Nyhetsbrevet Medieträning för alla

Sen gick det ett par dagar och plötsligt publicerades en artikel i lokaltidningen med citat från de två tjänstemännen som man förstås kunde se på bild i tidningen. Frågan som infinner sig är; får journalister göra på det här sättet?

Fel nummer 1

De två tjänstemännen har förstås i god tro accepterat att en journalist kan vara två personer; en privatperson och en reporter i tjänst. Men så kan det aldrig vara. Alla journalister bör alltid betraktas som att de är i tjänst. Även om det rör sig om en finare lördagsmiddag där både du och reportern är inbjudna. Händelsen kan betraktas som en form av "off the record". Vi brukar alltid säga att inget är nånsin "off the record".

Fel nummer 2

Reportern på tidningen bör anses ha brutit mot följande regler:

• Tidningsutgivarnas rekommendationer. Där sägs att journalisten ska "tala om ifall ett samtal sker i intervju- eller informationssyfte" och att reportern där det är rimligt ska "låta den som intervjuats ta del av hur dennes uttalanden återges".

• Journalisternas egna yrkesregler som säger att journalisten ska "tillmötesgå rimliga önskemål från intervjuade personer om att i förväg få veta hur och var deras uttalanden återges" samt "visa särskild hänsyn mot ovana intervjuobjekt". Reglerna säger också att den som intervjuats ska upplysas "om huruvida samtalet är avsett för publicering eller enbart för information".

Vad gör man i en sån situation?

Kontakta journalistens chef som antagligen är en redaktionssekreterare eller redaktionschef. Berätta hur "intervjun" kommit till. Det bör leda till nån form av ursäkt från tidningen. I andra hand kan man vända sig till Pressombudsmannen, PO (www.po.se). Observera att PO inte tar upp sånt som är äldre än tre månader. Man kan också vända sig till Journalistförbundets yrkesetiska nämnd. Den granskar anmälningar mot journalister som är medlemmar i förbundet. Här kan publiceringen vara högst ett år gammal.

INTERVJUTIPS 1

Med en "dramatiker" får du intervjubudskapet att fastna

När du intervjuas i radio eller TV är det givetvis viktigt att du gör allt för att lyssnarna och tittarna kommer ihåg ditt budskap. Det är ju det du ska leverera under intervjun, vilka frågor du än får. Därför bör budskapet vara enkelt att förstå men också så intressant att lyssnarna och tittarna för det vidare genom att berätta för andra.

Ett sätt att göra budskapet intressant är att använda en "dramatiker". Det är en information eller ett fakta som färgar människors sätt att se på en fråga till den grad att de vill återberätta den för andra. Om du i intervjun vill berätta hur stort ett flygplan är kan du förstås säga att det är "enormt stort med 98 meter mellan vingspetsarna". Men med en "dramatiker" skapar du en bättre bild hos lyssnarna och tittarna. Du säger istället att flygplanet "är stort som en fotbollsplan och vingspetsarna skulle nästan nudda båda målen". Det är stort det!

En "dramatiker" kan användas när som helst. Vill du säga till din sambo att den nya bilen kostade för mycket kan du förstås säga att "den kostade hela 178.000 kr" men säger du istället att "vi gjorde av med lika mycket pengar där som för 13 tvåveckorssemestrar i Thailand", så låter det betydligt mer.

Försök alltså att hitta på nåt som gör att din publik kommer ihåg budskapet, vad du än håller på att berätta i intervjun. Det är "dramatikerns" uppgift.

NOTISER

Lars Adaktusson kritiserar feltolkningar i massmedia

När journalistiken nonchalerar relevanta och välgrundade ifrågasättanden, skapas utrymme för nya aktörer i nyhetsförmedlingen, skrev nyligen journalisten Lars Adaktusson i Svenska Dagbladet angående en ny webbsajt där människor som anser sig felciterade i medier ska kunna få komma till tals.

- Känslan av att ha blivit missförstådd eller feltolkad har under lång tid varit utbredd bland dem som på ett eller annat sätt förekommer i medierna, skriver Lars Adaktusson och fortsätter:

- Oavsett om det handlar om personer med begränsad medievana eller luttrade beslutsfattare, fullfjädrade i umgänget med tredje statsmaktens företrädare, är det slående med vilken uppgivenhet de egna erfarenheterna beskrivs. Detta, i kombination med en känsla av att sanningen är satt på undantag i mediesammanhang, ser nu ut att få tänkvärda konsekvenser.

