Kalmar kommun lämnar ut kommunalrådets SMS

Nu har Kalmar kommun ändrat sig och lämnar ut kommunalrådet Johan Perssons SMS-meddelanden (som inte är raderade). Tidigare har man vägrat att lämna ut textmeddelande som Johan Persson skickat eller tagit emot i tjänsten till sin mobiltelefon. Kommunen menade att meddelandena inte var allmänna handlingar. Man fick också rätt i kammarrätten i Jönköping.

Men nyligen beslutade Kammarrätten i Sundsvall att SMS faktiskt ska betraktas som handlingar i Tryckfrihetsförordningens mening, alltså som allmänna handlingar. Och det spelar inte heller någon roll om mobiltelefonen ägs av kommunen eller politikern privat. Frågan här gällde Umeå-kommunalrådet Lennart Holmlunds (S) mobil.

Efter beslutet i Sundsvall lämnade journalisten från P4 Kalmar som ursprungligen velat få ut Johan Perssons SMS-meddelanden in en ny begäran. Och nu har Kalmar kommun sagt ja. Journalisten har därför fått en lista på cirka 35 poster varav 25 är överstrukna så att man inte kan läsa vad de handlar om.

- Det känns skönt att vi ändå fick rätt till slut. Det är en principsak, säger Kristoffer Örstadius, reporter på P4 Kalmar till tidningen Journalisten.

Enligt kanslichefen i Kalmar kommun har de överstrukna meddelandena strukits över därför att det är SMS som kommit till Johan Persson som partipolitiker och interna meddelanden. De flesta läsbara SMS berättar att det finns nya meddelanden i mobilsvaret. Ett av dem lyder: "Hej johan, slår du mig en signal, (interntelefonnummer), vill höra hur ni kommer hantera begäran att få ut sms. anders".

I en kommentar till beslutet i kammarrätten i Sundsvall skriver chefen för Sveriges Kommuner och Landsting, Håkan Sörman att offentlighetsprincipen och tryckfrihetsförordningen alltid måste värnas.

- Frågan är om den är tillräckligt anpassad till dagens mediesamhälle. Vad är egentligen praktiskt möjligt.

- Att arkivera och skyndsamt lämna ut sina SMS till de medborgare som så önskar, är kanske ingen självklarhet för den lokalpolitiker som i förbifarten slänger iväg ett SMS, skriver Håkan Sörman.

Tingsrätten i Eskilstuna dömde för ett par veckor sedan en kvinnlig bloggare till villkorlig dom och böter för att hon grovt hade förtalat och smutskastat tre personer. Vissa uppgifter på kvinnans blogg ansågs av tingsrätten som förtal. Men det var framförallt för email till bl a TV- och tidningsredaktioner som kvinnan dömdes för förtal.

Hon har tidigare arbetat som journalist och har i flera års tid gått till angrepp mot ett antal människor via brev till medier, privatpersoner och myndigheter. Hon anmäldes för grovt förtal i höstas och har nu dömts till villkorlig dom, dagsböter på 12 000 kr och skadestånd på 10 000 kr till en av dem som förtalats.

Enligt tingsrätten var den "samlade brottsligheten" så stor att det egentligen skulle kunna ge ett fängelsestraff. Men kvinnan döms ändå bara till villkorlig och böter eftersom hon inte är straffad tidigare och därför att tingsrätten tror att hon inte kommer att fortsätta att förtala personer.

"Morgontidningarna har blivit som kvällstidningar"

Nu får morgontidningarna svidande kritik för hur de förändrats sedan de gick över till tabloidformat för några år sedan. De kritiseras för sensationsinnehåll, gamla nyheter och texter utan fördjupning.

I år är det fem år sedan de tre storstadstidningarna Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten bytte format på sina papperstidningar och gick ifrån det större formatet (fullformat). Istället satsade man på tabloid, alltså samma storlek som kvällstidningar. Är läsarna fortfarande lika positiva som många var före formatbytet?

Nej, inte alls. Tvärtom är kritiken stark. Det framgår av ett projekt vid Dagspresskollegiet som är ett forskningsprogram vid institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.

