Se till att kläderna passar ditt budskap

Alla förstår förstås att kläderna har betydelse när man intervjuas i TV. Kläder, frisyr, smycken, klockor och andra attribut skickar ut signaler om oss på samma sätt som kroppsspråk och röst gör. Ofta brukar man säga att ju yngre man är desto mindre viktig är klädseln.

Med åldern stiger statusen och kraven på någorlunda proper klädsel. Undantaget är om du är miljardär (fattiga miljonärer göre sig icke besvär). Som miljardär kan du se ut lite "hipp som happ" utan att det egentligen påverkar "ditt varumärke". Men för alla oss andra är det viktigt att klädseln inte stör budskapet.

Dina kläder, din frisyr, smycken och klockor bör alltså tala samma språk som budskapet du ska leverera i intervjun. Tänk om Carl Bildt och Tomas di Leva skulle byta klädstil med varandra men behålla övriga attribut i sina personligheter. Visst skulle vi tycka att bägge var udda och konstiga personer? Här några enkla råd om klädsel:

• Klä dig propert och någorlunda enkelt (om du inte är rockstjärna).
• Undvik märkliga och konstfulla kläder (om du inte är modedesigner).
• Undvik t-tröjor med budskap som inte överensstämmer med ditt budskap.
• Klä dig så att kläderna inte skymmer ditt budskap.

Nyligen fick den franska justitieministern Rachida Dati känna på vad det betyder att se ut som sitt budskap. Tidningen Le Figaro manipulerade nämligen en bild på sin förstasida i slutet av förra månaden när man raderade en diamantring från justitieministerns hand.

Rachida Dati är dotter till två nordafrikanska invandrare och betraktas som en förebild för andra invandrare i Frankrike. Men hennes försmak för dyra kläder och smycken har förskjutit fokus från de reformer hon vill genom-föra i det franska rättsväsendet, skriver den danska tidningen Journalisten.

- Vi gjorde förstasidan snabbt och ville inte att ringen skulle skapa polemik, sa en företrädare för Le Figaro sedan man tagit bort diamant-ringen med hjälp av dataprogrammet Photoshop. Ringen sägs vara värd över 100 000 kr.

Se franska justitieministern med och utan ring här.

Då säger landshövding Joe Ortwerth och pekar med pennan mot reportern:

- Vet du att Jesus älskar dig, Elliott?

Reportern fortsätter att fråga och den alltmer löjlige Ortwerth vägrar att svara på TV-reporterns fråga och upprepar istället sina uttalanden om Jesus. Utan att förstå det gräver han ett allt större och djupare hål för sig själv att hamna i med sina Jesus-relaterade kommentarer.

Joe Ortwerth generade kanske reportern en del. Men framförallt förolämpade och skämde han ut sig själv. Han lyckades inte bara att framstå som skyldig, rädd, feg och ovillig att försvara sig själv. TV-inslaget fick honom att verka aningslös och dum. Reportern vann på att vara lugn, samlad och att ha hela intervjun i sin hand. Man kan gott säga att Joe Ortwerth trampade i klaveret.

Nästa gång du är i en intervju: gör tvärtom. Se till att leverera ditt budskap på ett sätt som gör att du vinner lyssnarnas och TV-tittarnas respekt.

Norska tidningar försöker bli mer öppna för läsarkritik

Nu ser norska tidningar ut att fortsätta den redaktionella öppenhet som svenska Aktuellt startade för något år sedan. På nätet kan man följa Aktuelltredaktionens arbete bakom kulisserna. Tittarna kan också reagera på inslag och betygsätta sändningarna via Aktuellts hemsida.

Sedan i sensomras har den norska tidningen Stavanger Aftenblad öppnat "fråga redaktörerna" som nu finns på tidningens startsida. Här svarar chefredaktören och två kollegor på läsarnas frågor om Aftenbladet.

Det tog konkurrenten Rogalands Avis fasta på och började att i nätutgåvan lägga ut sin dagliga och interna självkritik om vad man publicerat i tidningen och hur det gått till. Och läsarna kan kommentera innehållet i självkritiken.

Det har i sin tur lett till att Stavanger Aftenblad kontrat med att en gång i veckan publicera läsarkritik. Hittills har en hel del av läsarkritiken varit besk. Nyligen berättade också chefer för andra medieföretag i Norge att de planerar egna åtgärder för att bli mer öppna och tillgängliga för läsar- och tittarkritik.

Se Stavanger Aftenblads "fråga redaktörerna".
Rogalands Avis.

