|
|
|
|
Nyhetsbrevet om konsten att bli intervjuad av tuffa och "elaka" journalister |
|
|
|
|
RUBRIKER 19 DECEMBER 2008 |
| |
| |
| |
| |
| |
| |
| |
Råd och kommentarer |
| |
| |
Intervjutipsen |
| |
Aktuellt från PO och granskningsnämnden |
| |
| |
| |
Från TV och video - Snabblänkar |
| |
| |
|
| | |
|
|
|
|
|
|
Datainspektionen vill ha pressombudsman för internet |
|
| Anders Wiklund, Datainspektionen. |
Både yrkesmässiga publicister och privatpersoner har en för dålig uppfattning om vilka regler som gäller för publicering på internet. Det får till följd att allt fler människor känner sig kränkta och uthängda på nätet. Datainspektionen vill därför ha en liknande funktion som Pressombudsmannen, PO, också för elektronisk publicering. På internet finns en uppsjö sidor där vi har möjlighet att rösta om vilka yrkesmän eller servicefunktioner som anses bäst. Detta kan vid första anblicken verka som en både demokratisk och praktisk funktion utifrån användarperspektivet. Problemet är att dessa tyckarsidor inte stämmer överens med lagstiftningen, varken när det gäller vanliga publiceringsregler på nätet och personuppgiftslagen, PUL. Om en person upplever sig felbehandlad av en läkare eller bara mindre väl bemött av denne, ska då läkaren behöva få sitt namn publicerat som om han vore prickad av sjukvårdens ansvarnämnd, undrar Datainspektionen. - Ska yttrandefriheten gälla eller är en del av kommentarerna att betrakta som en kränkning? Det är frågan. Vi håller på att se över detta nu för att kunna ta fram riktlinjer, säger Anders Wiklund, jurist på Datainspektionen till Sydsvenska Dagbladet. Datainspektionen vill undvika att lagstiftningsvägen komma fram till nya regler. Istället under söker man möjligheten att starta något som påminner om Pressombudsmannen - fast för webben. På det sättet vill man få aktörerna, webbhotellen och internetleverantörerna med flera att bli eniga i de här frågorna gentemot allmänheten. Inom kort väntas Datainspektionens ledningsgrupp ha kommit fram till vilka rutiner som bör gälla. - Vi får se hur det här landar. Varje beslut i ett sådant ärende måste vara väl underbyggt. Å andra sidan kan vi inte sanera internet, snarare visa på typfall som pekar på kränkning, säger Anders Wiklund. |
|
|
|
|
|
|
 Agera som ett intervjuproffs även om du är oförberedd Hur ska du agera när en reporter som inte vill (eller kan) ge dig några minuters förberedelsetid ringer upp, eller (ännu värre) om du plötsligt befinner dig framför TV-kameran? Du vill ju göra ett bra intryck. Därför har du ställt frågor som; "vilken redaktion är du från", "vad ska intervjun handla om" och "kan jag få några minuter för att förbereda mig". Men reportern har sagt nej. Så vad gör du? Du har ingen förberedelsetid. Du hinner inte fundera över ditt budskap och du kan inte öva (som du egentligen bör göra före varje intervju). Det sämsta du kan göra är att tacka nej till intevjun genom att säga "du får inget svar faktiskt" (som Bosse Ringholm en gång gjorde när han var inträngd i ett hörn), eller använda det ännu värre och klassiskt dåliga "inga kommentarer". Blir du uppringd och är en viktig intervjuperson för journalisten måste du tänka på att hans eller hennes bandspelare redan är igång när du svarar. Så fort du hör att det är en reporter i andra änden av telefonlinjen måste du skruva på dig "proffshatten". Du får absolut inte snäsa av reportern och sen slänga på luren, för det använder förstås journalisten i sitt inslag. Och det låter effektfullt. Men inte för dig. Du framstår tvärtom som en översittare och tvivelaktig person fast du inte är det. Var istället kortfattad, artig, uppriktig och respektfull och använd tipsen längst ner. |
 Vare sig du talar med en reporter från en liten lokal dagstidning eller ett nyhetsankare i riks-TV ska du uppföra dig som ett fullblodsproffs. För du måste förtjäna respekt. Varje gång. Här är först några saker du inte får göra: - Kritisera journalisten eller nyhetsredaktionen.
- Avbryta mitt i en av journalistens frågor.
