men erkänner inget fel i sin publicering. Tidningen säger att man haft tillgång till "uppgifter som JK inte ens försökt få in från försvaret".

Staffan Dopping som tidigare var informationschef i Försvaret är hård i sin kritik mot Svenska Dagbladet när han kommenterar JK:s beslut på sin blogg.

- Det som i själva verket hade hänt var att den soldat som fått mejl från SvD:s journalist självmant hade bett om kommunikativt stöd av sin press- och informationsofficer på campen Northern Lights i Mazar-e-Sharif. Det går knappast att tala om efterforskning av källa, när "källan" själv kontaktar en medarbetare inom myndighetens informationstjänst för att få hjälp att svara en påstridig reporter, skriver Staffan Dopping.

- Men det var just den bilden som Svenska Dagbladet målade upp i januari: lömska informatörer, utan respekt för grundlagen, som maktfullkomligt försöker dammsuga in alla eventuella kontakter mellan soldater i internationell tjänst och medieredaktioner på hemmaplan. Detta var alltså den bild som tidningen SvD gav på nyhetsplats av Försvarsmaktens informationstjänst.

- Ingen efterforskning har skett, punkt slut. Svenska Dagbladet har på nyhetsplats publicerat rappakalja, skriver Dopping som kräver att SvD publicerar en rättelse.

Läs SvD:s artikel från januari.

TV4 sparade Samuelsson  och missade scoopet

Under sommarmånaderna brukar det vara tunnsått med bra nyheter. Alla journalister som jobbat under juli vet hur krångligt det kan vara att få till bra tidningssidor eller radio- och TV-sändningar.

TV4 valde därför att spara den komprometterande ljudupptagningen av landshövding Marianne Samuelssons uttalande om att företagare på Gotland bör särbehandlas och ges undantag från strandskyddsreglerna på ön.   

Redaktionen på Nyheterna hade så fullt upp med både den allvarliga branden i Rinkeby och krocken mellan två Gotlandsfärjor, att man valde att skjuta upp sin publicering och spara Samuelsson till senare. 

Beslutet gjorde att både Dagens Eko och SR Gotland hann före och lyckades med det som de alla journalister drömmer om: att fälla en makthavare.

Fotografer från flera TV-kanaler attackerade

Fotografer och reportrar från SVT, ABC och TV4 har den senaste tiden utsatts för olika former av våld. En TV-fotograf från SVT Gävledala som filmade i tingsrätten i Falun blev plötsligt påhoppad av några åhörare. När han filmade besökare som gick in i rättssalen krävde flera personer att han skulle sluta filma. De blev hotfulla och krävde att SVT-fotografen skulle lämna ifrån sig banden.

Han berättade att han var i sin fulla rätt att stå utanför och filma in i rättssalen. Några personer försökte så att stjäla TV-kameran. Andra började att sparka på den. Polis kallades till platsen och en civilklädd polis med pepparspray om våldet mot TV-fotografen inte slutade. Fotografen blev chockad och polisen utreder nu händelsen.

Sönderskurna däck

Vid oroligheterna i Uppsalaförorten Gottsunda i slutet av förra månaden vändes ungdomarnas ilska mot reportrar och fotografer från media. Här fick reportrar från ABC och TV4 däcken på sina reportagebilar sönderskurna. Under den värsta natten sattes parkerade bilar i brand och sten kastades mot polis och människor misshandlades.

En så kallad videoreporter från SVT Uppsala höll på att intervjua ungdomar när några skar sönder däcken på hans reportagebil. Den var märkt med SVT-logga. Också TV4 fick däcken på en bil förstörda när den var parkerad vid Gottsunda centrum.

- Jag kan inte förstå varför de gjorde det. Vi lät ungdomarna komma till tals och genom att sabotera för SVT förstör de för sig själva, säger videoreportern till tidningen Journalisten.

Stenar och tårgas

- Vi journalister anser oss stå på den lilla människans sida. Men det är inte alltid att vi uppfattas på det sättet utan mer som en myndighet, säger Ulla Olsson, redaktionschef på lokal-TV-stationen ABC.

Också en frilansfotograf från TV4 utsattes för angrepp. Han fick bilens rutor inslagda av stenar och attackerades därefter med tårgas.