"Jag känner inte igen mig i artikeln"

Journalister skriver visserligen det som sagts i intervjuer men inte vad intervjupersonerna menat. Det är en vanlig anledning till att man inte känner igen sig i artikeln och en orsak till klagomål från intervjupersoner. Den här frågan tar forskaren i medieetik Susanne Wigorts Yngvesson upp i sin nya bok "Drabbad av journalistik".

De färdiga artiklarna innehåller visserligen inga sakfel men känslan och upplevelsen blir fel, tycker den som intervjuats. Eller så har tidningens redigerare vridit till rubriken så att den blir spetsigare än själva artikeln, vilket för med sig att budskapen förändras.  

Susanne Wigorts Yngvesson menar att dagens journalistik blivit mallad och förutsägbar. Människor beskrivs inte som enskilda individer utan förvandlas till stereotyper under den journalistiska processen. När förenkling och igenkänning blivit ledord i journalistiken känner sig intervjupersonen som en främling inför beskrivningen av sig själv.

Susanne Wigorts Yngvesson berättar om när Dagens Nyheter för några år sedan intervjuade två kvällstidningsjournalister om jakten på den stora nyheten och deras syn på sitt arbete. Också de här garvade reportrarna tyckte att DN-artikeln om dem själva kändes fel. Aftonbladets tuffe reporter beklagade sig när han läste igenom texten innan den gick i tryck:

- Jag vet att jag har sagt det jag påstås ha sagt. Ändå. Jag känner inte igen mig. Journalisten du beskriver är inte jag.

- Det här visar hur viktigt det är att man går in i en intervju med ett tydligt budskap. Man måste vara noga med att få sagt det man vill säga. Jag brukar säga att man alltid ska upprepa och understryka sitt budskap flera gånger under en intervju, säger medietränaren Kenneth Hellqvist, Din Mediacoach.

Not. Boken heter "Drabbad av journalistik: moral och värderingar bakom rubrikerna".

Englas mamma vill lagstifta om pressetiska regler

De så kallade spelreglerna för press, radio och TV var uppe till debatt vid ett seminarium på Karlstads universitet i slutet av november. Där diskuterade journalister, medieforskare och människor som hamnat i medierna frågan om mediernas ansvar.

Carina Höglund, mamma till tioåriga Engla som mördades i Dalarna våras ansåg att de pressetiska reglerna inte bör skärpas men däremot vill hon se att det skapas en lag som säger att de måste följas.

Tidningsutgivareföreningen, TU, och Journalistförbundet har sedan länge tillsammans kommit överens om de publicitets- och yrkesetiska regler som massmedier ska följa. "Spelregler för press, radio och TV" (29 regler) är dock inte lagstiftade men måste följas av alla som är anslutna till TU och Journalistförbundet. Den värsta påföljden för den som bryter mot reglerna är uteslutning. Regelverket ska bl a se till att massmedier visar varsamhet mot enskilda som de publicerar nyheter om. Men det är mycket vanligt med kritik mot att reglerna inte följs.

Pressombudsmannen Yrsa Stenius deltog i debatten i Karlstad men höll inte med om Carina Höglunds krav på lagstiftning:

- Vi försöker hålla lagstiftarna borta så gott det går. Att stifta en lag med förbud mot att kränka privatlivets helgd kan tyckas väl motiverad. Men stiftar man en lag är det lätt hänt att någon högt uppsatt person som t e x blir avslöjad för rattfylla hävdar att det skett i ett privat sammanhang och att det är olagligt att skriva om det, sa Yrsa Stenius till Nya Wermlands-Tidningen.

Carina Höglund var kritisk till att känsliga uppgifter om mordet på hennes dotter publicerades alltför tidigt och att det första förhöret med Anders Eklund trycktes i en kvällstidning långt innan det blev offentligt.

- Jag tycker att media borde backa lite, och vänta tills de anhöriga har informerats, sa hon till Nya Wermlands-Tidningen.

Amerikan och danskar ger media ansvar för krisen

Ansvaret för den amerikanska ekonomins kollaps och finanskrisen finns hos Wall Street, politikerna men även hos medierna, menar den amerikanske mediekritikern Danny Schechter. Även de flesta danskar anser att media har ett ansvar för den nuvarande finanskrisen.

86 procent av de danskar som deltog i en undersökning som nyligen genomfördes av Teglkamp & Co menar att pressen haft stora möjligheter att förstärka eller förminska den finansiella krisens utveckling.  386 personer deltog i undersökningen. De tycker också att media fokuserar för mycket på negativa nyheter.