Adaktusson som är känd från både SVT och TV8 berättar i SvD att det i slutet av året startas en ny internettjänst med syftet att korrigera felaktigheter i mediernas rapportering. Tanken är att personer, organisationer och företag som inte anser sig ha fått en komplett eller korrekt belysning ska få komma till tals via den nya webbsajten som ska heta "Second Opinion".

- När den svenska mediebranschen saknar kraft och förmåga att på egen hand ändra förhållningssätt, tar andra intressen vid i skildringen av verkligheten. När journalistiken nonchalerar relevanta och välgrundade ifrågasättanden, skapas utrymme för nya aktörer i nyhetsförmedlingen, skriver Lars Adaktusson.

Läs kolumnen i SVD.

Kommer journalistyrket att försvinna?

Är journalistyrket på väg att försvinna frågar sig medieforskaren Gunnar Nygren i en bok som kom ut tidigare i år; "Yrke på glid - Om journalistrollens de-professionalisering". Under några årtionden ansågs journalistyrket speciellt och var en "profession" på samma sätt som läkar- och advokatyrket. Men idag är journalistik ett yrke på glid och det är inte längre lika klart vad en journalist ska göra, anser Gunnar Nygren, som är medieforskare och lektor i journalistik vid Södertörns Högskola.

Han menar att journalistrollen har av-professionaliserats efter en glansfull period med akademiska journalistutbildningar, exklusivt medlemskap i Journalistförbundet och etiska regler och yrkeskodex som skapade ordentliga reglerverk och riktlinjer. Detta och annat gjorde journalisten mer professionell och journalistiken ansågs under flera decennier som en viktig självständig maktfaktor i samhället.

Men det är nu ändrat med ny teknik, nya medieformer, konkurrenter och ekonomiska villkor, anser Gunnar Nygren som menar att journalistrollen är på väg att förändras. Kanske kommer journalister att helt försvinna, på samma sätt som en gång grafikerna gjorde? Läs mer på Tidningsutgivarnas hemsida eller beställ boken (120 kr) via Institutet för Mediestudier.

Norsk nättidning helt utan journalister

I Norge pågår ett experiment med en tidning helt utan journalister. Nättidningen Politikkavisen skrivs helt och hållet av informatörer och man planerar att kanske etablera siten i Sverige och Danmark. Poltikkavisen skriver själv att den ska vara fri från kritisk journalistik och skrivas av informatörer som jobbar för partier, organisationer och institut. Det ska vara "nyheter direkt från källan". Utan någon marknadsföring uppges Poltikkavisen idag ha 5 000 unika besökare per vecka. Även om tidningen inte har journalister så har den en ansvarig redaktör. www.politikkavisen.no

Finsk skolmassaker sätter fokus på dålig pressetik

Den finske 22-årige massmördaren Matti Saari utnyttjade på ett "skickligt" sätt massmedias sätt att arbeta och reagera när han på förhand i detalj regisserade hur medierna skulle agera sen han mördat tio elever på skolan i Kauhajoki. "Massakern i Kauhajoki" kallade han själv det material han la ut på bland annat Youtube på nätet innan han använde sin pistol och tog livet av sina offer.

Matti Saaris tillvägagångssätt var ungefär detsamma som användes av amerikanen Cho Seung-Hui i Virginia i april 2007. Han skickade i väg ett helt ljud- och bildpaket till det amerikanska tv-bolaget NBC, som sedan sände det mesta. Den 23-årige Cho Seung-Hui mördade 32 personer på skolan Virginia Tech.

Den enorma exponeringen i medierna blev för de två massmördarna den ultimata bekräftelsen på att de blivit oförglömliga världskändisar. Att det skulle ske visste både Matti Saari och Cho Seung-Hui på förhand. Skolmassakern i Finland väckte återigen den viktiga journalistiska frågan. Ska press, radio och TV okritiskt publicera alla detaljer ur mördarnas efterlämnade material?

- Medierna borde inte repetera bilder och filmer där mördarna utmålar sig själva som hjältar. Glorifieringen är precis vad de velat uppnå, säger Kenneth Hellqvist, medierådgivare på Din Mediacoach.

- Redaktioner som befolkas av goda journalister med etik och moral i behåll ska fungera som gatekeepers eller filter och välja bort allt som inte har allmänintresse. Och det hade definitivt inte alla bilder och detaljer som publicerades med Matti Saari i huvudrollen.

- Problemet som journalister möter i den här situationen är att filmer och bilder ändå ligger ute på nätet. I alla fall ett tag. Och det sänker ribban för många reportrar och redaktioner som tycker att ansvaret att filtrera inte längre är lika stort.