- Flera läsare uttrycker att de inte gillar det som tidningen har blivit i tabloidformatet. De menar att det inte längre står något i tidningen, att tidningen blivit allt för likt kvällstidningarna med för mycket fokus på sensationer, att tidningens nyheter är gamla och så vidare, skriver Dagspresskollegiet i sin forskningsrapport.

"Man känner sig lurad"

När morgontidningarna bytte format intervjuades läsare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Och i höstas följdes det upp med nya intervjuer. Kritiken är stark mot vad som hänt med morgontidningarna. Läsarna är besvikna på vad tidningarna blivit i det nya formatet.

- Man känner sig lurad. Läsarna uppfattar det som att formatförändringen medförde en försämrad tidning, står det i rapporten och en av läsarna säger:

- Jag blir så trött när man bara kan läsa om resor eller mat eller vad f‐n det nu är... Vad hände med nyheterna?

Bilder som i kvällstidningar

Vid de tidigare intervjuerna hyllade flera yngre läsare att tidningarna skulle bli "mer visuella" som rapporten uttrycker det. Man började publicera allt fler och större bilder. Och artiklarna kortades. Alltså egenskaper som traditionellt karaktäriserar kvällstidningar.

Idag är det just de här förändringarna som dagens läsare är negativa till. Flera anser till och med att deras morgontidning förlorat sin funktion.

- Framförallt är man missnöjd med kortare och färre artikeltexter och innehållets inriktning och karaktär, skriver Dagspresskollegiet i rapporten.

De flesta läsare som intervjuats är män och kvinnor mellan 25 och 40 år. Även 50‐65‐åringar fanns med. Däremot inga pensionärer eller personer under 25 år.

Ladda ner hela rapporten från Dagspresskollegiet.

Aftonbladet fick ut statsministerns passfoto

Journalisten Anders Johansson på Aftonbladet har fått ut Fredrik Reinfeldts passbild sedan kammarrätten ändrat riks-polisstyrelsens tidigare beslut om att bilden inte fick lämnas ut.

De flesta tidningar skulle vilja ha en återgång till läget före sommaren 2004. Då kunde de illustrera artiklar med personbilder ur pass- och körkortsregistren. Bilderna var offentlig handling. Ofta användes de för att visa brottslingar som rymt från fängelse men ibland personer i kritiskt granskande artiklar eller experter som uttalade sig.

Aftonbladet har därför drivit frågan om statsministerns passfoto av principiella skäl eftersom det sen 2004 gäller kvalificerad sekretess för passbilder som bara får lämnas ut om personen inte lider skada.

"Granskningar där ansvariga ville undkomma"

En anledning till lagändringen var att bilderna i tidningarnas händer ofta ställde till skada när de publicerades. Högerextrema grupper kartlade meningsmotståndare och pass- och körkortsbilder hade börjat spridas som en löpeld på nätet. Skyddet för den personliga integriteten skulle höjas.

När lagen ändrades protesterade media. Man talade om press- och tryckfrihet och offentlighetsprincipen. Expressen klagade över att det nu skulle bli problem att illustrera vissa typer av artiklar.

- Framför allt när det gäller våra granskningar av bolag och verksamheter där ansvariga vill undkomma såväl frågor som bild. Tidigare har vi haft god hjälp av pass- och körkortsregistren till den typen av kartläggningar, sa Expressens dåvarande nyhetschef.

Ville driva själva principfrågan

För att driva själva principfrågan begärde Aftonbladetreportern i höstas ut statsministerns passbild och fick nej hos både rikspolisstyrelsen och kammarrätten.
Men ansökan ändrades till att det gällde en artikel om ifall Fredrik Reinfeldt ställer upp för omval. Rikspolisstyrelsen ansåg ändå att det inte vara bevisat att statsministern inte skulle lida skada. Och det var alltså detta beslut som kammarrätten nu ändrat till att bilden skulle lämnas ut.

Aftonbladets agerande ska ses som ett sätt att sätta fokus på en lag som tidningen inte gillar. Man menar att det är fel att myndigheter ska sitta och värdera kommande beslut som tas i pressen, något som tidningsutgivarnas tryckfrihetsexpert, Per Hultengård menar är en bisarr ordning.

Vad tycker du? Borde pass- och körkortsbilder var offentliga handlingar som före 2004? Rösta i webbenkäten till höger!

