Lars Adaktusson kritiserar åter dold kamera

Programledaren i TV8 och tidigare SVT-journalisten, Lars Adaktusson, kritiserar återigen journalisters användning av dold kamera och att Journalistförbundet ger stöd till metoden under vissa villkor. Lars Adaktusson som tidigare kritiserat dold kamera anser att metoden är integritetskränkande på samma sätt som FRA-lagen.

Journalistförbundet ger ett villkorat stöd till användningen av dold kamera. Förbundet, som är journalisternas fackförbund, säger att det kan accepteras när inga andra metoder finns för att få fram uppgifter av stort allmänintresse. Det är samma policy som SVT använder. Men Lars Adaktusson menar att det är integritetskränkande att reportrar använder dold kamera och skadar journalistikens trovärdighet.

I sin krönika pekar Lars Adaktusson på att Journalistförbundet var en frän kritiker mot försvarets övervakning via FRA. Kritiken baserade sig på integritetsskäl.

- Den integritetskränkning som förbundet varnar för i sin kritik av FRA-lagen blir med andra ord acceptabel när den utförs av journalistfackets egna medlemmar, skriver Adaktusson.

- I jakten på journalistiska avslöjanden är integritetskränkningar legitima - dolda inspelningar, falska förespeglingar och lögn blir medel för ett helgat ändamål.

Lars Adaktusson anser att ett sånt här förhållningssätt devalverar journalisternas yrkesetik och att vara tveksam mot dolda inspelningar inte är något tecken på undfallenhet mot makten. Det är tvärtom så att journalister förminskar sin yrkesroll genom att göra sig själva till privatspanare, menar han.

- En yrkesetik värd namnet kräver att Journalistförbundet har modet att säga nej till arbetsmetoder som kränker enskilda och motverkar det öppna samhället, skriver Lars Adaktusson.

Läs krönikan i SvD.

Journalister har oviktigt yrke säger norrmän

Journalistyrket har låg status i Norge. I alla fall om man ska döma av en ny undersökning som genomförts av kunnskapsdepartementet. Den visar att journalister hamnade sist när de 500 personer som deltog i undersökningen svarade på frågor om vilka yrken som anses vara värdefulla för samhället.

I topp hamnade anställda i omsorg och lärare som alltså ansågs ha Norges viktigaste jobb. Yrkena fick i undersökningen poäng utefter hur viktiga de ansågs vara. I topp ligger sjukvårdspersonal och lärare med poäng strax över 8 av tio möjliga. Journalister hamnade på 5,2 poäng, långt efter yrken som politiker, ingenjörer, hantverkare, offentliganställda och advokater.

Undersökningen innehöll också en del där man fritt fick nämna fem yrken som man ansåg vara viktigast. Ingen av de 500 som svarade nämnde journalistyrket.

- Jag så nyligen en undersökning från Sverige som visade att journalister där har blivit omkörda av begravningsentreprenörer när det gäller trovärdighet, utan att jag vet vilka fel begravningsentreprenörerna gjort sig skyldiga till, säger Elin Floberghagen som är norska Journalistförbundets ordförande till norska tidningen Journalisten

- Vi har tydligen en lång väg kvar innan vi har tydliggjort mediernas och journalisternas betydelse för samhället.

Läsa mer i norska tidningen Journalisten.

Var femte journalist är emot dold mikrofon

Drygt var femte journalist är emot användningen av dold mikrofon. I en enkät på tidningen Journalistens hemsida svarar 21 procent att det är fel att använda dold mikrofon. Man kan svara på enkäten även om man inte är journalist men andelen journalister som besöker sin egen fackförenings hemsidan är förstås mycket hög.

Frågan om dold mikrofon blev nyligen aktuell när Sveriges Radios program Kaliber försökte att kartlägga Sverigedemokraterna. Själva användningen av dold mikrofon fick mycket kritik.

Av de drygt 300 röstande på Journalistens hemsida, svarade 42 procent att det är rätt att använda dold mikrofon vid undersökande journalistik, medan 35 procent menade att det är rätt, men bara ibland.

