I sin kritik menar han att fångarna varit attraktiva för media och att de inte förstått att det de säger används på det sättet som det görs. Han berättar också att kriminalvården under senare tid försökt att skydda fångarna genom att i förväg berätta att det kan gå illa.

Det här har journalister reagerat på och påpekat att kriminalvårdens roll inte är att vara "förmän" för fångarna när det gäller om de ska ställa upp på intervjuer eller ej.

- Men jag har sett några exempel där det har skapat depressioner och bekymmer, säger Christer Isaksson.

I tidningen Resumé berättade också nyligen högste Kriminalvårdschefen Lars Nylén att det är "förvånansvärt hur mycket journalister och medier bidrar till att göra kriminella till närmast hjältar".

- Det finns kriminella som beskrivs ungefär som om de vore deltagare i en dokusåpa, säger Lars Nylén som vill få igång en diskussion.

- I mycket av rapporteringen kan vi se att man okritiskt svalt den bild som förmedlas av brottslingar som kan vara starkt manipulativa, säger han och tillägger att mycket av medias rapportering är naiv eller tanklös.

- Vi avvisar frågor som "Har ni någon bra mördare"?

Se intervjun med Christer Isaksson i Medievärlden ovan till höger.

De bevakar var svenska journalister surfar

Sedan november förra året gör hemsidan MediaCreeper det möjligt för intresserade att se vilka hemsidor som journalister har surfat in på. Nu börjar det skapas en oro i mediekretsar om att hemsidan ska kunna röja massmedias källor.

MediaCreeper kallar sig för ett övervakningssystem för allmänheten som vill se var medier letar efter information på internet. Hemsidan uppmärksammades sedan den blivit omnämnd i P1-programmet Konflikt. MediaCreeper fungerar på så sätt att hemsidesägare lägger in en kod på sin egen hemsida. Koden gör att MediaCreeper hämtar in information om vilka IP-adresser som besökt hemsidan och statistiken presenteras på MediaCreepers hemsida. Statistiken visar alltså vilka medier som besökt hemsidan, men inte vilka individuella journalister som gjort det.

Personerna bakom MediaCreeper säger att hemsidan långtifrån täcker in alla medieföretag och man säger sig vilja skapa debatt om lagar som hotar den personliga integriteten. Enligt MediaCreeper använder medieföretag sidan för att bevaka vad konkurrenterna gör. Aftonbladet har kollat vad Expressen gör och Expressen kollat vad Aftonbladet gör. Nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå, TT, har uppmärksammat att MediaCreeper kan avslöja var någonstans som journalister söker information.

Det är inte bra att någon visar att exempelvis TT varit inne på en specifik hemsida så och så ofta under en viss period, säger en representant för TT. På MediaCreeper finns listor som visar vilka hemsidor som anställda på medieföretag besökt.

Kika in på MediaCreeper.

Aftonbladetreporter gör en pudel efter falska uppgifter

Det var under friidrotts-VM som Sportbladets reporter Mats Wennerholm fick sin tidning att i stora rubriker hamra fram de sensationella uppgifterna om att världsrekordhållaren Usain Bolts träningskamrat Daniel Bailey var dopad. Uppgifterna spred sig med rekordfart i media över hela världen. Men det fanns ett problem. Uppgifterna var felaktiga.

Daniel Bailey hade inte fastnat i någon dopingkontroll och historien dementerades med kraft av internationella friidrottsförbundet, IAAF. Så Mats Wennerholm gjorde det enda som fanns att göra. Och det enda rätta. Han gjorde en pudel och erkände sitt fel.

I Sportbladet gör Mats Wennerholm beskrev han det kaos han vaknade upp till när världen fått ta del av hans sensationella men falska uppgifter:

- Dagen efter vaknade jag till en dator som lät som en kassapparat när mailen tickade in och en telefon som ringde i ett. Jag var bokstavligen tagen på sängen. Sedan såg jag 90 procent av mina kollegor tillbringa dagen med att först försöka bekräfta min "nyhet" och sedan lika mycket tid till att dementera den, skriver han.