- Förolämpa reportern genom att berätta hur artikeln ska skrivas.
- Be att få påverka innehållet i artikeln eller inslaget (men egna faktafel du fört fram i intervjun kan du vänligt be att få rättade).
Media har ju en omättlig aptit på kommentarer och analyser. Redan minuterna efter att en händelse ägt rum vill journalisterna ha kommentarer från experter. Så hur gör du om reportern ber just dig att kommentera det som hänt? Du har ingen tid för förberedelser. Istället har du TV-kameran och mikrofonen framför dig. Här är några tips hur du gör om du är helt oförberedd: - Ge kort information som är enkel att komma ihåg.
- Låt dina svar vara max 10-15 sekunder långa (träna så du vet hur långt det är).
- Försök att hitta ett bra "sound bite" som intervjuproffsen kallar det; en kort men slagfärdig kommentar. "Jag är här för att stödja henne, inte att sänka henne", är ett sånt exempel.
- Spekulera aldrig.
- Ljug aldrig och undvik att lägga skuld på någon.
- Om du inte vet svaret på frågan - säg det. Men gör det på ett artigt och vänligt sätt och gärna med ett beklagande.
- Om inget fungerar, berätta istället bara hur du mår just för stunden.
|
|
|
Tänk på att journalister är vanliga människor - som du och jag Visst hade han rätt konstnären Andy Warhol när han 1968, tror jag det var, sa att i framtiden kommer alla att vara världsberömda i 15 minuter. Nu tänker jag inte alls på de nya tekniska möjligheter som finns idag, där man kan lägga ut sig själv, så att säga, på siter som Myspace, Facebook, Twitter och Flickr eller om man gör som alltfler - man startar en blogg. Nej, som medietränare tänker jag förstås på att allt fler blir intervjuade i radio, i tidningar, på TV och inte minst för internetmedia. Och hur du uppför dig och framträder när din intervjutid kommer kan påverka ditt företags rykte, hur du själv betraktas som yrkesperson och om journalisten kommer att återkomma till dig nån mer gång. |
Lyssna på Hellqvists råd: |
|
|
|
|
| | |
|
|
|
|
Svensken föredrar papperstidning framför nätet Morgontidningen på papper håller ställningarna. Trots att nättidningarna blir fler så visar det sig att papperstidningen fortfarande är bäst och mest praktisk. Nättidningarna växer sig allt starkare, samtidigt som den grupp som bara läser nättidningar blir allt större, visar en ny undersökning. De lokala morgontidningarna har en mycket stark ställning också hos många av dem som läser mycket nyheter på nätet. En del av förklaringen till papperstidningens starka ställning ligger i att papperstidningen av många fortfarande upplevs som bättre på en rad områden.
Det är Dagspresskollegiet vid Göteborgs universitet som frågat hur bra svenskarna tycker att pappers- respektive nättidningarna är ur olika användaraspekter. Papperstidningen bedöms vara bättre när det gäller att ge överskådlig fördjupning, överblick över vad som händer och praktiska upplysningar. Dessutom upplevs papperstidningen vara roligare att läsa, och överlägset bättre på att ge en stunds avkoppling. Bara på ett område anses internettidningen vara ett bättre medium; de senaste, snabba nyheterna. Värt att uppmärksamma är att också de yngsta grupperna mellan 15 och 29 år tycker att papperstidningen är att föredra vid de flesta tillfällen. I många andra undersökningar brukar dessa grupper anses som mycket intresserade av den nya tekniken och nyfikna på nyheter via internet. Och Norges unga söker nyheter på nätet Internet dominerar helt som nyhetskälla när ungdomar i Oslo och Drammen får bestämma. Det är mediekonsulten Erik Wilberg som gjort en studie bland 162 studenter i Oslo och Drammen. Resultatet påminner om det som Göteborgs universitets Nordicomundersökningar ger, men här är det nätet den stora nyhetsförmedlaren. På frågan om vilka källor som var viktiga svarade över 90 procent av de norska studenterna "nätet". På andra plats, ganska långt efter, kommer TV på 66 procent, följt av papperstidningar på 44 procent och radio 21 procent.