Att journalister döljer att de är reportrar och arbetar med dold kamera eller dold mikrofon är en metod som länge diskuterats men anses fortfarande av journalistkåren som berättigad i vissa sammanhang. Janne Josefssons och redaktionen för Uppdrag gransknings användning av dold kamera tillhör de mest (ö)kända inom området, även om dold mikrofon är den vanligaste metoden för reportern att dölja sitt syfte.

Faktum är att dold mikrofon introducerades redan 1947 när sände radion ett samhällskritiskt reportage, Varning för ocker, där Lennart Hyland intervjuade en penningutlånare som använde räntenivåer som i stort motsvarade dagens SMS-lån.

Vad tycker du? Är det rätt av journalister att använda dold mikrofon vid undersökande journalistik?

Rösta i webbenkäten till höger!

Kom-ihåg-kort för anställda anmält till JO

De kom-ihåg-kort som Stockholm stad har delat ut till medarbetare med tips för hur de ska hantera medier har anmälts till Justitieombudsmannen, JO, av miljöpartisten Jonas Eklund som är suppleant i Stockholms kommunfullmäktige. Han menar att reglerna inskränker medarbetarnas yttrandefrihet och vill därför att JO ska granska instruktionerna.

På ena sidan av kom-ihåg-kortet står det att medarbetare aldrig ska ljuga för journalister, bli upprörda eller ha egna teorier och på kortets andra sida uppmanas de att alltid hålla sig till det egna ansvarsområdet, tänka efter innan de svarar och utgå från att alla samtal med journalister är intervjuer.

- Det ges intryck av att de anställda inte har rätt att uttrycka egna åsikter och tankar. Men den rätten har de faktiskt enligt meddelarfriheten, säger Jonas Eklund till DN.

Tidigare har DN:s ledarskribent Hanne Kjöller också kritiserat korten. En av hennes ledare hade rubriken "I munkavlens tid. Meddelarfrihet: I Stockholm ska de anställda prata mindre".

- Det är så larvigt och okunnigt att kritisera de här självklara korten, som också finns i snarlika varianter i allt fler organisationer, säger medierådgivaren Kenneth Hellqvist, Din Mediacoach.

- De här korten är tvärtom en hjälp till journalister och anger förstås inte någon övre gräns för vad man får säga. Ljug inte, tänk efter innan du talar, bli inte arg, bli inte stressad och undvik uttrycket "inga kommentarer". Det är råd som är bra initiativ från Stockholm stad.

Avslöja inte alla dina kort i den förberedande intervjun

Är du på väg in i en intervju i något av TV:s soffprogram, nyhetsmorgon i P1 eller Ekot i radion eller i något motsvarande program kommer du ibland att bli intervjuad redan före intervjun, framför allt om din roll är att vara expert som kommenterar någon aktuell fråga.

Redan när redaktionen ringer till dig hamnar du i en förberedande intervju med frågor om ämnet. Din roll är i redaktionens ögon redan klar och man vill bara försäkra sig om att du passar in. Du ska kanske kritisera hälsofarliga tillsatser i våra livsmedel, ge din syn på Israel-Palestinakonflikten eller berätta varför du tycker att Stockholms stadion bör byggas om så att den bättre passar för folbollsallsvenskan.

Frågorna du får under researchintervjun kommer att ligga till grund för programledarens frågor i den riktiga intervjun. Du blir alltså utvärderad. Har du rätt kvaliteter som "skådespelare" frågar sig redaktionen när den "provsmakar" dig.

I den förberedande intervjun vill journalisten också få reda på hur du agerar och hur du besvarar vissa frågor. Har du svårt att svara på en särskild fråga kan du vara säker på att den dyker upp i den riktiga intervjun. Om det är reportern som gör förintervjun kartlägger hon din förmåga. Ska man som journalist vara inställd på att avbryta dig, skynda på dina svar eller lugna ner dig? Både dina sakliga och emotionella resurser undersöks alltså i det här läget. Men inte bara det.

- Under det förberedande samtalet är en av intervjuarens uppgifter att fundera ut intervjupersonens hemliga motiv, som man redan för många år sedan kunde läsa i en handbok från Sveriges Radios förlag för hur journalister bör intervjua i radio och TV.

Redan i det förberedande samtalet "märker vi vilka starka och svaga sidor som intervjupersonen har", kunde man också läsa. 

