Nyhetsbrevet Medieträning för alla

Stora brittiska morgontidningar har till stor del slutat att producera eget nyhetsmaterial, visar en undersökning från universitetet i Cardiff. Effekten har blivit att allt färre britter litar på sina tidningar. Bara tio procent av två tusen undersökta artiklar var baserade på uppgifter som redaktionerna själva plockat fram.

Enligt undersökningen gjord på Cardiffs universitet i Storbritannien fyller en brittisk nyhetsreporter tre gånger så mycket spaltutrymme idag som i mitten av 1980-talet. De brittiska forskarna har gått igenom 2 200 artiklar i de fem kvalitetsmorgontidningarna Times, Telegraph, Guardian, Independent och Daily Mail. Resultatet reser frågetecken kring trovärdigheten hos dessa välansedda brittiska tidningar.

"En anledning till sensationsjournalistiken"

Det visar sig att bara tio procent av de två tusen artiklarna baserades på uppgifter som redaktionerna själva plockat fram. 80 procent av artiklarna var istället skrivna baserade på andrahandsuppgifter från PR-företag och nyhetsbyråer. En bra siffra för PR-byråer men kanske inte för alla läsare som placerar ett stort förtroende hos dessa fyra brittiska tidningar.

- Det här är också en av flera anledningar till framväxten av sensations- och monsterjournalistiken de senaste 20 åren, säger medietränaren Kenneth Hellqvist. Journalister har idag ett mycket större produktionstryck på sig. Idag fyller tidningsreportrar mycket mer spaltutrymme och radio- och TV-journalister ska producera många fler sändningsminuter än förr.

Struntar i att kontrollera källor

Dessutom visar det sig att tidningarna mycket sällan hade gjort nyhetsarbetet bakom publiceringen, alltså kontrollerat källor och satt nyheterna i sitt sammanhang. Det kanske mest anmärkningsvärda från den brittiska undersökningen är att reportrarna struntar i att kontrollera sina källor.

Källkritik hör till en av journalistikens viktigaste uppgifter; att undersöka riktigheten i andrahands-uppgifter innan man publicerar dem. Men rapporten om de två tusen tidningsartiklarna visar att reportrarna bara granskar andrahandsmaterial en gång av tio. Undersökningen gjordes på uppdrag av Guardianreportern Nick Davies som säger:

- Bristerna visar att tendenserna att återvinna okunskap är betydligt värre än någonsin.

Minskat förtroende för brittiska tidningar

Samtidigt som den brittiska undersökningen pekar på ett minskat publicistiskt arbete, visar den senaste Edelman Global Trust Barometer att bara 19 procent av högskoleutbildade och nyhetsintresserade britter litar på tidningarna. Det är en sänkning med tio procentenheter sedan förra årets undersökning. I övriga Europa litar 39 procent av de tillfrågade på sina tidningar.

INTERVJUTIPS 1

Del 1 Gör som scouten - var alltid redo!

De intervjuer som är svårast att hantera är när reporterns telefonsamtal slår ner som en blixt från klar himmel. Du är inte alls beredd, blir nervös och riskerar att tappa all möjlig kontroll över situationen. Men alla som har någon form av roll som presstalesperson måste ha åtminstone den allra enklaste beredskapen även för intervjuer som dyker upp helt oväntat. Det här är vad du bör tänka på:

Behärska grundbudskapet. Först och främst måste du behärska din organisations "grundbudskap". Det handlar om vad din organisation vill göra, verksamhetsinriktning, strategier, målsättningar, historia, viktiga sifferuppgifter och hur ni skiljer er från andra organisationer. Alla ledande företrädare i din organisation ska lära sig grundbudskapet och kunna berätta det närsomhelst och varsomhelst.

Startfrågor till reportern. När reportern ringer för att boka en intervju bör du behålla lugnet och agera systematiskt. Det är faktiskt du som avgör om det ska bli någon intervju. (Men tänk på att om du tackar nej till för många intervjuer får du inte utrymme i media när du själv vill ta initiativet). Ställ ett antal "ta-reda-på-frågor" direkt över telefon. Frågorna hjälper dig att få (någotsånär) kontroll över läget. Ställ följande frågor:

Vad sa du att du heter och vilken redaktion ringer du ifrån?

