer koncentrerad och trovärdig ut i TV-rutan.

Rekordlågt förtroende för brittiska journalister

Rekordlåga tre procent av britterna säger att de litar på dagens journalister. Journalisterna får lägst förtroendesiffror tillsammans med andra yrken som bankanställda, fastighetsmäklare och politiker. Bättre förtroende har revisorer (14 procent) och jurister (24 procent).

Det är resultatet när den brittiska advokatorganisationen Bar Standards Board frågat drygt två tusen britter om deras förtroende för olika akademiska yrken. Undersökningen visar även att så många som 57 procent inte litar på någon av dessa yrkesgrupper. 

Förtroendet för journalistiken har sjunkit i Storbritannien i en rad undersökningar. En studie tidigare i år visade att bara 19 procent av britterna litade på dagstidningar. 2007 var förtroende för nyhetstidningarna 30 procent. 

Danska pressbilder diskade från tävling

När vi läser nyhetstexter kräver vi att innehållet ska vara rätt och riktigt. Men hur läser vi bilder i tidningen? Kan vi vara säkra på att bilderna stämmer överens med verkligheten?

I många fall kan vi faktiskt inte det. Allt fler bilder är manipulerade på olika sätt. Exempelvis är bilder på brottsmisstänkta ofta hårt beskurna så att den snällaste fyrabarnspappa också ser ut som en brottsling vid en polisfotografering.

I andra fall är bilderna retuscherade så att de blir mer dramatiska. Detta vedertagna förhållningssätt inom nyhetsjournalistiken har nu även letat sig in i pressfotografernas finrum: fototävlingarna.  

Fast danske Klavs Bo Christensens reportagebilder från Haiti stoppades från att delta i danska Årets Pressefoto. Skälet var att de blivit allt för hårt redigerade i bildredigeringsprogrammet Photoshop. Speciellt intressant med bilderna var att fotografen inte redigerat objekt (med det s.k. kloningsverktyget) utan helt enkelt arbetat med förstärkning, förändringar och dramatisering av färger och skuggor.

Juryn bedömde dock att färgförändringarna gjort bilderna närmast surrealistiska och diskvalificerade därefter tävlingsbidragen.

Ledande röster i svenska Pressfotografernas Klubb har länge hävdat att all redigering som baseras på teknik från 1900-talets mörkrum är acceptabel inom pressfotografin, medan alla objektförändringar (kloning) ska vara förbjudna.

Och så hade den svenske fotografen Karl Melander gjort när han vann 2008 års Årets Bild. Han mörkade en bild, från en fabrik för etanolframställning, så att ångan och röken från skorstenen såg smutsigare ut än i originalbilden. Bilden förvandlades därmed från en dokumentär skildring till ett debattinlägg.

Så säger de svenska pressetiska reglerna

De svenska pressetiska reglerna, "Spelregler för press, radio och TV", kräver att tidningarna ska "slå vakt om den dokumentära bilden" och att "bilder och grafiska illustrationer är korrekta och inte utnyttjas på ett missvisande sätt".

Dessutom säger reglerna som tidningarna måste följa att bildmontage och retuscheringar inte får "utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren". De här reglerna är förstås till för att vi som läsare ska kunna lita på innehållet i tidningen och att bilderna visar någon del av verkligheten. I det danska fallet har alltså fotografen manipulerat bilderna så att de blivit markant mer dramatiska.  

Se bilderna i Danmark.

Se Årets bild 2008.

LO ville styra Aftonbladet menar tidigare chefredaktör

LO har gjort sig skyldig till en rad övertramp som delägare för Aftonbladet. Man har gång på gång försökt styra hur tidningen ska arbeta och vad medarbetarna ska tycka. Det menar tidningens förre chefredaktör, Anders Gerdin, i en intervju i tidningen Resumé.