Mats Wennerholm berättar att en första källa hade skickat ett SMS om att Daniel Bailey skulle ha åkt fast i en dopingkontroll. Mats Wennerholm kontrollerade uppgifterna med ytterligare en källa som bekräftade uppgifterna. Och så drabbades han av journalisternas eviga problem. Det var sent och tidningen skulle snart gå i tryck. Det fanns ingen tid att kolla historien ännu mer. Ställa materialet eller använda det. Han valde det senare.

- Jag drabbades av den eviga jakten på nyheter som finns inbyggd i ryggmärgen på oss journalister, skriver Mats Wennerholm när han gör sin pudel.

- Jag är ingen politiker och anser att man ska erkänna direkt när man gjort en tabbe. Det känns för jävligt om jag ska vara ärlig.

Läs artikeln med de falska sensationsuppgifterna här.

Läs Mats Wennerholms ursäkt här.

Chefredaktör för Expressen överklagar till HD

Expressen och tidningens tidigare chefredaktör, Otto Sjöberg, har överklagat ett förtalsmål till Högsta domstolen för att slippa två stämningar för grovt förtal som enligt dem rör en och samma publicering.

Det handlar om den man som en tid var misstänkt för mordet på Anna Lindh under hösten 2003. Den då 35-årige mannen var misstänkt för mordet på utrikesminister Anna Lindh. Expressen, GT och Kvällsposten (som ägs av samma koncern) publicerade i september 2003 flera artiklar om mannen. Artiklarna pekade, enligt 35-åringen, ut honom som som brottslig och klandervärd. Expressen, GT och Kvällsposten har olika utgivningsbevis men hade samma ansvarige utgivare, Otto Sjöberg.

När 35-åringen hade släppts stämde han tidningarna för grovt förtal och tre åtal inleddes. Otto Sjöberg har velat att två av dem läggs ner eftersom de gäller samma brott men både tingsrätt och hovrätt har avslagit hans begäran med motiveringen att tidningarna har separata utgivningsbevis. Därför har nu Otto Sjöberg överklagat beslutet till Högsta domstolen.

Sveriges Radios VD skeptisk mot bloggvärlden

Sveriges Radios VD, Mats Svegfors, är skeptisk mot bloggvärlden och anser att den kvalificerade journalistiken finns i de traditionella medierna. Vid Moderaternas seminarium "Journalistikens död?" under semestertiderna, berättade han om sin skepsis till bloggvärlden och sade att han läser många bloggar men att han bara hittar något bra en gång på tusen.

- Och vem ska betala? Jag tror inte på dem som säger att affärsmodellerna kommer att lösa sig. Inget talar för det, säger han i tidningen Medievärlden.

Mats Johansson, riksdagsledamot för Moderaterna, höll med Mats Svegfors och ansåg att nätet inte är någon ersättning för de förtalade gammelmedierna.

- Ni får twittra hur mycket ni vill. Den seriösa journalistiken kommer alltid att överleva, sa han medan Robert Rosén, tidigare chefredaktör på Gefle Dagblad, hade en mer positiv syn på sociala medier:

- Journalistiken håller på att byta ansikte. Och det kommer att gå att tjäna pengar på det.

Mediechefer i USA kritiserar off the record

En rad mediechefer i USA planerar att vända sig till kongressen, federala myndigheter och presidenten för att få stopp på de krav på anonymitet som blir allt vanligare i USA. De har helt enkelt tröttnat på alla krav på att uppgifter ska vara off the record.

Det händer nämligen allt oftare att de som framträder vid välbesökta presskonferenser kräver att uppgifter ska vara "off the record". Uppgifterna får inte användas eller källan inte anges. Det här protesterar nu allt fler amerikanska journalister mot. Det är både frustrerande och dumt menar de att information som lämnas under en presskonferens ens ska kunna betraktas som off the record.

Washington Posts läsarombudsman skriver att "med Twitter, bloggar och email kommer lobbyister, bloggare och andra på presskonferensen att omedelbart citera det som sägs, medan journalister som respekterar reglerna inte kan rapporetera om vad som sagts.