51 procent av de norska studerande läser dagstidning, 49 procent lyssnar på radio, tio procent läser veckotidning och nio procent facktidskrift. Verdens Gang är Norges helt dominerande kvällstidning. Den har en position på nätet väl så stark som Aftonbladet i Sverige. 35 procent av studenterna rankade den högst. Handelshögskolans sajt fick 7 procent. Bland nyhetssajterna kom Dagens Næringsliv tvåa med 6 procent. |
 Nättidning startar avdelning för positiva nyheter Ett växande antal debattörer anser att rapporteringen om finanskrisen spätt på själva krisen och blivit en självuppfyllande profetia. Av den anledningen startar affärssajten "Dagens ps" en avdelning för goda nyheter. Det är utgivaren Bengt Uggla som nu tröttnat på svarta rubriker om lågkon-junktur och finanskris. Han anser till och med att ekonomiredaktionerna bör ta ett ansvar i kristider och rapportera om det som faktiskt är positivt också under en kris. Dagens ps satsar på avdelningen Good News, som ska fokusera på ny-heter om människors och företags skaparkraft. De goda nyheterna får sin egen vinjett inte bara för att underhålla läsarna. Sidorna ska påminna om att det samtidigt som de negativa nyheterna tenderar att stjäla allt medie-utrymme, finns massor med människor och företag som, trots motvinden, vågar satsa på sina drömmar och visioner. Not. Du hittar Dagens ps och deras Good news här. |
Realtid.se kontrollerade inte påstådd romans Internetpublikationen Realtid.se gjorde nyligen en stor grej av att en av näringslivets toppar skulle ha en kärleksrelation med chefen för en av landets storbanker. Men redaktionen hade inte kollat sanningshalten i storyn och fick efter påtryckningar plocka bort artikeln. Realtid.ses reporter hade ryktesvägen hört att bankchefen och näringslivschefen hade en kärleksaffär och att bankchefen skulle avgå på grund av det affärsmässigt olämpliga i förbindelsen. Men historien var produkten av lösa rykten och kollades inte av reportern. Källan till artikeln var "det sägs att alla på stan som jobbar i finansbranschen vet om detta". Reportern berättar att företagsledaren är nyskild, och undrade om affären med bankchefen varit orsaken till skilsmässan. Vidare undrade reportern också om kärleksaffären varit orsaken till bankens ras på börsen.
Realtid publicerade senare samma kväll en artikel i vilken företrädarna för det påstådda kärleksparets respektive företag fick dementera uppgiften. Detta brukar vanligtvis innebära detsamma som att man underförstått bekräftar uppgifterna. Men allt var fel och idag är både ursprungsartikeln och uppföljningsartikeln raderade från nätet. |
 Kristianstadsbladets fortkörare döljer sig bakom källskyddet En bil tillhörande tidningen Kristianstadsbladet fotograferades i slutet av juli av en fartkamera när den körde 59 kilometer i timmen på en 50-väg. Eftersom bilen tillhör tidningsföretaget kan man inte vara säker på vem som faktiskt satt bakom ratten. Åklagaren tror i sin förundersökning att det var tidningsägaren Skåne-medias vice ordförande Bengt Harding Olsson som satt bakom ratten. Men medieföretaget lutar sig mot det lagstadgade källskyddet och lämnar inte ut uppgiften om vem som körde fordonet. Tidningen vill av den anledningen varken bekräfta eller dementera att det var Bengt Harding Olsson som körde bilen. Källskydd brukar användas för att journalister ska kunna garantera att en uppgiftslämnares identitet inte röjs. Till denna regler följer även ett efterforskningsförbud, som gör att den som söker en källa bakom en nyhet begår ett brott. Gör Kristianstadsbladet rätt eller fel när de hänvisar till källskyddet? Rösta i webbenkäten till höger! |