Justitiekanslern ändrar sig angående polisen

Justitiekanslern, JK, har ändrat åsikt angående en förundersökning mot polisen i Stockholm. Polisen anmälde nyligen sig själv sedan Aftonbladet hade publicerat en bild som misstänktes komma från polisens interna IT-system: Man menade att bilden var sekretessbelagd.

På bilden från en övervakningskamera syns en person som misstänktes för att kunna vara gärningsman i fallet med de mordbränder som tidigare i våras drabbade matvaruhus i Södertälje. I sin anmälan bedömde polisen att en polisman brutit mot tystnadsplikten när handlingen hade lämnats ut till Aftonbladet.

Först ville JK inte inleda någon förundersökning eftersom det ansågs att uppgifterna inte omfattades av den kvalificerade tystnadsplikt som tar över gentemot meddelarfriheten.

Men nu har Justitiekanslern alltså ändrat åsikt och inleder en förundersökning. Enligt JK är det ett brott mot tystnadsplikten om en kopia av en hemlig handling lämnats ut. Meddelarfriheten gäller inte om någon oriktigt lämnat ut en allmän handling som inte är tillgänglig för allmänheten.

Med lite småprat får du intervjun att bli trevlig

En intervju är inte ett samtal. En intervju är ett utbyte av information med tydliga men ofta outsagda regler. Det är en konst som både du och reportern blir bättre på genom övning.

Till en början kan det vara ganska nervöst att bli intervjuad. Tidningsartikeln, radio- eller TV-slaget kan vara viktiga för dig och din organisation. Vilket naturligtvis kan göra vem som helst nervös.

Det gäller här att skapa en trevlig atmosfär som både du och reportern trivs i. Ni ska inte bli kompisar, men görs intervjun i en anda av lugn och avslappning kommer både du och reportern att göra ett bättre och mer koncentrerat arbete.

Jovisst, det finns tillfällen då reportern vill göra dig nervös för att få ett övertag, men i de flesta fall vill ni båda kunna göra jobbet lugnt och metodiskt.

Ett par små detaljer kan skapa trevlig stämning i början av en intervju. Om du gjort din hemläxa vet du vem du ska träffa. Du har tagit reda på om journalisten är känd för något speciellt, vilken position hon har och kanske vad hon publicerat tidigare.

Att i en bisats i början av ert möte säga: Jo, jag läste i din artikel om XXX att du tycker att... göra att ni får något att tala om som löser upp det onaturliga. Genom att visa att du vet vem journalisten är, att du intresserar dig för henne, visar också att du respekterar henne.

Ni kan också tala om något som intresserar dig. Du kan i början av intervjun plocka fram det du vill ska visa att din person inte bara är din befattning.

Men kom ihåg: Du får inte bli för intim. Ni ska inte bli kompisar. Det rör sig inte om något vanligt samtal. Tvärtom - det är ju en intervju. Men förhoppningsvis en trevlig form av intervju. Och så gäller samma regel som journalisten går efter: Avslöja inte hela ditt budskap innan intervjun startar. Journalisten kommer garanterat inte att avslöja alla sina frågor.

Verkliga risker i skuggan när media rapporterar

Dagens massmedier har ett sätt att presentera nyheter som gör att vi tar larm om kriser och risker med ro. Vi tar  inte till oss de verkliga riskerna om de inte fortsätter att vara nyheter, skriver medieprofessorn Gunilla Jarlbro i ett inlägg på Newsmill mot bakgrund av hotet från svininfluensan.

Gunilla Jarlbro menar att risker ofta är diffusa och abstrakt begrepp som inte alltid kan omsättas till nyhetsjournalistik.

- Medieforskningen inom detta fält visar också tydligt att journalister dessvärre inte rapporterar kring risker utan om nyheter och händelser som följer den inneboende medielogiken, det vill säga är tillspetsade, förenklade, polariserade, konkreta, personifierade och går att stereotypisera, skriver Jarlbro.

Hon påpekar att HIV/Aids är ett lika stort problem idag som på 90-talet, men eftersom sjukdomen inte får någon plats i mediefloden tror många att risken är mindre.

När larmet går i medierna händer inte så mycket hos läsarna, lyssnarna och tittarna.