Därför uppmanas nu de som bjuder in till presskonferenser att låta de som framträder få göra det utan de här anonymitetskraven. Amerikanska nyhetsorganisationer vill också få stopp på de möten med president Obamas stab dit bara utvalda journalister får delta mot att de lovar att låta uppgifterna vara off the record.

I Sverige tolkas "off the record" ganska fritt och kan betyda lite av varje; journalisten kan använda uppgifterna indirekt utan källhänvisning eller citera uppgifterna utan källhänvisning. I anglosaxiska länder finns olika grader av off the record.

Begreppet "on background" betyder att informationen får källhänvisas t e x som "en hög källa i Vita Huset" medan det som berättas för journalister "on deep background" inte får hänvisas till någon källa alls. Däremot får journalisterna använda informationen som om den vore allmänt känd.

Stäms till AD för att rektor inte gillade uttalande

Lärarnas Riksförbund stämde i juli Malmö stad till Arbetsdomstolen, AD, för en rektors agerande mot en lärare på Latinskolan. Det var efter det att skolan hade utsatts tårgas och elever förts till sjukhus som läraren uttalade sig kritiskt i media mot skolans rutiner och att det inte fanns någon megafon.

Före semestertiderna kritiserade Justitiekanslern, JK, rektorn för händelsen och menade att "det var klart över gränsen för vad som är lämpligt" och att agerandet kunde vara ett brott mot lärarens lagskyddade meddelarfrihet. Utbildningsdirektören i Malmö, Matz Nilsson, sade till JK att läraren inte utsatts för några repressalier utan att syftet från rektorns sida bara var att få till stånd en diskussion. Men nu har alltså Lärarnas Riksförbund gått vidare till Arbetsdomstolen med frågan.

- Vi tycker det är allvarligt när rektor kallar in vår facklige förtroendeman och ger honom en reprimand för att han uttalat sig i pressen å våra vägnar, säger Ingrid Lindholm, regional ombudsman till Dagens Samhälle.

Hon anser att det blivit vanligare att lärares åsikts- och yttrandefrihet kränks av arbetsgivaren. Lärarnas Riksförbund yrkar på att Malmös stad ska betala 50 000 kr i skadestånd till läraren och 100 000 kr till förbundet.

En medietränad känner till sina rättigheter

Den medietränade vet vad man kan (och inte kan) göra när man blivit felbehandlad eller felciterad i media och har lärt sig att det finns både skrivna och oskrivna regler man bör följa om man vill få till stånd någon form av rättelse.

Den medietränade känner till att det finns "spelregler för press, radio och TV" och att det viktigaste innehållet i dem är att man som intervjuad har rätt att veta hur uttalanden ska användas, att journalister måste ta särskilda hänsyn till ovana intervjuobjekt, ta hänsyn vid fotografering, har krav på sig att ge korrekta nyheter och att felaktiga "sakuppgifter" måste rättas "när det är påkallat".

Som medietränad vet du att du före intervjun kan be att få granska fakta men att du inte protesterar om svaret blir "nej". Om du tillåts att granska letar du bara efter rena sakfel och felcitat, absolut inget annat! Du kräver rättelser bara när det blivit tydliga sakfel och klagar helst inte hos journalisten som intervjuade dig om det blivit fel i en publicerad artikel eller i ett sänt nyhetsinslag.

Du vänder dig istället till den som är journalistens arbetsledare, t e x redaktionschefen. Som medietränad har du också lärt dig att man kan klaga hos Pressombudsmannen, Granskningsnämnden eller anmäla en journalist till Journalistförbundets yrkesetiska nämnd.

Men den medietränade vet att om en rättelse accepteras av redaktionen man blev intervjuad av kommer den inte att få samma exponering som själva felaktigheten. Rättelser i tidningar brukar ofta hamna som en minimal notis på sista nyhetssidan.

Läsare dödshotade journalist i Norrland

En reporter på norrlandsredaktionen Allehanda Media har dödshotats av en läsare. Det var efter en artikel om en Örnsköldsviksbo som journalisten fick ett telefonsamtal med dödshotet, som nyligen polisanmäldes.