LO har genom det ägaravtal som upprättades när man sålde tidningen till norska mediekoncernen Schibsted rätt att tillsätta Aftonbladets politiska chefredaktör, men ska inte kunna påverka resten av tidningen.

Men enligt Anders Gerdin ville LO göra gällande att inte bara ledarsidan utan även Aftonbladets krönikörer skulle definieras som opinionsmaterial. Därmed skulle krönikörerna behöva godkännas av LO-ledningens representanter i tidningsstyrelsen, Wanja Lundby-Wedin och Erland Olausson.

Dessutom ska LO flera gånger enligt Anders Gerdin ha krävt att debattredaktören Lotta Gröning skulle sparkas och att Aftonbladets tunga politiska kommentator Lena Mellin skulle tvingas att tycka likadant som ledarsidan. LO har fortfarande ett starkt inflytande över Aftonbladet, säger tidningens politiska chefredaktör Helle Klein.

- I ägaravtalet ligger att Aftonbladet ska vara en oberoende S-tidning på ledarplats. Om tidningens politiska chefredaktör måste det råda koncensus från båda ägarparter vid tillsättning. LO har alltså en sorts vetorätt men inte ensam beslutanderätt.

JO kritiserar regeringen för försening av tsunamiband

Justitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot regeringskansliets handläggning av en journalists begäran att få ut handlingar om de så kallade tsunamibandenen. Enligt tryckfrihetsförordningen ska ärenden av det här slaget ske skyndsamt.

Men Svenska Dagbladets reporter Mikael Holmström fick vänta i nio månader på beslut. Enligt JO låg begäran under merparten av tiden hos Regeringskansliets förvaltningsavdelning, som inte gjorde något mer än berättade att handläggningen skulle ta minst två veckor.

Kansliet får därför allvarlig kritik för sin handläggning. JO Hans-Gunnar Axberger anser att regeringskansliet borde ha tagit ett beslut mycket snabbare. JO skriver att den långsamma handfördröjningen kan ha inneburit att reportern berövades rätten till insyn i allmänna handlingar. När han väl fick sin begäran prövad hade reglerna ändrats så att de stoppade insyn.

JO skriver i sitt beslut att ärendet är en "påminnelse om vikten av att tryckfrihetsförordningens bestämmelser, inklusive reglerna om allmänna handlingars offentlighet, respekteras som en del av den konstitutionella kontrollmakten".

Läs mer hos JO.

Rapport friat från sekretessbrott mot FRA

Justitiekanslern friar SVT:s Rapport från sekretessbrott när de på sin hemsida publicerade en handling med information från Försvarets Radioanstalt, FRA. Dokumentet omfattas inte av försvarssekretessen, menar Justitiekanslern.

Det var FRA som anmälde publiceringen när de misstänkte att en anställd lämnat ut handlingarna och därmed brutit mot tystnadsplikten. Men det var i förundersökning inte möjligt att få fram vem som lämnat ut handlingarna. Samtidigt hade FRA och Försvarsmakten olika uppfattningar om hur publiceringen av informationen skadade rikets säkerhet och landets försvar.

Justitiekanslern går på chefsåklagarens linje och menar att informationen som publicerats inte når upp till det krav på skada för landets försvar eller rikets säkerhet som krävs för att sekretesslagen ska gälla.

Amatörjournalistik enligt Wikipedia-modell

I uppslagsverket Wikipedias efterföljd har Wikinews startats. Meningen med sajten är att läsarna själva också ska skriva innehållet - på samma sätt som den mer kända storebrodern. Nyligen har också en svensk version startats.

Ett antal tidningar har tidigare experimenterat med Wiki-projekt, men misslyckats att få lönsamhet i dem. Många vill skriva men ingen vill betala för att läsa. Wikinews tillhör de sajter som inte har några vinstambitioner ock spås därför en bättre framtid. 

Om den här tekniken är en av alla dessa webb-flugor vet förstås ingen ännu. Men intresset är stort idag. Risken är att texterna slutligen bara används för snusk, smygreklam och dunkelt politiska syften.