- Vi medborgare har lärt oss att tolka och förstå mediernas presentationssätt och tar troligen merparten av larmen med ro. Det stora problemet är snarare, att det finns risker som inte hamnar på löpsedlar och får stora rubriker. Det är kanske dem som vi medborgare ska ha beredskap för, skriver Gunilla Jarlbro.

Läs mer på Newsmill.

Två larmrapporter varje dag i Europa

Media älskar negativa nyheter och därför sprids det varje dag två larmrapporter i europeiska medier. Med den utgångspunkten och med svininfluensen som bakgrund var forskare och andra, på ett seminarium i Stockholm, överens om att situationen skulle vara bättre om larmrapporterna var färre och mer nyanserade.

De som diskuterade frågan var överens om att när ogrundade larm får fäste hos allmänheten är det ofta ett resultat av både av massmediers, myndigheters och forskares misstag.

- Man bör vara försiktig med larm, framför allt när det handlar om barn, nyfödda och gravida och egentligen borde man larma maximalt fyra gånger per år, ansåg Karin Bojs som är Dagens Nyheters vetenskapsredaktör.
 
Enligt en rapport från Konsumentverket är varannan svensk orolig för att äta vissa typer av livsmedel, något som befaras kan ha att göra med alla larm i massmedia.

I debatten ansåg Louise Ungerth från Konsumentverket att larmrapporterna ändå kan fungera som väckarklockor för okända faror och att alla larm inte är dåliga. Som exempel nämnde hon att förekomsten av transfetter i vår mat har minskat sedan de börjat att diskuteras och beskrivas.

Allianspartierna oeniga om utvidgat meddelarskydd

Regeringen vill utöka skyddet för offentliganställda som tipsar media om missförhållanden men vill inte ge samma skydd åt anställda inom skattefinansierad verksamhet i privata bolag.

Riksdagsledamöter i allianspartierna är splittrade om hur mycket meddelarskydd som behövs för anställda i privatdriven vård. Det visar en enkätundersökning som föreningen grävande journalister utfört.

När offentlig verksamhet läggs ut på entreprenad har anställda i de privata bolagen inte samma meddelarskydd längre. Det är tryckfrihetsförordningen, TF, som innehåller regler om meddelarskydd och meddelarfrihet. Reglerna handlar om rätten att tipsa massmedia utan risk för repressalier och den som "meddelar" uppgifter har rätt att vara anonym.

Alla anställda får muntligen lämna uppgifter till massmedier för publicering. Offentligt anställda har ett extra skydd, arbetsgivaren får inte undersöka vem som har kontaktat massmedierna.

Av de riksdagsledamöter som svarat på undersökningen anser en majoritet från folkpartiet, centern och kristdemokraterna att meddelarskyddet för anställda i privata företag är för dåligt medan de flesta moderater menar att dagens skydd räcker.

Läs mer på föreningen grävande journalisters hemsida.

IT-säkerhetskopior är inte allmän handling

Justitiekanslern, JK, menar nu att säkerhetskopior i IT-system i offentlig sektor ska undantas från begreppet allmän handling. JK understryker i ett remissvar på betänkandet "Säkerhetskopiors rättsliga status" att det troligtvis leder till att även tsunamibanden inte kan granskas offentligt. Tidningsutgivarna, TU, är samtidigt starkt kritiska till förslaget.

JK håller med om förslaget som tagits fram på uppdrag av justitiedepartementet, men anser också att om det går genom kan det leda till att förtroendet för regeringskansliets hantering av tsunamikatastrofen kan påverkas negativt. Tidningsutgivarna har starkt kritiserat förslaget och menar att säkerhetskopior ska betraktas som allmän handling.

- Att helt undanta vissa handlingar är att ge sig in på ett sluttande plan där det, när principgenombrott väl har gjorts, snart kan ställas krav på att även andra typer av allmänna handlingar ska undantas, skriver Tidningsutgivarna i sitt svar.

Vill öka granskningen av tidningar på nätet

Pressens Opinionsnämnd, PON, vill att Pressens samarbetsnämnd ska göra en stor utredning av reglerna för webbtidningar. I ett brev till Pressens samarbetsnämnd föreslår PON flera ändringar i nuvarande regler. I Pressens samarbetsnämnd sitter företrädare för Tidningsutgivarna, Svenska Journalistförbundet, Publicistklubben och Sveriges Tidskrifter.