- Det sved i halsen och mina ögon tårades. Jag vågade inte gå fram till bilen. Istället ringde jag polisen men de hade väl mycket annat att prioritera för det tog 25 minuter innan de kom, säger fotografen till Dagens Media.

- Vi har trots allt ett uppdrag att bevaka men det måste vägas mot riskerna. Jag skulle helt klart inte skicka iväg någon ensam dit, säger Patrik Oksanen, nyhetschef på TV4 Uppsala.

Ingen lagändring om känsliga bilder i media

Många upprördes över att bilder på två döda barn hamnade på internet i samband med förundersökningen av det så kallade Arboga-fallet. Men Insynsutredningen menar i sitt andra betänkande att det inte behövs någon lagändring för att stoppa spridningen av den typen av förundersökningsmaterial.

- Den här typen av bilder sprids ju faktiskt inte i någon större omfattning. De sekretessregler som redan finns idag räcker för att hålla dem hemliga hos förundersökningsmyndigheten fram tills dess de kommer in till domstolen, säger utredaren Sigurd Heuman.

Men han menar att man kan ifrågasätta om det är lämpligt att lämna ut bilder i elektronisk form, på en CD-skiva, som ju är så lätt att kopiera och lägga ut på internet. 

Utredningen föreslår också att myndigheter, i första hand brottsbekämpande organisationer, själva ska få besluta om tillstånd att journalister, men i princip även privarpersoner, ska kunna följa med polisen på ett arbetspass. Myndigheten ska fundera över hur pass känsliga uppgifter som kan komma fram och om den utomståendes säkerhet äventyras.

För att skydda sekretessbelagda uppgifter föreslår utredningen att de personer som följer med polisen ska omfattas av samma tystnadsplikt som gäller för myndighetens anställda. Utredningen vill även öka sekretessen kring enskildas integritet i samband med förundersökningar.

Se filmen från Insynsutredningens presskonferens på Riksdagens hemsida. 

Not. Insynsutredningen heter "Insyn och integritet i brottsbekämpningen, SOU 209:72".

Pentagon undersöker vad journalister skrivit tidigare

Amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon har enligt nyhetsbyrån AFP anlitat ett privat företag, Randon Group, för att undersöka de journalister som ansöker om att få bli så kallade "inbäddade reportrar" tillsammans med USA:s militär i Afghanistan.

Undersökningen handlar om att värdera artiklar som journalisterna skrivit tidigare. Har de varit positiva, negativa eller neutrala? Syftet med undersökningarna är, enligt uppgifter i militärtidningen Stars and Stripes, att se hur journalisterna kan påverkas för att deras artiklar ska bli så bra som möjligt sett ur den amerikanska militärens synvinkel.

Randon Group sägs också ha erbjudit sig att ge råd om hur journalisternas arbete kan påverkas i önskad riktning.

Omdiskuterade klickbonusar avslöjade

Nyhetssajten Nyheter24 har kritiserats för att ha ett annorlunda lönesystem för sina anställda. Journalisterna får lön efter hur många klick deras nyheter genererar. Enligt kritikerna skapar detta både sensationsjournalistik och underbetalda reportrar som bara ska locka folk att besöka sidorna: mer häftiga rubriker än vederhäftigt innehåll.

Någon utomstående lyckades dock komma in på Nyheter24:s interna sidor på nätet och komma åt siffror som visar anställdas löner och klickbonusar. Materialet lades sedan ut på sajten Flashback.

Den journalist som låg i topp under juli månad hade, enligt siffrorna från Flashback, skrapat ihop 1,7 miljoner klick. Det renderade en bonus på 10 000 kronor. Även tvåan på listan, med 1,5 miljoner klick fick en bonus på 10 000 kronor. 

Siffrorna visar också att man som journalist på Nyheter24 inte får några pengar alls om ens klickantal understiger 100 000. Nyheter24 har nu skaffat en lösenordsskyddad sida för sin interninformation.

Konsten att hålla intervjunervositeten stången

Det finns ingen som sanningsenligt kan säga att hon aldrig blir nervös. Nervösa blir vi alla när vi ska hålla tal eller föredrag. Eller om vi ska framträda i media. Men det finns ett antal knep att ta till för att bemästra nervositeten.