Varför vill du intervjua mig och vad handlar frågan om?
Hur kommer intervjun att användas?
Är jag huvudperson eller vill du bara ha bakgrundsinformation?
Var och när vill du göra intervjun?
När har du din deadline?
Kan jag få tid för att ta fram fakta - och återkomma om x minuter? (se till att ringa tillbaka helst ett antal minuter innan).

Läs fortsättningen i Intervjutips 2.

HELLQVISTS RÅD

Överraska gärna reportern som intervjuar dig

Den här gången ska jag ge dig rådet att försöka överraska reportern när du blir intervjuad. I januari för fyra år sen överraskade Kung Carl Gustaf när han i Stadshuset i Stockholm talade vid en minnesstund för Tsunamioffren. Den gången lyckades kungen med konststycket att vara både kung och vanlig medborgare. Han överraskade alla. Han talade om sorgen och den svåra tiden efter tsunamin. Den geniala vändningen i talet kom när han plockade fram sin roll som kung: "Tänk om jag, som kungen i sagorna, kunde ställa allt tillrätta och sluta berättelsen med att 'sedan levde de lyckliga i alla sina dagar". Kungens succé blev omedelbar.....

Lyssna på Hellqvists råd:

NOTISER

Expressen ändrade vilseledande rubrik

Experter och vetenskapsmän suckar ofta över dagstidningarnas slarv och okunskap. Nu är det Expressen som hamnat i blåsväder sedan de i en rubrik basunerat ut att "Microsoft släpper gratis Windows". I artikeln menar journalisten att bolaget fallit till föga på grund av att operativsystemet Vista inte blivit någon större succé.

Dock visar det sig att Microsoft inte alls försökt att badda datoranvändarnas eventuellt såriga pannor. Man släpper en betaversion av det nya operativsystemet 7, något programföretag brukar göra för att få synpunkter och förslag på förbättringar. Microsofts nytillträdda kundombudsman, Karin Älfvåg, tillbakavisar kvällstidningens sätt att spetsa till saken och vilseleda läsarna.

- Det är trevligt när media intresserar sig för IT-frågor, men är olyckligt när man spetsar till rubriker så att konsumenter får fel uppfattning om vilka förutsättningar som gäller, skriver hon i som kundombudsmannablogg.

Expressen tvingades krypa till korset och har publicerat en rättelse samt ändrat rubriken i artikeln till "Microsoft erbjuder gratis testversion av Windows".

Se Microsofts kundombudsmannablogg.

Se Expressens ändring.

Norska pressombudsmannen sänder över nätet

Norska motsvarigheten till Pressombudsmannen, PO, heter Pressens Faglige Utvalg. Här kan allmänheten följa sammanträdena över internet. Det är på norska Journalistens hemsida som extra intresserade personer kan följa dessa möten.

Vid det senaste mötet klandras bl a Nordnorska Lofot-Tidende för att en journalist intervjuat en person utan att denne blivit informerad om att hon talat med just en journalist.

Tidningen invänder mot anmälan med att artikeln lästes upp för intervjupersonen och reportern fick uppfattningen att intervjun och informationen i den godkändes. Trots denna invändning ansåg nämnden att Lofot-Tidende hade brutit mor god pressetik.

Se norska Pressens Faglige Utvalg.

Forskare får betalt om de intervjuas i media

Forskare vid Aalborgs universitet i Danmark får ett lönetillägg när de uttalar sig i tidningar, radio och TV. De som flitigast förekommer i medier kan varje år tjäna upp till 60 000 danska kr extra på "medietillägget", skriver Danmarks Radio.

Enligt rektorn för universitet, Finn Kjærsdam, gör forskarna ett viktigt arbete när de förmedlar sin forskning i media. Han menar även att det handlar om en typ av OB-tillägg.

- Forskare är inte anställda för att bli uppringda av pressen klockan sex på morgonen, säger han till Danmarks Radio.

Pengarna bör inte bara hamna i forskarnas egna fickor, menar ombudsmannen Mogens Ove Madsen. Han anser att de istället bör användas till forskningsresor eller datorinköp. De två danska forskarna Johannes Andersen och Flemming Ibsen får årligen cirka 60 000 danska kr i medietillägg.