Men frågan är densamma som när terrorister och självmordsbombare tidigare ville få publicitet genom egna videofilmer. Där bestämde sig journalisterna för att inte gå terroristernas ärenden. Samma sak borde självklart gälla när det handlar om sinnessjuka massmördare.

Läs vad Aftonbladets journalist Peter Kadhammar tycker om frågan.

HELLQVISTS RÅD

Tala sanning, berätta allt och gör det själv

Den här gången tänkte jag ge dig råd om hur du bäst hanterar en krissitua-tion. När du blir intervjuad av en reporter måste allt du säger vara sant. Du behöver visserligen inte alltid berätta allt du vet, men det du säger får inte vara vare sig snedvridet eller lögnaktigt. Tala sanning, säg det snabbt, berätta allt - och gör det själv.

Klicka - lyssna på Hellqvists råd

INTERVJUTIPS 2

Höj din status med ett leende och sänkt talhastighet

Ingen av oss är någon robot. Så därför bör du tänka på ditt kroppsspråk när du framträder i en TV-intervju. (Det är inte så dumt att göra det även om du träffar en tidnings- eller radiojournalist.) Med gester, ansiktsuttryck, ögonkontakt och kroppsspråk ser du till att ditt budskap går fram.

Det här icke-verbala språket ska stödja det allra viktigaste under intervjun - dina ord. Och du, låt ingen lura i dig att orden bara utgör några få procent av kommunikationen. Den statistiken är bara nonsens.

Glöm inte att det faktiskt är tillåtet att le när du är i bild (förutsatt att du inte intervjuas om något allvarligt). Om du ler säger ditt leende att du "är glad att bli intervjuad". Du ger dig själv status. Men le inte stort som en flinande fåntratt utan gör det med ett litet och lugnt leende som visar att du är avslappnad och trygg (även om du - som nästan alla - skakar inombords av olust och oro).

Sen bör du också tala e x t r a l å å n g s a mt när du intervjuas i radio eller TV. Om du sänker talhastigheten höjer du samtidigt statusen i det du säger och du verkar mer förtroendefull när du levererar ditt budskap.

AKTUELLT FRÅN PO

Expressen klandras för felaktig uppgift om narkotika

Tidningen Expressen har klandrats av Pressens Opinionsnämnd, PON, för att ha åsidosatt god publicistisk sed. Tidningen publicerade i maj 2007 artiklar som kopplade ihop en namngiven kvinnlig idrottare med ecstasy utan att det fanns grund för det. Detta bedömdes av Pressombudsmannen, PO, medföra en oförsvarlig publicitetsskada. Nu har PON instämt i PO:s tidigare beslut som bl a sa att den rättelse som Expressen publicerade inte var tillräcklig för att tidningen skulle undgå klander.

Läs mer på PO:s och PON:s hemsida.

Norrlandstidning publicerade felaktig uppgift om brott

Tidningen Norrländska Socialdemokraten har nyligen klandrats av Pressens Opinionsnämnd, PON, för att ha åsidosatt god publicistisk sed efter att i juni 2007 ha publicerat den felaktiga uppgiften att en en person i tingsrätten hade dömts för grovt svindleri. I stället hade åtalet ogillats på den punkten. Uppgiften, som inte rättades, medförde en oacceptabel publicitetsskada. PON ändrade därmed Pressombudsmannens tidigare beslut som var att det inte fanns tillräckliga skäl att klandra tidningen.

Läs mer på PO:s och PON:s hemsida.

BOLINS KOMMENTAR

Vill du visa status eller bli förstådd?

Vilken grupp tillhör du och vilket språk har du tränat in för att få status i gruppen? Jodå, trots att vi är vuxna och självständigt tänkande varelser är vi alla lyhörda och snappar upp yrkesspråk, yrkesjargonger blixtsnabbt. Vi vill ju inte vara annorlunda.

Tyvärr är det lätt att den här jargongen hänger med ut i media. Vi är ju så vana vid att slänga oss med den terminologi som gör oss accepterade på jobbet och i gruppen. Men medietränare brukar formulera problemet både träffande, vackert och effektivt med uttrycket "jargong är ett ogräs i språkets trädgård". Ofta är det lika svårt att tvätta bort "process- och implementorden" ur ordförrådet som någonsin trädgårdens tuffa kirskål. Fast målet för intervjun bör vara att du talar så att ett tolvårigt barn förstår vad du säger. Det låter nog överdrivet men är inte desto mindre riktigt. Det du säger i intervjun bör alltså vara formulerat så att stora delar av Lilla Sportspegelns publik förstår vad du säger.