Tidningen vidtog efter telefonhotet en del försiktighetsåtgärder efter samråd med polisen. En Örnsköldsviksbo dömdes tidigare i år för att via SMS ha hotat ett antal medarbetare på Örnsköldsviks Allehanda och Tidningen Ångermanland. SMS-meddelandena bestod av rena dödshot och riktades också mot reportrarnas familjer.

Apple ville stoppa artikel om VD:n

Det amerikanska IT- och hemelektronikföretaget Apple försökte för ett par veckor sedan att stoppa en artikel som den brittiska tidningen Sunday Times höll på med.

När en journalist på tidningen förberedde en artikel om Apples VD, Steve Jobs, försökte representanter från Apple att få artikeln stoppad, skriver tidningen MacWorld. Under arbetet med artikeln blev kontaktades journalisten Bryan Appleyard och tidningens redaktör av Apples PR-avdelning.

Artikeln som publicerades i mitten av august innehåller bland annat uppgifter om att Steve Jobs genomgick en levertransplantation i våras och att han, enligt uppgifter från sjukhuset i Memphis, hade varit "den sjukaste patienten på väntelistan" för levertransplantation. Artikeln innehåller fler detaljer runt själva operationen.

Läs artikeln i Sunday Times online.

JK tar inte upp förtalsmål mot Norrbottens-Kuriren

Justitiekanslern, JK, startar inte någon förundersökning mot tidningen Norrbottens-Kuriren. Tidningen anmäldes i somras för förtal efter att ha publicerat en artikel om en caféägares familjemedlem.

Det var i slutet av juni som Norrbottens-Kuriren hade en artikel om ett café i Luleå där det stod att familjen som äger caféet haft problem med en av sina familjemedlemmar som arbetade på platsen. I artikeln publicerades namnet på personen.

I en polisanmälan hävdade senare mamman i familjen att tidningen blandat ihop två familjemedlemmar och att publiceringen varit mycket kränkande. Norrbottens-Kuriren publicerade en ursäkt för att man hade gjort sammanblandningen. JK beslutade nyligen att inte inleda någon förundersökning.

Medierna är dåliga på att förklara nyheter

Massmedier håller sin publik i okunskap genom att inte ge grundläggande förklaringar till nyheter. Resultatet blir att läsare blir förvirrade och känner sig utestängda, enligt rapporten från Public Trust In The News som gjorts på universiteten i Manchester och Leeds.

Allmänhetens tilltro till media förstörs när läsarna inte förstår vad journalisterna rapporterar om, säger Scott Anthony University of Manchester i ett pressmeddelande.

Människor vänder sig, enligt rapporten, till internet när de känner sig osäkra på vad de ska tro.

- Vi häpnar över det förtroende som människor har för nätet i allmänhet och Google i synnerhet, säger rapportförfattarna.

Läs artikeln i brittiska "Journalism" och ladda ner rapporten.

Polisen missade anmälan om förtal i tidning

Lokaltidningen Mitt i Nacka, utanför Stockholm, blev i januari i år polisanmäld för förtal för att tidningen hade beskrivit en kvinna som djurmisshandlare. Men Justitiekanslern, JK, har beslutat att inte utreda fallet. Polisen missade nämligen att lämna anmälan vidare till JK inom de sex månader som krävs efter publiceringen. Därför blev anmälan preskriberad.

I sitt beslut antar JK att polisens dröjsmål beror på ett misstag och att det var en engångsföreteelse. Därför vidtar JK heller ingen åtgärd mot polismyndigheten.

Kommuner är positiva till förstärkt meddelarskydd

De flesta kommuner och landsting är positiva till förslaget att chefer ska kunna bestraffas om de utsätter anställda, som utnyttjat sin meddelarfrihet, för repressalier, skriver Kommunalarbetaren.

Men på Sveriges kommuner och landsting, SKL, är man mer tveksamma och skriver i ett yttrande att det skapar en "besvärande rättsosäkerhet över straffbarheten i vardagliga lag- och avtalsenliga arbetsledningsbeslut". SKL anser att straffbarheten bara ska gälla om chefen tar till disciplinära åtgärder i samband med myndighetsutövning.