Läs mer på Danmarks Radios hemsida.

Microsoft ersätter pressmeddelandet med blogg

Är bloggandet på väg att ta över som mediekanal. Vi har sett hur bloggandet tagit sig alla möjliga former: från dagbok och debattforum till betald reklam- och marknadsplats. Och just den marknads- och PR-mässiga styrkan i direktkontakten med publiken vill allt fler använda.

Senast är det IT-företaget Microsoft som helt lämnat pressreleasen som kontaktforum. Istället har informationsavdelningen börjat blogga om företagets produkter och vill på det sättet konkurrera med mer etablerade IT-nyhetskällor.

Microsoft tycker att man inte kunnat konkurrera med de stora sajterna när de själva velat beskriva företaget och dess verksamhet. Enligt Microsofts informationschef Christofer Björkvall är syftet med bloggandet inte att bli en "tidning" utan en egen nyhetskanal som kan ha en större spridning och snabbhet än tidigare.

Inom Microsoft finns ett 30-tal personer som bloggar. Företaget har just tillsatt en kundombudsman som bloggvägen kommunicerar med kunderna. Från företaget välkomnar man de myckna bloggandet så länge det sker med "sunt förnuft".

Se Microsofts kundblogg.

"Allmänintresset" ger obehag på nytt

Expressens reporter knackar på hos de anhöriga. Den ovetande fadern får veta av media att hans son är misstänkt för mord. Expressen är först med storyn och reportern är hjälte. Man har slagit konkurrenterna också denna dag. En seger.

Kvällstidningsreportrar brukar beskriva nyhetsjakten som ett rus, en tävling som blir beroendeframkallande. Reportern på Aftonbladet, Oisín Cantwell, har beskrivit sig själv som en ganska obehaglig människa när han arbetar.

- Jag förändras när jag går till jobbet. Jag kopplar på tävlingsinstinkten, kroppen går upp i varv. Jag blir tjatig och resultatinriktad. Mer neurotisk. Hårdhudad och speedad.

Men att gå över lik för scoopet har sina sidor. Det är inte alla som mår så bra av att göra monsterjobbet. Den förre journalisten på Kvällsposten, Gunnar A Olin, (idag på Kreab) känner igen sig i beskrivningen av reportrar som inte skyr något i jakten på löpet. Han berättar i tidningen Medievärlden om hur han var med om situationen redan för 50 år sedan. En journalistkollega i Skåne fick det otacksamma jobbet att göra "ett jobb" om tre personer, en far och två barn som omkommit i en traktorolycka. Reportern kommer tillbaka till redaktionen, som en skakad hjälte med ett familjefoto i handen:

-Usch, sa han, det var inget roligt uppdrag. Jag åkte ut till gården och knackade på. Frun i huset öppnade. Hon förstod inte varför jag kom och ville ha en bild av familjen. Hon visste ju inte om att dom andra var döa.

- Vi runt desken bleknade. Redan då var begreppet "förnedrande uppdrag" en realitet. Vi lärde oss en läxa den dan. Vi sa till varandra att något liknande får aldrig hända igen.

- För mig har det här minnet dykt upp då och då. Varje gång jag hör en mediechef hänvisa till allmänintresset kommer det gamla obehaget krypande, skriver Gunnar A Olin.

Läs Gunnar A Olins artikel i Medievärlden.

Blekinge Läns Tidning stäms för förtal

En blekingsbo har stämt ansvarige utgivaren på Blekinge Läns Tidning för grovt förtal och förolämpning. Bakgrunden är att mannen, som är känd i den lokala politiken, namngavs i artiklar i september 2007 där han misstänktes för olaga hot mot en kvinna. En polisutredning i frågan lades senare ner.

På en löpsedel löd texten "X-partiets grundare A misstänks för OLAGA HOT" Både på löpsedeln och i artikeln fanns en bild på mannen. I november förra året klandrades BLT av Pressens opinionsnämnd (PO) för artiklarna där mannen namngivits. Den namngivne blekingebon stämmer nu ansvarig utgivare på BLT och kräver 500 000 kr i skadestånd.

Blekinge tingsrätt kommer att ta ställning till mannens stämningsansökan.