Men kanske finns det tillfällen då talespersoner uppenbarligen inte vill bli förstådda - tillfällen då status och jargong ändå är viktigare än tillgänglighet? Vår europaminister Cecilia Malmström (fp) kanske (?!) inte ville att hennes uttalande skulle vara begripligt när hon nyligen intervjuades i Dagens Nyheter om Lissabonfördraget. I alla fall förstod inte jag vad hon menade när hon sa:

- Vi tänkte lägga den prepositionen i höst så att riksdagen får ta ställning till det och det är de indikationerna ni hör från de övriga länderna som inte har ratificerat, att de tänker också fortsätta med sina ratificeringsprocesser."

AKTUELLT FRÅN GRN

Inslag i P4 Kristianstad stred mot kravet på opartiskhet

Ett inslag i Sveriges Radio Kristianstads program Arena i P4 har av Granskningsnämnden för radio och TV kritiserats för att strida mot kravet på opartiskhet. Inslaget sändes i april 2008 och handlade om en kommun i Skåne där en kommundirektören hade avgått och blivit erbjuden en tjänst som kommunjurist.

En politisk motståndare intervjuades och affären kommenterades av en programledare och en reporter, som vid ett tillfälle sa att kommundirektören hade "avpolletterats". Inslaget anmäldes av den tidigare kommundirektören som ansåg att han inte fått möjlighet att kommentera uppgifterna i inslaget samt att det var osakligt att påstå att han blivit avpolletterad när han avgått frivilligt.

Granskningsnämnden konstaterade att inslaget innehöll långtgående kritik riktad mot anmälaren och att den tidigare kommundirektören borde ha fått bemöta den. Eftersom han inte fick det stred inslaget mot kravet på opartiskhet. Det förhållandet att anmälaren tidigare avböjt medverkan i ett annat inslag ändrade inte nämndens bedömning.

Läs mer på Granskningsnämndens hemsida.

TV4-nyheterna kritiseras för bilder från läktarslagsmål

I början av april 2008 sänder TV4-nyheterna ett inslag som handlade om att Södertörns tingsrätt friat nio fotbollsupportrar som sprungit in på Söderstadion i Stockholm under en match mellan Hammarby och Djurgården. I inslaget visades förutom bilder av denna händelse även bilder av ett brutalt läktarslagsmål mellan supportrar från två andra fotbollslag.

Granskningsnämnden ansåg att TV4 åsidosatt kravet på saklighet genom att i inslaget även visa bilder från en annan händelse än den nyheten avsåg. Det förhållandet att rättelse skedde i senare sändningar i en annan av programföretagets kanaler ändrade inte den bedömningen.

Läs mer på Granskningsnämdens hemsida.

MÅNADENS VIDEO

Göteborgare tycker till om undersökande journalistik

Undersökande journalistik är alltid ett diskussionsämne. Ofta brukar den likställas med dold inspelning som t e x dold kamera som ibland används av SVT:s Uppdrag granskning. Här ser du vad allmänheten på Järntorget i Göteborg tyckte inför seminariet Gräv 08 på våren 2008.

MÅNADENS BOK

Hur journalister fuskar och slarvar sig fram

Om du vill lära dig att bemöta en cynisk medievärld med dess egna metoder kan den nyutkomna boken "Byt namn" kanske vara en god hjälp. Den är skriven av två frilans-journalister; Anders Rydell och Klas Ericsson. Egentligen är boken en inblick i hur journalistikens villkor håller på att förändras i Sverige och hur de fasta anställningarna blir färre, men också en berättelse hur man fuskar, slarvar och fjäskar sig fram som journalist (i Stockholms medievärld).

Förlag: Bokförlaget Atlas

ISBN: 9173891916

Pris: Cirka 139 kr.

VÅRA SNABBLÄNKAR

Intressanta länkar till sidor med material om intervjurelaterade frågor.

Akut rådgivning	Råd inför intervjuer i akuta situtationer	Din MediaCoach
Synonymordböcker	Synonymer berikar ditt talspråk	Josef Cullheds ordbok Synonymordboken
Distanskurs	Medie- och intervjuträning per distans inklusive övningsintervjuer per telefon.	Din MediaCoach
Liknelser	Aforismer och liknelser kan vara mycket användbara när du vill krydda ditt intervjubudskap	Pricken över livet
Intervjuövningar	Repetitionsöva dina intervjukunskaper regelbundet	Din MediaCoach
Ordspråk	Ett ordspråk kan skapa extra färg åt ditt intervjubudskap	Pricken över livet