Framgångsrika företag har goda kommunikatörer Framgångsrika organisationer har chefer som är föredömen när det gäller god kommunikation. Det menar Margaretha Sjöberg, generalsekreterare i Sveriges Informationsförening. Hon pekar på att ett företags viktigaste tillgång är dess förtroendekapital, men ändå har företag och organisationer fortsatt att missbruka sitt förtroendekapital som om det inte fanns någon morgondag. Margaretha Sjöberg pekar på att investmentbanken Carnegie "saknade uppenbart navigering i den verkliga världen utanför och förmåga att kommunicera till och från den". Och så säger hon att den nyvalde amerikanske presidenten Barack Obama vann på sin förmåga att skapa tillit och bygga förtroende och förväntningar. - En framgångsrik organisation är en kommunikativ organisation. Där vägs effekterna på relationerna med intressenterna in i beslutsprocesserna och framförallt är cheferna goda kommunikativa föredömen. - Vi hävdar att förtroende inte går att köpa. Det är något man investerar i genom sitt professionella uppträdande, anser Margaretha Sjöberg och föreslår att företagens valberedningar ska försöka hitta människor som har bra förmåga att kommunicera. |
Justitiekanslern kritiserar verksamhetschef En verksamhetschef vid Akutvårdcentralen i Borås har nyligen kritiserats av Justitiekanslern. Chefen motsatte sig att anställda vänt sig media i samband med ett ärende rörande de anställdas arbetstider. Han satte upp ett anslag där han visade sitt missnöje med att de anställda gick till media. Verksamhetschefen ska också ha ringt en journalist på Borås Tidning och frågat efter journalistens källa till artikeln som hade rubriken "Vårdpersonal stängs av från jobbet". JK anser inte att telefonsamtalet handlar om ett direkt brott mot efterforskningsförbudet. Därför kommer ingen förundersökning att inledas. Men JK anser att det var olämpligt att chefen satte upp anslag om skriverierna i tidningen på Akutvårdscentralen. Han kan på det sättet ha antytt att ha inte vill att personalen ska använda sig av sin lagstadgade meddelarfrihet. |
|
|
 15 intervjusekunder blir 24 när det är kris Kommunikationsforskningen säger att intervjuutrymmet i TV-nyheter krympt till ett minimum under de senaste 25 åren. Alltså den tid som står till buds att framföra ett budskap på. Från i snitt 35 sekunder år 1982 till 14 sekunder 2002. I vår distanskurs inledningslektion kan våra elever tydligt se hur oändligt l-å-n-g-s-a-m-t intervjutempot har varit och hur lång tid intervjupersonen tar på sig för att svara på frågor i etermediernas barndom. I vissa fall handlar det om ett par minuter av fredad svarstid. Det måste ha varit något av ett himmelrike för politiker och företagsledare förr i tiden. De moderna tidernas allt snabbare tempo har blivit en del av mediestrukturen, en modern stil som inte kan brytas hur som helst. Det spelar ingen roll vad som händer. Du har som intervjuperson i genomsnitt 15 sekunder på dig att svara på en fråga och du måste förstås slipa och rensa budskapet efter det. Kill your darlings och behåll bara det som är budskapets kärna. Men det finns ett par undantag: Om du är väldigt viktig som intervjuperson eller att händelsen är betydelsefull. Den ende som obehindrat kan ta sig extra tid i TV och radio är nog vår käre konung. Det finns inte en reporter som skulle komma på tanken att avbryta ett av majestätets svar. Och med ytterst ovetenskaplig empiri kom jag fram till att finanskrisens verkningar också tänjer något på intervjutiderna. När biltillverkaren GM offentliggjorde att de planerade att sälja SAAB fick VD:n Jan-Åke Jonsson hela 24 sekunder på sig att klargöra läget. Och när landets kommuner inte får låna pengar för täcka underskotten i sina budgetar får en bankrepresentant hisnande 22 sekunder på sig att förklara problemen. En liten övning att ta med dig: Försök att i huvudet lära dig att "klocka", att känna efter hur långt 15 sekunder är. Det här är något som radioreportrar har i ryggmärgen. När du lärt dig hur lång tid du har på dig kommer du att disponera tiden bättre och skapa din egen garanti för att du får med det viktigaste i ditt budskap. |
|
|
|
|
Granskningsnämnden fäller ABC för intrång i privatliv Granskningsnämnden för radio och TV, GRN, fäller två inslag i ABC om en vårdnadstvist. Enligt nämnden förmedlade det första inslaget det felaktiga intrycket att en flicka tvingats flytta från sin mamma. Inslagen innebar också intrång i flickans och pappans privatliv. Enligt nämnden gavs i det första inslaget det felaktiga intrycket att en flicka tvingats fly från sin mamma. I påannonsen av det ena inslaget sades det att en domstol hade bestämt att en sjuårig flicka skulle flytta från sin mamma till sin pappa. Även om en av domarna i målet sa att flickan skulle få "bo kvar hos pappan" tills ärendet blivit