Aftonbladet och Dagens Arbete förvanskar två studier

Förenkling och drama är två faktorer som verkligheten genomgår när den mals ner till journalistik. På bloggen Second Opinion beskriver flera skribenter hur tidningarna vrider till forskningsresultat för att det ska bli enkelt att tolka och därför dramatiskt.

I Aftonbladet kunde vi i mitten på januari läsa "Vackra kvinnor oftare otrogna". Det är en rubrik som är lätt att ta till sig samtidigt som den skapar bilder, kanske oro, kanske hopp.

Tyvärr visar det sig att undersökningen inte alls är så entydig. Undersökningen är en mycket komplex tvärvetenskaplig studie som tar hänsyn till biologi, fysiologi och psykologi. Och begreppet "vacker" handlar om en självupplevd skönhet, något som snarare har med välbefinnande än bildmässighet att göra.

I ett annat exempel har tidningen Dagens Arbete, en facklig tidskrift med hög trovärdighet, tolkat Arbetsmiljöverkets interna inspektionsdatabas SARA. Genom att koka ner databasens nio kategorier till tre har man fått fram ett eget värde. Utifrån detta värderas och rankas olika företags säkerhetsinsatser.

Svenskt Näringslivs arbetsmiljöexpert, Eva Kovar, menar att det är mycket olyckligt att företag hängs ut i Dagens Arbete på många gånger orättvisa grunder.

- Många företagare kämpar för närvarande för att överleva den rådande finanskrisen. Varken deras situation eller arbetsmiljöarbetet förbättras av Dagens Arbetes ranking, skriver Eva Kovar på Second Opinion.

Läs mer på Second Opinion om "vackra kvinnor" och om "Sveriges farligaste företag".

Journalisten gör "nyhet" av Myrornas infopolicy

De svenska journalisternas fackföreningsorgan tidningen Journalisten gör en "nyhet" av att Frälsningsarméns second hand-kedja Myrorna har en kommunikationspolicy som säger att anställda ska hänvisa till cheferna om de kontaktas av massmedier.

Nyanställda på Myrorna förbinder sig att följa policyn. Ted Bolin, medietränare på Din MediaCoach, framhåller att det faktiskt är upp till varje företag att utarbeta en informations- och kommunkationspolicy. Något som de flesta gör.

- Det är tvärtom en fördel att man har planer för vilka som ska uttala sig i media. Och det är mer regel än undantag att man inom näringslivet har en sån här policy. Det är inget konstigt över huvud taget. Inom offentlig sektor däremot råder meddelarfrihet och här har alla grundlagsrätt att tala med media, säger Ted Bolin.

- Tidningen Journalisten gör en höna av en fjäder, säger han.

Läs tidningen Journalistens notis.

Försvarsministern i "olyckligt" bildmontage

Den 24 januari publicerade Svenska Dagbladet ett bildmontage på försvarsminister Sten Tolgfors på tidningens ledarsida. Ministern har full stridutrustning och en k-pistpipa tittar ut från en bunker. Betraktaren får lätt intrycket att situationen på bilden har inträffat.

Och nu gör SvD:s bildchef Joakim Ståhl avbön när det gäller bildvalet. Han säger i en kommentar till tidningen Medievärlden att bilden borde varit bättre märkt. Tidningarna brukar idag tydligt markera om det handlar om ett bildmontage. I det här fallet fanns alltså markeringen men den var för liten.

- I övriga tidningen skulle vi aldrig göra ett sådant här montage. Tidigare har ledarsidan varit lite speciell, men så här ska vi inte göra, säger Joakim Ståhl som i Medievärlden kallar publiceringen för "olycklig".

Läs mer i Svenska Dagbladet.

BOLINS KOMMENTAR

Även journalister borde medietränas!

"Intervjua aldrig en journalist" var redaktörens råd för länge sedan. Han hade rätt. Få intervjupersoner har så många föreställningar om hur en intervju ska göras och hur resultatet sedan bör se ut. Att intervjua en journalist är som att vara taxiförare och ha en annan taxichaufför som kund. De vet bäst själva vilken som är den närmaste vägen.