Så även om du bara är i en förberedande intervju bör du tänka igenom vad du säger och hur du agerar. Betrakta även det här förberedande samtalet som en intervju (fastän i ledigare form). De flesta professionella och vänliga journalister vill faktiskt också hjälpa dig. De vill utnyttja förintervjun till att ge dig trygghet, få dig att slappna av. De vet att resultatet oftast blir så mycket bättre då.

Men förintervjuns frågor kan också avslöja svaga sidor i ditt resonemang eller i ditt sätt att svara. Så ta det försiktigt och visa inte alla dina kort för journalisten. Inte ens om det är en vänlig själ.

En vanlig fråga som intervjupersoner ofta ställer under förintervjuer är "och vad kommer du att fråga om, då..."? Svaren från journalisten blir alltid svävande - eller som reportrar brukar säga - "en tumregel säger att journalisten alltid ska ha ett kort uppe i ärmen". Se till att även du har det!

Läs mer i "Från TV och video" här nedanför.

Tidningen Norra Skåne åtalas för tryckfrihetsbrott

Justitiekanslern, JK, har beslutat att åtala tidningen Norra Skånes ansvariga utgivare Marie-Louise Karlsson-Bernfalk för brott mot tystnadsplikten sedan tidningen publicerat en persons bild, namn och uppgifter om var han bodde trots att han hade begärt att få vara anonym.

I flera artiklar pekades mannen ut som talesman för ett medborgargarde i Hässleholm. Dessutom pekades han ut som högerextrem. I en artikel omnämndes mannen bara som "talesmannen" och det underströks att han ville vara anonym. Men i en senare artikel namngavs han och namnet upprepades flera gånger. Även en bild på honom var med i tidningen.

JK startade en förundersökning efter en anmälan från den namngivne mannen. Och nu har JK alltså beslutat att väcka åtal. Marie-Louise Karlsson-Bernfalk anser att hon och hennes tidning gjort rätt och menar att publiceringen men namn, bild och adress "var relevant" för läsarna.

- Han har ju varit med och startat ett medborgargarde, och då är det ofrånkomligt att berätta om honom och var han bor, säger hon till Dagens Media.

- Vi lät honom vara anonym i en intervjusituation, men vi har inte betraktat honom som källa. När vi publicerade hans namn så var det ju han som var nyheten.

Norska tidningar dömda i Europadomstolen

Europadomstolen i Strasbourg slog nyligen fast att det var fel av de norska tidningarna Aftenposten och Dagbladet att publicera bilder på en livstidsdömd kvinna på väg ut från rättssalen. Det var sommaren 2001 som kvinnan dömdes till livstids fängelse för ett trippelmord och den uppmärksammade rättegången bevakades stort av norska medier.

Chefredaktörerna för Aftenposten och Dagbladet dömdes 2004 av norska Högsta Domstolen för brott mot domstolslagens förbud mot fotografering i och strax utanför rättssalen till böter på 10 000 norska kronor. De överklagade domen till Europadomstolen som nu alltså slagit fast att chefredaktörerna och deras tidningar gjorde fel.

Tidningarna anser att yttrandefriheten måste prioriteras före fotoförbudet. Europadomstolen prioriterar dock privatlivets helgd och säger att bilderna tagits i ett för den dömda kvinnan extremt sårbart ögonblick.

Ambassadörer anmäler TV-programmet Diplomaterna

Sveriges ambassadör i Island, Madeleine Ströje, och den tidigare ambassadören, Martin Wilkens, har anmält SVT:s program "Diplomaterna" till Granskningsnämnden. De menar att programmen ger en "illivillig narrbild som underblåser fördomar och vulgäruppfattningar".

De menar också att programmen inte ger en rättvis av bild av hur svenska diplomater arbetar. De två diplomater som i serien fick representera den svenska diplomatkåren är både oprofessionella och arroganta, framhåller Madeleine Ströje och Martin Wilkens.

- Syftet med serien tycks ha varit att skandalisera en hel yrkeskår. Vi och många UD-kollegor känner oss kränkta och förolämpade, skriver de två i sin anmälan till Granskningsnämnden.