Idag kan Pressens Opinionsnämnd bara pröva sådana webbpub­liceringar som gjorts av företag som är medlemmar i Pressens samarbetsnämnd. Nu föreslår man att även andra publiceringar på nätet ska kunna prövas.

Dessutom vill PON ändra hur "bötesbelopp", alltså avgifterna, beräknas för de nätpublikationer som fälls. Om en artikel på nätet idag fälls beräknas avgiften på hur stor upplaga papperstidningen har. Men nu föreslår PON att avgiften i stället ska baseras på nättidningens besöksstatistik. PON vill också att "bötesbelopp" ska kunna tas ut samtidigt för både publicering på nätet och för papperstidning även om de är exakt lika.

Pressens Samarbetsnämnd har i uppdrag att övervaka det självskapade systemet där de så kallade "spelreglerna för press, radio och TV" är i centrum.

Chefredaktör får inte läsa hemliga uppgifter

Kammarrätten har avslagit tidningen Privata Affärers begäran att få läsa ett dokument från Finansinspektionen. Tidningen ville läsa den så kallade trafikljusrapporteringen, som visar det ekonomiska tillståndet för svenska försäkringsbolag.

Finansinspektionen nekade Privata Affärer att få ta del av uppgifterna och tidningens chefredaktör, Magnus Gustavsson, överklagade till kammarrätten i Stockholm.

Finansinspektionen hävdade bland annat att informationen i dokumentet är affärshemligheter och att det finns risk för att uppgifterna kan leda till spekulationer på marknaden. Kammarrätten instämmer och har därför avslagit överklagandet.

Lönsamma skandaler i brittiska parlamentet

När de brittiska politikerna överutnyttjat sina förmåner och gjort bort sig tjänar tidningarna stora pengar. Två parlamentariker har stängts av, en biträdande minister fått stiga åt sidan och talmannen avgått efter det att tidningen The Daily Telegraph började avslöja fakta som varit pinsamma både för Labour och de andra större partierna.

Enligt Medievärlden visar inofficiella siffror att Daily Telegraph och Sunday Telegraph ökat sin försäljning med 600 000 exexmplar som en följd av den senaste tidens skandaler i det engelska parlamentet.

Skandalerna har ju handlat om att personer i parlamentet avslöjats med att ha bekostat privata utgifter med offentliga medel. Poolrengöring och mat till husdjur finns i den långa raden av exempel. Det handlar också om ersättningar för räkningar som inte funnits.

Både den brittiska pressen och läsarna har frossat i skandalen. Det i sin tur har lett till att de ekonomiskt hårt ansträngda tidningarna fått stora upplageuppsving. Samtidigt som siffrorna pekar på att Daily Telegraph och Sunday Telegraph fått en kraftig försäljningsökning spekuleras det friskt i hur mycket tidningarna fått betala för information om missbruket av de brittiska skattebetalarnas pengar.

Englas mamma anmäler Expressen och Sydsvenskan

Nu anmäler Carina Höglund, mamma till tioåriga Engla som mördades i Dalarna för ett år sedan, tre tidningar till Justitiekanslern, JK, för att ha begått övertramp när de rapporterade om mordet. Tidningarna som hon JK-anmäler är Expressen, Sydsvenskan och Nordisk kriminalkrönika. Carina Höglund anser att tidningarna har publicerat felaktiga och kränkande uppgifter om både hennes dotter Engla och byn Stjärnsund.

- Jag har valt ut dom tre grövsta övertrampen mot Engla och hennes familj. Det finns många fler slag under bältet men jag är inte ute efter att media ska bli perfekt utan att det ska komma tydligare förhållningssätt mot dom grövsta kränkningarna som kan drabba brottsoffer och dess anhöriga, skriver hon i anmälan.

I slutet av november deltog Carina Höglund vid ett seminarium på Karlstads universitet där journalister och medieforskare diskuterade mediernas ansvar. Carina Höglund sa då att de pressetiska reglerna visserligen inte borde skärpas. Däremot ville hon se en lag som säger att spelreglerna för press, radio och TV måste följas.

Hennes anmälan mot Expressen gäller en artikel som citerade polisens förundersökning innan den blev offentlig, skriver Dagens Media.