Men vet de verkligen det? Det visar sig att många journalister gör de vanligaste felen när de själva hamnar i media: deras goda självförtroende gör dem många gånger pompösa och självupptagna och flertalet har inte heller funderat över hur de ska föra sig på "andra sidan".

Den senaste tiden har vi sett hur den förra kvällstidningsräven Liza Marklund gjort sig onåbar när hon själv blivit utsatt för granskning. Hon begår naturligtvis ett uppenbart brott mot reglerna. Är du utsatt för någon typ av krisläge måste du vara tillgänglig. Liza Marklund ansåg sig större än situationen och blev under lång tid en Garbo under Gömda-debatten. Hade hon varit en vanlig företagsledare, som inte haft så många goda vänner inom journalistskrået, hade hon snart blivit "utrökt" med hjälp av sidogranskning av hennes ekonomi, makt eller allmänna handel och vandel.

Den förre radiojournalisten Per Tellander, numera sportchef vid TV-kanalen Viasat, bryter i sin tur mot en av huvudreglerna under en intervju med tidningen Resumé. Kanalen har just missat sändnings-rätten för en stor europeisk fotbollsliga. Per Tellander vill inte svara på några frågor, och han agerar helt utan finess.

- Vi kommenterar aldrig rättigheter, säger han till Resumé.

Är du nöjd med ert fotbollsutbud, blir följdfrågan.

- Inga kommentarer, säger Tellander igen.

Vill ni ha mer kontinuerligt fotbollsinnehåll?

- Inga kommentarer, upprepar sig Per Tellander.

Och vad brukar medietränaren ge för råd inför intervjuer? Jo, använd aldrig uttrycket "inga kommentarer". Men de orden överlåter man till journalisten (och lyssnarna eller tittarna) att tolka svaret som antingen fientligt eller som att du döljer nåt fuffens.

När en reporter ställer en fråga som du vet att du varken kan eller får svara på, finns det andra sätt att svara. Det bästa är att hänvisa till din organisations policy, att du är förhindrad att uttala dig tills affären gått i lås, förhandlingen är klar eller att du av policyskäl inte kommenterar era konkurrenter. Det finns en uppsjö av svar utan att man behöver använda den otrevliga tonen som ligger i orden "inga kommentarer".

INTERVJUTIPS 2

Del 2 Var alltid redo (att skaffa dig ett budskap)

När reportern som ringt sitt överraskande samtal, har berättat vad intervjun ska handla om - och du fått ett antal minuter att förbereda dig på är det hög tid att du (förhoppningsvis med hjälp av din informationschef) så gott som möjligt försöker att förutse intervjufrågorna. Vilka (tuffa) frågor kommer reportern att ställa? Utarbeta svar på dem.

Försök att förklara med konkreta bilder och gärna liknelser. Genomför en övningsintervju även om du bara har några minuter på dig. Är du helt ensam och utan hjälp? Gå igenom processen här ovan ändå; vilka (svåra) frågor kommer att ställas? Hur svarar jag bäst på dem?

Skaffa dig ett akut budskap. Innan du kliver in i intervjun måste du ha ett akutbudskap. Till skillnad mot ert grundbudskap handlar det akuta budskapet givetvis helt och hållet om den händelse som intresserat journalisten. Din organisation har kanske gjort ett extra bra årsresultat, en rekordstor utlandsaffär, släppt ut giftiga ämnen i närmaste älv, haft en brand i höglagret eller är på väg att lägga ner ett lokalkontor.

Ett akutbudskap måste kunna levereras blixtsnabbt. Det bör inte ta mer än 20 sekunder i ett eller flera intervjusvar. Helst bör det ackompanjeras av fakta, exempel och liknelser.

Det viktigaste i den första kontakten med journalisten är att du är både artig, tillmötesgående och professionell, även om reportern ringer sent på kvällen eller en söndagsmorgon. Om du inte vill delta i en intervju och journalisten uppfattar dig som såväl snorkig som avståndstagande, kan han skriva i sin artikel att du "inte vill ställa upp på en intervju".

Det kan få dig och din organisation att framstå i dålig dager. I värsta fall kan reportern även ha spelat in samtalet på band. Om du varit otrevlig kommer samtalet kanske till och med att spelas upp i radio och TV eller skrivas ut ordagrant i tidningen. Så därför bör du uppträda så trevligt och tillmötesgående som möjligt.