- Om vi hela tiden får svarta bilder av framtiden skapar det oro för framtiden, säger Teglkamp & Cos VD Susanne Teglkamp.

Den amerikanske mediekritikern Danny Schechter har i flera år varnat för villalåne-karusellen och kreditcirkusen i USA. Han är kritisk till att massmedierna nästan hela tiden spelat med istället för att varna och grävt efter mer fakta.

I tidningen Journalisten skriver författaren och journalisten Göran Rosenberg:

"Journalisterna som förstärkte och fördjupade krisen genom att inte förstå vad de höll på med - eller inte bry sig - är oräkneliga. Vad oräkneliga journalister höll på med utan att synbarligen förstå eller bry sig, var det rutinmässiga förstärkandet av falska förväntningar, spridandet av fabricerade nyheter och främjandet av paniska reaktioner".

På Dagens Industri här hemma i Sverige fick nyligen en journalist ett anonymt och hotfullt samtal efter några kritiskt granskande artiklar av den krisdrabbade investmentbanken Carnegie.

I lågkonjunkturer får medierna ofta skulden för missförhållanden som egentligen inte har med press, radio och TV att göra berättar Dagens Industris redaktionschef Peter Fellman och säger i tidningen Journalisten att hans tidning under finanskrisen fått flera samtal från frustrerade läsare.

Journalisterna fick inget krisstöd efter diskoteksbranden 1998

Vid diskoteksbranden i Göteborg 1998 miste 63 människor livet. Krisstöd var självklart för både drabbade och hjälpande - men inte för journalisterna. Det visar journalisten Liselotte Englund i doktorsavhandlingen "Katastrofens öga".

Journalister får lära sig att storyn är det viktigaste i yrkesutövningen. Men den hållningen kan strida mot det djupt medmänskliga som kommer fram under en katastrof. Enligt Liselott Englund innebär pressetik inte bara vad som hamnar i tidningen utan också hur reportern uppträder på en olycksplats.

- Fotograferna och skribenterna kom dit med uppdraget att skildra vad som hänt. Men de hamnar själva i ett chocktillstånd och blir överrumplade av sin egen krisreaktion. De får en stark skam- och skuldkänsla av att vara där i fel syfte. Även om de inte kan göra något så vill de hjälpa till, säger Liselotte Englund till Nya Wermlands-Tidningen.

Avhandlingen visar också att journalister måsta vara mer varsamma med olycksoffer som kan befinna sig i chock och därför är olämpliga som intervjupersoner och att medieföretagen måste erbjuda krisstöd till medarbetare efter traumatiska uppdrag.

Kvällstidningar tvättar sina varumärken

Expressen har anlitat en konsult som ska hjälpa dem att bättra på bilden av tidningen, skriver Dagens Media. Mediemarknaden har förändrats så mycket det senaste decenniet att medieföretagen inte har råd med anmälningar och rättsprocesser för bristande journalistisk etik.

Dagens kvällstidning är ju inte längre bara en tidning utan också en mängd bilagor, webb-TV, filmsamarbeten, böcker och andra aktiviteter. Expressen bedriver varumärkesarbetet på alla fronter genom skriften "Vägen dit". Internt har en "värderingskompass" delats ut till samtliga avdelningschefer. Centralt i den återfinns ordet "trovärdig". Begrepp som "berörande", "empatisk" och "affärsmässig" ska påminna redaktionen om hur den ska bygga Expressens varumärke.

Även Aftonbladet har börjat ett liknande arbete. Deras ledord kommer att vara "folklig", "överraskande", "nyhetsledande" och "berörande".

Aftonbladet fälls för brott mot god publicistisk sed

Pressens opinionsnämnd fäller Aftonbladets webb- och papperstidning för publiceringen av en artikel om en man som omkommit i Thailand i slutet av 2007. Den handlade om en svensk man som varit bosatt på en namngiven ort i Thailand. Hans ålder, yrkesverksamhet och tidigare bostadsort i Sverige stod att läsa i tidningen och det stod att mannen hade avlidit under mystiska omständigheter.

Artikelns rubrik "Anhöriga: Han giftmördades" låter påskina att tidningen talat med de anhöriga. Mannens båda söner anmälde dock publiceringen till Pressombudsmannen, PO. De menar att tidningen agerat ytterst oetiskt eftersom det var mycket lätt att identifiera fadern med ledning av uppgifterna i artikeln. Att fadern skulle ha giftmördats var spekulationer och på grund av rubriken var det flera släktingar och vänner som trodde att det var sönerna som gått till pressen. Artikeln innehöll många felaktiga uppgifter.