- Anhöriga hade inte fått någon information om förhörens innheåll så publikationen skadade allvarligt anhöriga till Engla som fick vänta på svar kring händelsen och sanningshalten flera månader till handlingarna blev offentliga. Sanningshalten var då mycket låg eftersom dom första förhören inte stämmer in med slutförhören, skriver Carina Höglund.

Laholms Tidning klandras av Pressens Opinionsnämnd

Pressens opinionsnämnd, PON, klandrar nu Laholms Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed. Laholms Tidning skrev i mars förra året om att en manlig anställd hade angripit sin arbetsgivare, ett krögarpar, med kniv. Efter attacken levde krögarparet i chock.

Både restaurangen och parets namn publicerades. Enligt artikeln skulle den anställde vara psykiskt handikappad. Tidningen gav också andra uppgifter om honom. En månad senare publicerade tidningen en insändare från styrelsen för Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, som menade att den första artikeln var kränkande för den anställde mannen och för andra funktionshindrade.

Artikeln anmäldes av den anställde mannen till pressombudsmannen. I anmälan hävdades att han borde ha fått bemöta artikeln. Dessutom påpekades det att hans föräldrar nekats genmäle.

Frågan hade ett allmänintresse, skriver PON i sitt beslut men den anställdes utsatta situation krävde att artikeln hade utformats på ett mer ansvarsfullt sätt. I stället ledde artikeln till att han "tillfogades oacceptabel publicitetsskada genom de onödigt långtgående uppgifter av integritetskänslig natur som lämnades".

Läs mer hos PO och PON.

Tidningen Ny teknik fälld för Pirate Bay-artikel

Pressens Opinionsnämnd, PON, fäller tidningen Ny teknik för en artikel om Pirate Bay-rättegången. Nämnden friar dock tidningarna Sydsvenskan och Resumé som varit Ny tekniks källor.

I april 2008 publicerade Ny teknik på sin hemsida en artikel om att en polis som gjort utredningen om Pirate Bay-målet blivit anställd hos en av parterna i rättegången, Warner Bros. Polisen namngavs i artikeln och man skrev att rättegången skulle kunna behöva tas om. Polismannen anmälde tidningen till pressombudsmannen, PO, och menade att namnpubliceringen skadat honom oerhört eftersom det antyddes att han hade handlat oetiskt.  

PON menar att namnpubliceringen orsakade skada för polisen men att skadan inte är oförsvarlig ur pressetisk synpunkt. Däremot klandrar nämnden Ny teknik för att ha åsidosatt god publicistisk sed vid publiceringen av rubriken "Piratpolis jävig - tog jobb hos filmbolag". Rubriken saknar täckning i artikeln, menar nämnden. Polismannen anmälde även Sydsvenskan och Resumé för artiklar men PON friade dessa tidningar.

Läs mer hos PO-PON.

Västerbottens-Kuriren fälls för läsarkommentarer

Västerbottens-Kuriren har fällts av Pressens Opinionsnämnd för att ha publicerat nedsättande kommentarer i sin nätupplaga om en företagare. Publiceringen ledde till publicitetsskada skriver PON i sitt beslut.

Västerbottens-Kuriren publicerade mellan februari och maj 2008 ett tjugotal artiklar som handlade om ett livsmedelsföretag som misstänktes för fusk med renkött. Fusket ska ha bestått i att man blandat i vanligt nötkött i renskaven, utan att ha innehållsdeklarerat detta på förpackningarna.

Livsmedelsfusket och publiceringarna innebar att den största kunden sade upp leveransavtalet, borgenärer sade upp sina åtaganden och att företaget gick i konkurs.  

Till artiklarna i Västerbottens-Kurirens nätupplagan publicerades ett stort antal kommentarer från läsarna. En del hade negativa kommentarer mot företaget och ägaren medan andra tog dem i försvar eller var kritiska mot rapporteringen. Särskilt tre kommentarer var ytterst nedsättande och fick företagaren att anmäla tidningen till pressombudsmannen, PO.

PO och senare Pressens Opinionsnämnd, PON, konstaterar att artiklarna haft ett uppenbart allmänintresse och ser ingen anledning till kritik mot publiceringen i sig. Dock menar man att de tre nedsättande nätkommentarerna utsatt företagaren för en sådan publicitetsskada som hon inte skulle behövt tåla. Tidningen har därför brutit mot god publicistisk sed.