AKTUELLT FRÅN GRN

Rekordmånga anmälningar hos granskningsnämnden

Granskningsnämnden för radio och TV, GRN, fick under förra året ta emot rekordmånga klagomål, 1 385 anmälningar. Antalet anmälningar har stigit relativt kraftigt under 2000-talet, från 421 år 2000 till förra årets rekord. De ökade med nästan 300 jämfört med 2007 och var 70 fler än det tidigare rekordåret, 2006, rapporterar Sveriges Radios Medierna.

Enligt biträdande granskningsnämndschefen Eva Tetzell finns ingen enskild förklaring till antalet ärenden, men ökningen från fjolåret ligger främst hos public service-företagen.

FRÅN TV OCH VIDEO

- Fru talman, det där får jag be att få protestera emot!

Under en debatt i riksdagen i mitten av januari använder Luciano Astudillo (s) en retorik där han försöker att karak-tärisera arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) på ett alldeles särskilt sätt.

- Littorin är allmänt känd för att vara rätt kreativ i sina lösningar både i det privata och det politiska, sa Luciano Astudillo . Det fick Sven Otto Littorin att bli rasande. Han protesterar och avbryter debatten. "Jag blev bara så djävla förbannad. Jag är här för att granskas i min tjänsteutövning inte för att ta emot vilken skit som helst av enskilda ledamöter", sa han till journalister efteråt.

Vad tycker du om politikers retorik? Ibland sägs det att det är för mycket käbbel i politiken. Och ibland tycker många att vi har för färglösa politiker här i landet. Vad tycker du? Är politikernas retorik oftast dålig för att den skapar mer konfrontation än konsensus? Är den oftast bra för att den tydliggör politiska inriktningar?

Rösta i webbenkäten till höger!

CITATET

"Det är som i kortspel; man får bara en hand. Men här går det inte att lägga sig om korten är dåliga"

Calle Fahlander, 23 år, intervjuas i Dagens Nyheter efter att han inom kort blir klar med en jur kand. Calle har muskelsjukdomen sma. Bra liknelser välkomnas av alla redaktioner och reportrar.

"Jag önskar hon hade gjort en Schyman i stället för en Freivalds"

Journalisten Monica Antonsson om Liza Marklunds agerande i debatten kring boken "Gömda" i TV:s Babel.

MÅNADENS BOK

Hotfulla nyheter och "alarmismen"

Varför beskriver massmedia vissa hot och risker som allvarliga kriser, medan andra inte beskrivs på samma sätt? Den frågan ställs i forskningsprojektet "Hot på agendan" som Demokratiinstitutet genomfört sedan 2005. I rapporten "Hotfulla nyheter" skriver författaren Lars Nord att "alarmismen" är ett utmärkande drag för media i vår tid.

- Om medierna inte har kunskap att värdera potentiellt hotfulla händelser blir lätt andra kriterier avgörande. Hot som förstärks av dramatiska bilder med t e x döende fåglar eller tungt beväpnad maffia, får företräde framför en forskarrapport om klimatförändringar. Nyckfullheten i mediernas bevakning stärks sedan av de övriga produktionskrav som råder, skriver Lars Nord.

Titel: "Hotfulla nyheter", Demokratiinstitutets rapportserie nr 21,2008

Författare: Lars nord

Utgivare: Demokratiinstitutet

Pris: Gratis att ladda ner från Demicoms hemsida.

VÅRA SNABBLÄNKAR

Intressanta länkar till sidor med material om intervjurelaterade frågor.

Akut rådgivning	Råd inför intervjuer i akuta situationer	Din MediaCoach
Synonymordböcker	Synonymer berikar ditt talspråk	Josef Cullheds ordbok Synonymordboken
Distanskurs	Medie- och intervjuträning per distans inklusive övningsintervjuer per telefon.	Din MediaCoach
Liknelser	Aforismer och liknelser kan vara mycket användbara när du vill krydda ditt intervjubudskap	Pricken över livet
Intervjuövningar	Repetitionsöva dina intervjukunskaper regelbundet	Din MediaCoach
Ordspråk	Ett ordspråk kan skapa extra färg åt ditt intervjubudskap	Pricken över livet