Enligt PO kan uppgiften om att en svensk man, bosatt i Thailand, och som avlidit under mystiska omständigheter anses ha ett visst allmänintresse. Men de detaljerade uppgifterna om mannens identitet, hans tidigare bostadsort i Sverige, vem han var gift med och att han skulle ha vunnit på lotteri inte ha ett sånt nyhetsvärde som motiverar den ingående rapporteringen. Pressens Opinionsnämd går PO:s linje och klandrar aftonbladet.se och Aftonbladet för brott mot god publicistisk sed.

Skånska Dagbladet klandras för namnpublicering

En socialsekreterare, som avslagit en ansökan om bostad, namngavs i Skånska Dagbladet samtidigt som han framstod som inkompetent. Det var i november förra året som Skånska Dagbladet publicerade en artikel om en man i en namngiven kommun som förgäves hade försökt få hjälp av kommunen att skaffa lägenhet.

Mannen hade överklagat socialkontorets avslag till länsrätten. Tidningen namngav den socialsekreterare som motiverade avslagsbeslutet med att kommunen inte hade egna permanentbostäder att hyra ut.

Socialsekreteraren anmälde publiceringen till Pressombudsmannen, PO. Han vände sig mot att hans namn hade satts ut i artikeln, särskilt som den var full av felaktigheter och missförstånd. Han ansåg att namngivningen i kombination med de felaktiga påståendena hade skadat hans anseende i kommunen.

PO menar att socialsekreteraren orättvist kom att figurera i ett sammanhang som var ägnat att undergräva förtroendet för hans kompetens. Både PO och Pressens Opinionsnämnd kom fram till att Skånska Dagbladet ska klandras för publiceringen.

ABC fälls för intrång i privatlivet

SVT:s stockholmsnyheter ABC fälls av granskningsnämnden för brott mot privatlivets helgd. TV-inslaget handlade om en misslyckad ombyggnation av en råvind förra vintern i ett flerfamiljshus i Stockholm. Lägenheten hade fått rivas på grund av byggfel. Den aktuella bostadsrättsföreningen stämde byggherren och ägaren av ett byggföretag. ABC försökte kontakta ägaren som inte ville medverka eftersom han inte tagit del av stämningsansökan.

Ägaren till byggföretaget anmälde inslaget som han ansåg var osakligt och partiskt och innebar ett intrång i hans privatliv. Enligt honom gjordes den aktuella renoveringen för att han själv tänkt bosätta sig där.

Granskningsnämnden ansåg att inslaget stred mot kravet på saklighet och att byggföretagets ägare utpekades på ett sätt som innebar att det innebar ett intrång i hans privatliv. Eftersom namnpubliceringen inte motiverades av allmänt intresse stred inslaget också mot bestämmelsen om respekt för privatlivet.

Rösta och säg vad du tycker om dold kamera!

"Jag är som en dvärgbjörk i Norrbotten - liten och krokig men svår att böja ner"

Socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog - karaktäriserar sig själv i tidningen Fokus med hjälp av en liknelse. Hon stärker sitt budskap på det sättet.

"Jag ser mig lite som en dirigent för en kör med en massa solister.  Det funkar inte om alla ska spela solo hela tiden"

Amelia Adamo berättar i tidningen Chef om sitt sätt att leda en tidningsredaktion. Använder en liknelse för att stärka sitt budskap.

Att stänga det öppna samhället

När elektronisk kommunikation blir allt viktigare får staten, internetoperatörer, försäkringsbolag och underhållningsindustrin allt starkare behov av att kontrollera och reglera det som kommuniceras. Det anser journalisten och författaren Anders R Olsson i den nya boken "Att stänga det öppna samhället". Han har följt lagstiftningen kring medborgerliga fri- och rättigheter i trettio år. I boken tar han upp frågan om yttrandefriheten och offentlighetsprincipen måste inskränkas för att vår personliga integritet ska kunna skyddas? Måste den personliga integriteten offras för att skapa ökad säkerhet? Vart leder utvecklingen?

Titel: "Att stänga det öppna samhället"

Författare: Anders R Olsson
Förlag: Tusculum Förlag

ISBN: 978-91-976567-4-0
Omfång: 160 sidor
Pris: 150 kr ink moms.

Intressanta länkar till sidor med material om intervjurelaterade frågor.

Vill du inte längre ha nyhetsbrevet? Klicka här för att avanmäla.

Copyright: DinMediaCoach Mediaträning för alla.

Ansvarig utgivare: Kenneth Hellqvist

Adress: Box 9251, 102 73 Stockholm

Kontakt: info@dinmediacoach.se