Förbered dig. Den som inte vet vad han ska säga eller göra kommer ovillkorligen att bli ännu nervösare. Men har du förberett dina budskap, kryddat dem med fakta och gärna någon oneliner, kommer du inte att känna dig så utsatt och nervös. En större känsla av kontroll tar över känslan av nervositet. Det är förberedelsen som gör att människor som har problem med stamning aldrig snubblar på orden när de läser en dikt eller sjunger.

Öva. Låt någon kollega eller vän agera journalist så att du kan öva möjliga frågor som du kan råka ut för. Du kommer då att bli varse vilka av dina svar som fungerar mindre bra och kan rätta till felen. På det här sättet gör du som slalomåkaren och memorerar intervjubanans svårare passager.

Avslappning. En nervös människa visar upp alla biologiskt nedärvda tecken på ansträngning och flykt: spända muskler och ökad andhämtning. För att bli av med spänningen anser vissa psykologer att du med tankekraft bör förminska betydelsen av intervjun. "Det här är inte världens viktigaste sak" eller "dagens nyheter är glömda i morgon" är exempel på den typen av tankar.

Kroppsliga övningar kan vara till stor hjälp för att lösa känslan av kramp i mellangärdet. Roddtekniken minskar spänning både i mellangärde och i andningen.

Gör så här:

Sitt i en stol, håll ut armarna (som om du greppar årorna i en båt), andras in, spänn magmusklerna, dra armarna bakåt långsamt samtidigt som du andas ut. När armarna nått det bakersta läget räknar du till tre innan du kan andas i igen (och då slappna av i magmusklerna). Upprepa tre-fyra gånger och du känner dig mer avslappnad.    

Aftonbladets nättidning slapp dom i tingsrätten

Det var för ett antal år sedan som Magnus Härenstam i ett öppet brev berättade att han haft en kärleksaffär med en kvinnlig reporter. Expressen och Aftonbladet publicerade det öppna brevet.

Magnus Härenstam skrev att älskarinnan hade pressat honom på pengar. Men kvinnan menade att uppgifterna var felaktiga och kränkande och Expressen valde 2006 att publicera en ursäkt. Förra året nådde den kvinnliga journalisten också en förlikning med Aftonbladet om det som hade skrivits i deras papperstidning.

Däremot fanns det felaktiga uppgifter i Aftonbladets nättidning. I stämningsansökan till tingsrätten skriver kvinnan att hänvisningar till henne och bilder hade publicerats vid flera tillfällen när Aftonbladets nättidning hade haft uppe frågor om otrohet och en läsaromröstning om samma sak.

För några veckor sedan skulle målet upp i Stockholms tingsrätt. Kvinnan hade bl a krävt ett skadestånd på över 300.000 kronor och att Aftonbladet.se skulle publicera tingsrättens dom på förstasidan. Men det blev aldrig någon rättegång. Istället nådde tidningen och kvinnan en förlikning. Aftonbladets publicering har tidigare fällts av Pressens Opinionsnämnd.

Journalister i Serbien kan få miljonböter

Journalister i Serbien riskerar böter på motsvarande miljontals kronor om de fälls för att ha publicerat falska eller ärekränkande uppgifter. Den nya lagen antogs helt nyligen och gäller både mediekanaler, redaktörer och enskilda reportrar. Syftet med den nya lagen är att man vill förhindra att oskyldiga personer hängs ut i media.

Böternas storlek kommer att baseras på upplagor och annonsintäkter. Som mest kan de uppgå till en veckas intäkter. Den nya serbiska lagen kritiseras av europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen, OSSE, och en rad journalistorganisationer. OSSE menar att lagen kan leda till självcensur och att medieföretag kan behöva stänga på grund av stora bötesbelopp.

Inget förtalsmål mot radioprogram

Justitiekanslern, JK, har lagt ner den förtalsanmälan som riktades mot radioprogrammet MorgonZoo. Det var en lyssnare som anmälde Riks FM:s program MorgonZoo för förtal av prins Carl-Philip.

Lyssnaren ansåg att programledaren i MorgonZoo, Gert Fylking, hade uttalat sig kränkande och nedsättande om prinsen.

Men Justitiekanslern poängterar att prins Carl-Philip måste själva anmäla radioprogrammet för förtal för att JK ska kunna vidta några åtgärder.