Enligt ett förslag från Yttrandefrihetskommittén ska det bli lättare att döma kommunala chefer för att de efterforskar vilka anställda som lämnat uppgifter till medier. Enligt förslaget ska samma straffregler gälla också kommunala bolag.

Journalist vann mot Kriminalvården

Det var fel av Kriminalvården att inte lämna ut handlingar till journalisten och författaren Gellert Tamas, har nyligen kammarrätten i Jönköping beslutat. Han hade begärt ut handlingar från Kriminalvården som beskriver hur det gick till när två familjer avvisades från Sverige och Kriminalvården skötte om transporten till utlandet.

Kriminalvården har tidigare sagt nej till att lämna ut dokumenten om familjerna och hänvisat till sekretesslagen som säger att sekretess gäller om det antas att en person eller närstående kan utsättas för våld om uppgifterna röjs.  Men Kammarrätten slog nyligen fast att Kriminalvården borde ha hänvisat till en annan del av sekretesslagen som behandlar skydd för utlänningar och som används inom den offentliga förvaltningen.

Kammarrätten hänvisade därmed målet åter till Kriminalvården.

Gellert Tamas är journalist och författare och är mest känd för boken "Lasermannen - En berättelse om Sverige". Han har också arbetat för SVT:s program Uppdrag granskning.  

Kammarrätten har också beslutat att Kriminalvårdens beslut att inte lämna ut handlingar till en journalist på Sveriges Radios program Konflikt grundar sig på fel lagparagraf. Reportern har begärt att få se handlingar om ett fall där 45 personer i vintras avvisades till Bagdad. I det här fallet hade Kriminalvården bara gett reportern vissa delar av handlingarna och kammarrätten har nu skickat tillbaka målet till Kriminalvården för ny prövning.

Rikspolisen vill skärpa sekretess

Rikspolisstyrelsen vill att sekretessen kring frågor om polisstudenter ska skärpas, eftersom det många gånger har hänt att massmedier begärt ut uppgifter om exempelvis elever som kan vara på väg att stängas av. Och de här utredningarna kan vara mycket känsliga, skriver Rikspolisstyrelsen i en genomgång av behovet av sekretess.

- Inte sällan begär medier ut uppgifter från dessa ärenden, skriver Rikspolisstyrelsen och menar att utredningar kring avstängningar av studenter på polishögskolan ska följa samma sekretessregler som för allmänna högskolan.

Exempelvis skyddar dessa sekretessregler uppgifter om elevers psykiska sjukdom, abnormiteter, missbruk eller allvarlig brottslighet, skriver tidningen Journalisten. Däremot vill Rikspolisstyrelsen inte att  det ska råda sekretess kring själva beslutet i ett ärende av det här slaget.

Google inte ansvarigt för kränkande kommentarer

Världens mest använda söktjänst, Google, kan inte hållas ansvarig för ärekränkande kommentarer till nyhetsartiklar. Det slog nyligen en domstol i London fast sedan ett företag i London, Metropolitan International Schools, anmält Google för förtal i kommentarer om företaget som kom fram vid en sökning.

Metropolitan International Schools menade att Google skulle betraktas som utgivare av kommentarerna men domstolen ansåg att det är upp till den som söker att klicka på sökresultatets länkar och att Google därmed inte kan betraktas som utgivare. Domstolen slog dock samtidigt fast att det är Googles skyldighet att blockera eller ta bort material som någon anser är ärekränkande.

Läs mer i tidningen Guardian.

Både namn och bild på ännu inte dömd mordmisstänkt

Fallen med den i Norrbotten mördade Carolin Stenwall slogs upp stort i tidningarna och innebar en kamp mellan medierna om vem som kunde publicera mest initierad information. Norrländska Socialdemokraten valde att publicera namn och bild på en mordmisstänkt redan när han hade häktats.

Publiceringen innebar en oförsvarlig publicitetsskada för mannen. Utredningsläget var dessutom oklart i fråga om brottsrubriceringen av gärningen. Även om det fanns ett klart allmänintresse att rapportera om polisarbetet så anser PO - och senare PON - att även om mannens namn förkommit på internet så kan tidningen inte fråndras ansvar för publiceringen. Norrländska Socialdemokraten har därför brutit mot god publicistisk sed.