TV-serien "Sjukhuset" kritiseras av forskare

TV3 och Akademiska sjukhuset i Uppsala kritiserades tidigare i veckan på DN Debatt för TV-serien "Sjukhuset". Det var forskarna Jörgen Lundälv och Karin Fogelberg som skrev att serien utnyttjar patienternas beroendeställning.

Forskarna pekar på att det blivit alltmer populärt att filma patienter och anhöriga på sjukhus och vårdinrättningar både i Sverige och utomlands, något som var otänkbart för bara några år sedan. De skriver i sin debattartikel att TV-serien har två tydliga vinnare; Akademiska sjukhuset som får PR och TV3 som får tittare. Men de menar att patienterna är förlorare.

- TV-tittarna har till exempel fått ... se barn som får möta tevekameror och vårdpersonal innan de egna föräldrarna, tittarna har sett patienter med andnöd och dödsångest, skriver de i sin debattartikel.

Karin Fogelberg, som är lektor på Göteborgs universitet och Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin på Umeå universitet, pekar på att "när en patient i efterhand ska ta ställning till medverkan kan det vara svårt att säga nej". Patienten befinner sig i ett underläge.

Serien koncentrerar sig dessutom på akutpatienter och i akutsituationer är det svårt att be om lov innan man filmar en patient. Det gör att den eventuella skadan i TV-teamets närvaro redan är skedd oavsett om patienten efteråt samtycker eller ej till att kanalen får visa filmen.

Kalmarpolitikers SMS anmäls till JO

Gäller kommunernas regler för hantering av allmänna handlingar även SMS-meddelanden? Den frågan vill journalisten Anders R Olsson att justitieombuds-mannen, JO, svarar på och har därför JO-anmält kommunalrådet i Kalmar, Johan Persson (S).

P4 Kalmar sände tidigare ett nyhetsinslag som bland annat berättade att kommunalrådet Johan Persson ofta använder SMS i tjänsten. En reporter på radiostationen begärde att få ut de textmeddelanden som kommunalrådet skickat i tjänsten och hänvisade till att meddelandena var allmänna handlingar. Kommunen sade nej.

Reportern vände sig då till kammarrätten som kom fram till att frågan inte kunde prövas eftersom kommunalrådet hade raderat alla SMS från sin mobil och att de alltså inte längre förvarades hos kommunen.

Enligt journalisten Anders R Olsson skulle inte motsvarande hantering av allmänna handlingar ha accepterats om de varit frågan om handlingar på exempelvis papper, CD eller email.

Nu har alltså den principiellt intressanta frågan gått vidare till JO.

JK utreder om Kriminalvården brutit mot tystnadsplikten

Justitiekanslern, JK, har beslutat att inleda en förundersökning som handlar om ifall någon inom Kriminalvården brutit mot tystnadsplikten. Det var tidningen Ångermanland som skrev att en medlem ur det kriminella gänget Wolfpack hade flyttats från en anstalt till en annan.

Personen som tidningen skrev om vill nu att JK ska utreda om Kriminalvården lämnat ut sekretessbelagda uppgifter till tidningen Ångermanland. JK konstaterar att sekretess inte gäller för de citat som använts av tidningen och tagits ur Kriminalvårdens beslut. Däremot innehåller artikeln citat från en "riksmottagnings utredning".

JK anser att uppgifterna inte är hämtade ur besluten och det därför finns anledning att anta att någon kan ha brutit mot tystnadsplikten och lämnat ut sekretessbelagda uppgifter. Därför inleder JK en förundersökning.

Samtidigt har JK beslutat att inte inleda någon förundersökning mot tidningen Vetlanda-Posten och en polischef som varit intervjuad i TV4 Nyhetsmorgon. I fallet med Vetlanda-Posten hade företaget GW International anmält tidningen för förtal. Men Justitiekanslern konstaterar bara att ett förtal måste rikta sig mot en fysisk person och inte en juridisk, som i det här fallet ett företag, och startar därför ingen förundersökning.

Enligt JK-anmälan hade polischefen uttryckt sig nedsättande i TV4 om en svensk som dödats i Irak. Men JK menar att polischefens uttalande omfattas av meddelarfriheten och att han därför inte kan dömas för vare sig grovt tjänstefel eller för grovt förtal av avliden.