Till Wikinews.

Vill du starta en wiki-sida? Det kan du göra gratis på Wikispaces.

Kammarrätten nekar reporter handlingar

Kammarrätten säger nej till en journalist från tidningen "Mitt i Söderort Farsta" att få ta del av handlingar från Farsta stadsdelsnämnd. Uppgifterna skulle kunna leda till att en enskild person blir lidande.

Bakgrunden är att stadsdelsnämnden under lång tid nekat journalisten att ta del av handlingar och rutinmässigt åberopat sekretesslagen. Reportern tröttnade till slut på nämndens agerande och tog därför ärendet till rätten. Men misslyckades i detta fall få ut sina dokument.

Lotta Bromé anmäler TV-programmet "Grillad"

SVT:s humorprogram Grillad är uppenbarligen det TV-program som är minst omtyckt och mest omdebatterat i TV-utbudet idag. Omdömen som "mobbing-TV" och "strunt" bemöts av programredaktionen med beteckningen "moralpanik".

I nättidningen Världen idag skriver tidigare TV-mannen Sievert Öholm att programmet visar att Grillad går på "tvären mot samhällets och skolans stora ansträngningar att skapa respekt och acceptans mellan människor."

- Grillad är ett uttryck för det dekadanta, det vulgära och det antiintellektuella som blir följden av ett avideologiserat samhälle, där människosyn, hänsyn och vanlig finess är förbjuden eller inte ens finns kvar.

P4-profilen Lotta Bromé går så långt att hon anmäler programmet till Granskningsnämnden eftersom hon omnämnts som brottsling i samband med en så kallad roasting av knarkdömda kändisen Sanna Bråding. 

- Du åkte ju dit. Papa Dee blev dömd för hmmmpfff ... Men hur länge ska Lotta Bromé få hålla på, frågar programledaren Tomas Järvheden Sanna Bråding.

Lotta Bromé blev förstår arg när hon fick höra det så kallade skämtet.

- Nu får de utreda om det är okej att säga att jag skulle hålla på med något brottsligt precis som mina kollegor på P3 har gjort. Jag tycker nämligen inte det, säger hon till Aftonbladet.

Men Thomas Järvheden vill inte be om ursäkt.

- Om vi inte får skämta om henne bara för att hon är P4-profil så känns det som om yttrandefriheten är i fara. Vad ska vi då skämta om - vädret? säger han i Aftonbladet.

Läs Sievert Öholms artikel i Världen idag.

Public serviceföretag vill ha plan för digitalisering av radion
Radion kan komma att bli marginaliserad som medium om man inte snart lägger fast planer för övergången från analog till digital distribution. Det ansåg cheferna för de skandinaviska public serviceföretagen, Kenneth Plummer från Danmarks radio, Sveriges Radios Mats Svegfors, Christina Björk, från UR i Sverige och norska radions Hans-Tore Bjerkaas, vid ett möte nyligen i Reykjavik på Island.

Övergången till digital distribution bör ske i nära samarbete mellan de nationella public serviceföretagen, den kommersiella radion och myndigheterna, menade cheferna. Det behövs klara besked till lyssnarna och innehållsleverantörerna på samma sätt som det gick till när de analoga TV-näten byttes ut om digitala nät.

- Myndigheterna i alla de skandinaviska länderna kan med fördel samarbeta för att lägga grunden till en digital övergång för radion.

På det sättet kan de skandinaviska länderna visa vägen för resten av Europa och bidra till att vi även i fortsättningen kan ha en livskraftig radio som kan spegla journalistik, konst, språk och kultur", heter det i ett uttalande från de skandinaviska public serviceföretagens chefer.

Polisen anmäler bild från övervakningskamera till JK

Polisen i Stockholm har gjort en anmälan till Justitiekanslern, JK, om misstänkt brott mot tystnadsplikten sedan Aftonbladet publicerat en bild på en misstänkt gärningsman, skriver tidningen Journalisten.