slutligt avgjort ansåg Granskningsnämnden att uppgifterna i inslaget sammantaget förmedlade det felaktiga intrycket att flickan genom domen tvingats flytta från sin mamma. Inslaget stred därför mot kravet på saklighet. GRN anser att främst dottern, men även pappan, genom de uppgifter som lämnades kunde identifieras av fler personer än som tidigare känt till vårdnadstvisten. Även om ingen kritik riktades mot pappan anser nämnden att enbart det faktum att flickan och hennes familj var indragna i en lång vårdnadstvist med känsliga inslag och publiceringen innebar ett intrång i deras privatliv. Något oavvisligt allmänintresse som motiverade att inslagen utformades på det sättet fanns inte. |
Ekot prickas för inslag om flygolycka Sveriges Radios Ekot prickas av Granskningsnämnden, GRN, för ett inslag om en flygolycka i Madrid då ett plan tillhörande SAS dotterbolag Spanair havererat. Inslaget handlade om den svåra flygolyckan i Spanien i augusti 2008 och påannonserades med orden: - På en fullsatt presskonferens i Madrid har flygbolaget SAS i dag försvarat beslutet att låta olycksplanet lyfta igår trots att ett fel hade uppdagats. I slutet av inslaget återkom uppgiften att en representant för SAS sagt att det var rätt att ge piloten klartecken för start. En anmälare ansåg att inslaget genom en uppseendeväckande rubrik framställt SAS på ett negativt sätt och att inslaget därför var tendentiöst. Granskningsnämnden konstaterar att Sveriges Radio inte hade visat grund för uppgiften, utan att det istället var en representant för dotterbolaget Spanair som försvarat beslutet. Nämnden ansåg att Spanairs representant inte utan vidare också kunde anses företräda moderbolaget SAS. Inslaget stred därför mot kravet på saklighet. |
Rapport fällt för missvisande inslag Ett inslag i SVT:s nyhetsprogram Rapport har fällts av Granskningsnämnden för att det varit missvisande. Nämnden anser att inslaget gav en felaktig bild av förhållanden kring ett demonstrationståg. Rapport sände 22 september 2008 ett inslag med bilder på en sammandrabbning mellan demonstranter och polis vid European Social Forum i Malmö. Enligt Granskningsnämnden gav inslaget en felaktig bild av att fackföreningen Transportarbetareförbundet skulle ha varit inblandad i de våldsamma kravallerna. Bilden var gravt missvisade eftersom Transporarbetarförbundet inte hade något med demonstrationerna att göra. Förbundet tillhörde endast arrangörerna av de programpunkter utanför vilka sammandrabbningarna inträffade. |
|
|
Två minuter TV-bloopers så här strax innan jul |
Även om journalistik och medieträning handlar om i grunden seriösa och ibland till och med allvarliga ting - vill vi avrunda det här året 2008 med att bjuda på två minuters roliga bloopers från amerikansk och brittisk TV. Se roliga grisar, TV-kameror som går av sig själv och andra knasigheter. |
|
| | |
|
|
|
|
 Statistik som levandegör svensken Författarna har lånat bokens titel från den gamla TV-såpan "Skilda världar" och skildrar genom ett stort statistisk material hur svensken mår, vad hon anser i olika frågor, hur han använder sin tid och vilka medier hon föredrar. Författarna kommer fram till att vi lever i just skilda världar. Skillnaderna finns också i åldrar och mediekonsumtion. Medan äldre läser morgontidningen och ser Aktuellt på fast tid på kvällen, ser yngre på TV på datorn på nätterna, bloggar och läser tidningar bara när det är något speciellt som lockar. Titel: "Skilda världar" Författare: Sören Holmberg och Lennart Weibull Förlag: SOM-insitutet ISSN: 0284-4788 |
|
|
Intressanta länkar till sidor med material om intervjurelaterade frågor. |
Gester och kroppsspråk |
Engelskspråkigt lexikon till ett par hundra definitioner och nyttigheter om gester och kroppsspråk |
Nonverbal dictionary |
|
|
|
|
|
SOM-institutet |
Forskning om massmedier, Gbg universitet |
SOM-institutet |
|
Nordicom |
Informationscenter för massmedie- och kommunikationsforskning i Norden |
Nordicom |
|
NYHETSBREVET MEDIETRÄNING FÖR ALLA |
|
|
Vill du inte längre ha nyhetsbrevet? Klicka här för att avanmäla. |
Copyright: DinMediaCoach Mediaträning för alla. |
Ansvarig utgivare: Kenneth Hellqvist |
Adress: Box 9251, 102 73 Stockholm Kontakt: info@dinmediacoach.se |