Läs mer hos PO och PON.

Tidigare anställd fick illustrera FRA-debatt i NSD  
En insändare i Norrländska Socialdemokraten, NSD, i juni 2008 illustrerades med en bild av en tidigare FRA-anställd. Hon hade dock slutat jobba på radioanstalten för flera år sedan och hade ingenting med saken att göra. Anmälaren syns på bilden tillsammans med en kollega och båda namngavs i bildtexten.

Pressombudsmannen anser i sin bedömning att "i den pressetiska bedömningen vägs allmänintresset mot den enskildes integritet. Eftersom det rörde sig om en genrebild fanns det heller inte något särskilt allmänintresse som motiverade att anmälaren exponerades i sammanhanget."

Norrländska Socialdemokraten klandras därför för att ha åsidosatt god publicistisk sed.

Läs mer hos PO-PON.

Som exempel tog han en Expressen-artikel som handlade om den blivande prinsessgemålen Jonas Bergström.

- Han är uppvuxen i finare kretsar i Djursholm... Han kunde föra sig mer än väl i de kungliga sammanhangen...' För att åstadkomma sådana meningar har man rimligen fått sin utbildning på Grönköpings Veckoblad med avslutande examensprov: Klarar du inte att på stående fot skriva pekoral får du inte bevaka hovet, skrev Peter Kadhammar som också tog Svensk Damtidning som exempel.

- Svensk Damtidning för orgier i ett säreget, infantilt språk. 'Sveriges kungahus riktigt puttrar av kärlek', står det på tidningens hemsida.

Här ovanför ser du ett inslag från Expressen-TV den 13 augusti med prinsessan Madeleine och Jonas Bergström. " Madde och Jonas charmoffensiv på Soliden", hette Expressens inslag.

Vad tycker du? Är journalisterna fjantiga i bevakningen av kungahuset? Rösta i webbenkäten till höger!

F d kulturministern Cecilia Stegö Chilò svarar på en fråga i Almedalen om det var en bra eller dålig nyhet att Sveriges dåvarande kulturminister hade struntat i att betala tv-licens

Anna Serner, VD i Tidningsutgivarna, kommenterar i tidningen Medievärlden frågan om dagspressens utveckling och förhållningssätt gentemot de nya sociala medierna.

När Janne Josefsson ringer - Så klarar du pressen

Den kallar sig tyvärr "Den första svenska boken om medieretorik". Det är nu långtifrån sant. Det har under årens lopp kommit ut en rad böcker som klarar den beskrivningen. Men i övrigt är den värd kostnaden 165 kr.

Boken är skriven av PR-konsulten Paul Ronge och den ställer frågorna "är Janne Josefsson så där jävlig i verkligheten?", "hur får Uppdrag Granskning folk att framstå som fähundar och idioter i TV?" och "varför ställer de upp på denna förnedring?".

Den granskande journalistiken har aldrig varit hårdare i Sverige än den är i dag. Journalister använder sig av dolda kameror och man provocerar fram "avslöjanden", något som är olagligt för polisen, men fullkomligt legitimt för den tredje statsmakten. Förr utsattes nästan enbart politiker och makthavare för denna typ av bevakning. Nu kan vem som helst granskas, vilket ökar behovet av att lära sig hur media fungerar.

Boken är skriven för dig som förundras och förfasas. För dig som är intresserad av media och undrar varför den granskande journalistiken kan drabba helt vanliga människor med full kraft.

Titel: När Janne Josefsson ringer - Så klarar du pressen

Författare: Paul Ronge.

Förlag: Pagina förlags AB.

ISBN: 9789172411654.

Pris: 165 kr, ink moms.

Boken kan t e x köpas från Bokus.

Intressanta länkar till sidor med material om intervjurelaterade frågor.

Vill du inte längre ha nyhetsbrevet? Klicka här för att avanmäla.

Copyright: DinMediaCoach Mediaträning för alla.

Ansvarig utgivare: Kenneth Hellqvist

Adress: Box 9251, 102 73 Stockholm

Kontakt: info@dinmediacoach.se