Bilden är från en övervakningskamera och visar en bild strax innan en av de mordbränder i flera matvaruhus i Södertälje som ägde rum nyligen. Bilden kommer från polisens interna informationssystem, säger Ulf Göranzon, presstalesman för länskriminalpolisen i Stockholm län.

Västerås Tidning fälld för insändare
Västerås Tidning har fällts för att ha publicerat en grovt och insinuant formulerad insändare där en tidigare lokalpolitiker beskyllts för ekonomiska oegentligheter i samband med en insamling till hemlösa.

Pressombudsmannen, PO, och Pressens Opinionsnämnd menar i sina beslut att anmälaren lidit oacceptabel publicitetsskada genom insändaren. Man säger att anmälarens bemötande i en egen insändare inte uppvägt denna skada. Hade tidningen istället kontaktat anmälaren kunde det lett till att insändaren aldrig publicerats.

Läs mer hos PO-PON.

Liknelse med al-Qaida frias av Granskningsnämnden

Ett inslag i radioprogrammet "Nordegren i P1" kritiseras men frias av Granskningsnämnden för att programledaren Tomas Nordegren jämfört fackföreningen IF Metalls tilläggsförsäkringar med al-Qaida och Röda Armé-fraktionen. Inslaget handlade om att många LO-förbund hade tecknat tilläggsförsäkringar för sina medlemmar för att dryga ut arbetslöshetsersättningen. I programmet sa Tomas Nordegren följande:

- Men jag får en sådan där hisnande jämförelse med sådan där al-Qaida-retorik som... där al-Qaida uppmanade folk att... amerikanarna att rösta på George Bush så att säga, att kapitalismen skulle förgöra sig själv tidigare och... och jag... När jag läser den här Rote Armé Fraktionen, Ulrike Meinhof. Det var ju också deras att man skulle liksom provocera fram någon sorts total kris för att maximera krisen i första hand.

Granskningsnämnden anser att jämförelsen var "långsökt och värderande på ett sätt som, oavsett programmets karaktär, inte var i linje med det krav på opartiskhet som ställs på företrädare för SR."

Läs mer hos GRN.

Janne Josefsson intervjuas i tidningen Stockholm City, 2006.

Kommunals ordförande Ylva Thörn förekommer i stort sett i alla medier tisdagen den 7 april efter LO:s möte om Wanja Lundby-Wedins framtid. Hon säger inget särskilt men eftersom ingen annan säger något annat får hon med sin kommentar överallt. 

Medierna som medaktör i politiken

Medierna är inte bara en spelplan för kommunikatörer och idéer. Medierna är i sig en spelare på planen. Jesper Strömbäck är professor i journalistik vid Mittuniversitetet och forskningsledare vid Demokratiinstitutet, Demicon. Han har skrivit en matig genomgång av hur medierna fungerar vid främst politisk kommunikation, men även annan informationsöverföring. 

Läsaren får en grundlig genomgång av hur spelet mellan medborgare, medieaktörer och politiska aktörer fungerar och hur omfattande medierna påverkar oss. Kort sagt: dagens medier är mäktiga. Det gäller att lära sig hur de fungerar om man vill förstå vårt samhälle och vår värld. 

Titel: Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation.

Redaktör: Jesper Strömbäck

Förlag: SNS Förlag

ISBN: 9789186203023

Pris: Cirka 307 kr, ink moms.

Intressanta länkar till sidor med material om intervjurelaterade frågor.

Vill du inte längre ha nyhetsbrevet? Klicka här för att avanmäla.

Copyright: DinMediaCoach Mediaträning för alla.

Ansvarig utgivare: Kenneth Hellqvist

Adress: Box 9251, 102 73 Stockholm

Kontakt: info@dinmediacoach.se