Läs mer hos PO-PON.

Semestersvenskar och Advokaterna fällda för marknadsföring 

Granskningsnämnden har fällt TV4:s program "Semestersvenskar" och "Advokaterna" för otillbörligt gynnande av kommersiella intressen. "Semestersvenskar" följde några reseledares arbete på ett resmål i Thailand. I "Advokaterna" fick tittarna följa sex advokater och deras arbete med klienter och domstolsförhandlingar.

Granskningsnämnden anser att ett TV-program som följer vardagen hos ett enskilt företag kan vara motiverat av ett informations- eller underhållningsintresse. Men exponeringen av dessa företag gick enligt nämnden längre än vad som kunde godtas. De fungerade i många fall som långa reklamfilmer för bolagen.

TV4 riskerar nu sammanlagt 250 000 kr i särskild avgift för överträdelserna.

Läs mer hos GRN.

Ulrica Messing gjorde reklam hos Elfving

Sveriges radio bröt mot reklamförbudet i public serviceradio när Ulrica Messing i intervjuprogrammet "Elfving möter" fick lämna adressuppgifter om sina nyöppnade inredningsbutiker.

I programmet intervjuades Ulrica Messing och maken Torsten Jansson i sitt hem. De berättade bland annat om sina liv, kärleken, barn och karriärer. En del av intervjun handlade om att Ulrica Messing bytt arbete och gått från att vara politiker till att starta egna inredningsbutiker. Butikernas namn och platser angavs, och i ett fall lämnades också den exakta adressen.

Nämnden kommer att ansöka om att Sveriges Radio ska betala 50 000 kr i särskild avgift för överträdelsen. En nämndledamot ville fria inslaget.

Ladda ner pdf från GRN.

tummarna". Men andra kommentarer hamnade mitt i prick: "Detta klipp säger mer om TV4 och programledarna än Nordpolen. Dåliga journalister dessutom".

Och så var det nog. TV4 hade uppenbarligen inte gjort någon researchintervju och programledarna verkar inte ha haft något förberedande samtal med Pelle Hellström. Både researchintervjun och förberedelsesamtalet med intervjupersonen är viktiga för slutresultatet.

En professionell journalist vill ta reda på hur du är att intervjua, vara trevlig mot dig, minska din stress och redan på förhand höra hur du svarar på vissa frågor.

Urban Bäckström, VD för Svenskt Näringsliv, använder i Dagens Nyheter en liknelse för att förstärka sitt budskap.

Djurgårdens fotbollstränare Zoran Lukic använder en liknelse när han intervjuas i Aftonbladet om vårens försök att etablera ett nytt spelsystem i klubben, något som hittills inte fungerat särskilt bra.

Journalistens självbild hämtad från fiktionen

Journalisten vill gärna vara som i filmen eller i böckerna. Det hävdar Johan Jarlbrink, till vardags forskare vid Linköpings universitet, när han granskar hur journalistiken skildrats i fiktionen från 1800-talets slut till mitten av 1900-talet. Det visar sig att dagens hjältemurvlar - Annika Bengtzon eller Mikael Blomkvist - ingår i en lång berättartradition, som smittat av sig på vad ska vara god journalistik och hur en journalist bör arbeta.

Författaren menar att föreställningarna kring journalister som försvarare av sanning och rättvisa och att de står på "den lille mannens sida" hämtar näring ur romaner och film. Även om många idag är kritiska till hur journalister arbetar är man ofta okritisk till de journalistiska idealen.

Titel: Det våras för journalisten. Symboler och handlingsmönster för den svenska pressens medarbetare från 1870-tal till 1930-tal

Redaktör: Johan Jarlbrink

Förlag: Kungliga biblioteket, mediehistoriskt arkiv

ISBN: 9789188468123

Pris: Cirka 173 kr, ink moms.

Boken kan t e x köpas från Bokia.

Intressanta länkar till sidor med material om intervjurelaterade frågor.

Vill du inte längre ha nyhetsbrevet? Klicka här för att avanmäla.

Copyright: DinMediaCoach Mediaträning för alla.

Ansvarig utgivare: Kenneth Hellqvist

Adress: Box 9251, 102 73 Stockholm

Kontakt: info@dinmediacoach.se