Livstidsdömda tyskan vill ändra lagen

Christine Schürrer, den kvinna som dömts för barnamorden i Arboga har skrivit ett brev till justitieministern, där hon kritiserar svensk pressfrihet som hon anser leder till en dålig rättsäkerhet.

Hennes kritik gäller vad hon menar är brister i förundersökningssekretessen. I brevet till Beatrice Ask kritiserar Christine Schürrer att en förundersökning blir offentlig i samband med att åtal väcks. Sådant är "otänkbar i Tyskland", skriver hon i brevet.

Hon sätter pressfrihet mot rättssäkerhet och anser att massmedierna blir "folkdomstolar" och att det finns risk att de riktiga domstolarna och nämndemännen påverkas negativt av publiceringen i media.

- Rättvisa rättegångar måste alltid prioriteras före människornas personliga nyfikenhet, skriver Christine Schürrer och menar att förundersökningar åtminstone inte borde bli offentliga förrän rättegången börjat. Christine Schürrer vill träffa justitieministern för att tala om pressetik och skyddet för den enskilde.

Public service alltmer likt kvällstidningar

Våra främsta public serviceföretag, Sveriges Television och Sveriges Radio, har blivit mer sensationsinriktade. De blickar mer ängsligt mot publiken och publicerar allt fler nyheter om brott och kändisar. Hur man presenterar nyheterna har blivit viktigare än kvaliteten i granskningen. Det menade kritiker under en debatt i Radiohuset i Stockholm nyligen.  

- Den forskning som finns konstaterar att public service allt mer prioriterar nyheter som tilltalar den breda publiken. Det är snarare hur man presenterar nyheterna än kvantiteten som har förändrats, nyheterna har blivit mer dramatiserande och personifierande, kommenterar medieforskaren Ester Pollack medieklimatet till nättidningen Second opinion.

Från public servicehåll menar man att man i första hand ser till kvalitet. Men nyheterna tenderar att bli än mer "spektakulära". Exempelvis har kriminalitet fått ett större utrymme i nyhetsprogrammen.

- Jag tycker att vi rapporterade lagom mycket om exempelvis Joseph Fritzl. Det är ett fall som är "outstanding" till sin natur, så det är svårt att inte rapportera om det. Samma sak gäller Arbogamordet. Det var en väldigt spektakulär händelse, menade Eko-chefen Rolf Stengård.

Förutom kriminalnyheter anser kritikerna att public service ägnar för mycket utrymme åt kungahuset och det förestående kronprinsessbröllopet. Sveriges Radio beordrade alla P4-kanaler att ställa in sina samhällsprogram för att sända presskonferensen från förlovningen live. SVT har idag en särskild kungasajt och Sveriges Radio har en Victoria-och-Daniel-sajt där man kan läsa allehanda kändisskvaller av kunglig karaktär.

Expressen och jakttidning glömde källkritiken

Två exempel på vad som händer när nyheter valsar runt i mediekvarnen. Utan att kollas. I tidningen Jakt & Jägare, nr 4 2008, förekom en artikel med rubriken "Miljöchef på länsstyrelsen i XYZX-län pekas ut. Kan medverka i sabotage av lofällor."

Det var länsstyrelsens miljödirektör som råkat i konflikt med Jägareförbundet efter att hon funnit en lodjursfälla i skogen. Hon polisanmälde fällan eftersom den var omärkt och som aktiv i Svenska rovdjursföreningen var hon kritisk till den typen av jakt, som också kan användas för att jaga bland annat räv. I en intervju i Vestmanlands Läns Tidning, VLT, sade en framträdande företrädare för Jägareförbundet:

- Jag är rädd för att jakten ska saboteras, att fällorna ska göras obrukbara. Jag vill veta vilken som är länsstyrelsens officiella hållning i frågan.

Den 5 mars följde nättidningen expressen.se upp historien. En artikel med rubriken "Fruktar sabotage av chef på länsstyrelsen". I ingressen står att det hade blåst upp till strid mellan Jägareförbundet och en djurrättsengagerad tjänsteman på länsstyrelsen. Tjänstemannen hade polisanmält en fälla och Jägareförbundet trodde att hon skulle använda sin position för sabotage.

Miljöchefen kände sig anklagad för att vara någon typ av miljöaktivist och anmälde frågan till Pressombudsmannen. PO-PON har nu klandrat både expressen.se och Jakt & jägare för att inte ha kollat grundkällan och för att av den orsaken ha brutit mot god publicistisk sed.

Läs mer hos PO-PON om Expressen och om Jakt & Jägare.

Rapportinslag var osakligt om ränterabatter

Ett inslag i Rapport i november förra året har fällts av Granskningsnämnden för att ha varit missvisande och osakligt. I ett nyhetsinslag jämställde Rapport ränterabatter på bolån från svenska byggföretag som den typ av lån som startade finanskrisen i USA, så kallade subprimelån.

Inslaget handlade om svenska byggföretag som erbjöd köpare av svårsålda hus en ränterabatt på sina bolån under tre år.

I påannonseringen sade man i Rapport "det var liknande lån som startade finanskrisen i USA". Reportern intervjuade en företrädare för ett namngivet byggföretag som erbjöd köpare en ränterabatt, och frågade honom om det aktuella erbjudandet inte var "en form av subprimelån".

Enligt Granskningsnämnden var jämförelsen mellan ränterabatter på bolån och de amerikanska subprimelånen alltför långtgående. Inslaget var därför missvisande och stred mot kravet på saklighet.

Läs mer hos GRN.

Självplågare frias i TV-program för småbarn

Granskningsnämnden har friat programmet Rampljuset för ett inslag med självplågare. Det var i november förra året som fyra olika artister och grupper tävlade inom genrerna jonglering, folkdans, fakirkonster och så kallat "spoken word". När det var dags för fakiravsnittet presenterades en riktig fakir. Han krossade en glödlampa i handen med en hammare. Därefter stoppade han en glasbit i munnen som han tuggade på.

Programledaren nitade därefter fast en 20-kronorssedel på fakirens överarm med hjälp av en häftpistol. Fakiren tog sedan fram en cirka 15 cm lång hattnål som han stack genom huden i underarmen. I närbild visades hur han rörde på nålen under huden för att senare se den komma ut genom huden ett par centimeter ifrån det ställe han hade stuckit in den.

Trots det skrämmande och riskabla materialet finner inte granskningsnämnden någon grund för anmälarens slutsats att risken för att barn skulle ta efter beteendet var så

betydande att inslagen strider mot bestämmelsen om televisionens särskilda

genomslagskraft.

Ladda ner pdf från GRN.

ordförande för Arbetsmarknadsutskottet strax före en bandad intervju där också Arbetsförmedlingens chef Angeles Bermudez-Svankvist förekommer.

Läs mer om det förberedande samtalet i intervjutipset ovan.

Tidningen Östermalmsnytt.

Den amerikanske humoristen John F. Sullivan under psuedonymen Fred Allen. 

Medierna som medaktör i politiken

Medierna är inte bara en spelplan för kommunikatörer och idéer. Medierna är i sig en spelare på planen. Jesper Strömbäck är professor i journalistik vid Mittuniversitetet och forskningsledare vid Demokratiinstitutet, Demicon. Han har skrivit en matig genomgång av hur medierna fungerar vid främst politisk kommunikation, men även annan informationsöverföring. 

Läsaren får en grundlig genomgång av hur spelet mellan medborgare, medieaktörer och politiska aktörer fungerar och hur omfattande medierna påverkar oss. Kort sagt: dagens medier är mäktiga. Det gäller att lära sig hur de fungerar om man vill förstå vårt samhälle och vår värld. 

Titel: Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation.

Redaktör: Jesper Strömbäck

Förlag: SNS Förlag

ISBN: 9789186203023

Pris: Cirka 307 kr, ink moms.

Intressanta länkar till sidor med material om intervjurelaterade frågor.

Vill du inte längre ha nyhetsbrevet? Klicka här för att avanmäla.

Copyright: DinMediaCoach Mediaträning för alla.

Ansvarig utgivare: Kenneth Hellqvist

Adress: Box 9251, 102 73 Stockholm

Kontakt: info@dinmediacoach.se