Carin Götblad kritiserar manliga kriminalreportrar

Vissa manliga kriminalreportrar är fast i machostrukturer, anser länspolismästaren i Stockholm, Carin Götblad. Hon säger att hon har förståelse för att kriminaljournalistiken är intensiv men anser att den lätt blir för ytlig. Därför efterlyser hon mer av fördjupad analys. Carin Götblad pekar också på "gamla maktstrukturer" inom kriminaljournalistiken av samma slag hon ser inom polisen.

- Unga tjejer som kommer fram som kriminalreportrar eller samhällsreportrar är bättre än halvgamla killar. Killarna kan sitta fast i det gamla machotänket när det gäller polisverksamheten, säger hon i en artikel på Second Opinion

- Ibland går mediedrev där inte en stavelse är sann. Och det är alltid killarna, säger Carin Götblad och tillägger att när hon diskuterar med de manliga reportrarna märker hon att de har ett föråldrat sätt att se på polisarbete. 

- Det finns en liten klick sådan journalistik och den tycker jag inte om. Jag tycker om den journalistik som går under ytan, som sätter in kriminaliteten i sitt samhällsperspektiv och som även tar upp sociala faktorer. Det är så oerhört viktigt.

Läs hela artikeln på Second Opinion.

Skånetidning anmäls åter för brott mot tystnadsplikten

Den man i Hässleholm som tidigare JK-anmält att tidningen Norra Skåne avslöjat hans identitet trots att han blivit lovad anonymitet har nyligen klagat över att han än en gång namngivits i tidningen.

Den tidigare artikeln i både tidningens Hässleholms- och Kristianstadsupplagor beskrev ett medborgargarde i Hässleholm. Mannens namn stod att läsa på förstasidan och löpsedlarna talade om "Högerextrem nationalist bakom medborgargardet i Hässleholm".

I en av artiklarna kunde man läsa att den anonyme mannen bakom idén att starta medborgargardet hette Xxxx. Hans namn upprepades och en bild på honom publicerades tillsammans med uppgifter om var han bor. Sedan mannen vänt sig till JK beslutades om en förundersökning och åtal mot tidningen för brott mot tryckfrihetsförordningens bestämmelser om tystnadsplikt.

Nu har mannen alltså nyligen skrivit ett email till åklagare där han anser att Norra Skånes ansvarige utgivare Marie-Louise Karlsson-Bernfalk två gånger ytterligare brutit mot anonymitetsskyddet efter det att hon tidigare anmäldes. Hässleholmmannens påpekanden och kritik har vidarebefordrats till Justitiekanslern, JK.

Dansk journalist fuskade till sig två miljoner

En dansk journalist riskerar flera års fängelse för att ha utnyttjat sin tidning för att ha fuskat till sig ett par miljoner. Journalisten var tidigare redaktör för tidningen Penge & Privatøkonomi och har åtalats för att ha förbättrat aktiekursen i företag som han ägde aktier i.

Han lät tidningen regelbundet ha med aktieanalyser som tipsade läsarna om bra investeringar. Problemet var dock att redaktören själv ägde aktier i de företag som han rekommenderade läsarna att investera i. Totalt ett drygt dussin företag. Fenomenet kallas för "scalping".

Efteråt visar det sig att journalisten haft aktier i nästan alla bolag som han skrev positivt om. Publiceringarna pågick under ett och ett halvt år och kurserna på de omskrivna företagens aktier steg med 10-15 procent. Enligt dansk polis har journalisten tjänat över två miljoner danska kronor på fusket.

Kursfusket avslöjades förra året och redaktören fick förstås lämna tidningen. Den fråga man nu ställer sig i Danmark är om tidningen Penge & Privatøkonomi kan vinna tillbaka det förtroende man förlorat.

Norsk journalist dömd för insideraffär

En journalist på den norska tidningen Nettavisen har dömts till fyra månaders fängelse för olaglig insideshandel med aktier. Som en följd av domen har det också blivit förbjudet för anställda på Nettavisen att handla med aktier.

För tre år sedan fick den norske journalisten ett insidestips om en fördelaktig affär från en bekant som samtidigt var börsmäklare. Reportern köpte aktier i bolaget som det handlade om och tjänade cirka 9.000 norska kronor.

Journalisten hade också sålt aktier i ett norskt oljebolag dagen innan Nettavisen hade en negativ artikel om bolaget. Det här ledde till misstankar om en insidesaffärer. Finanspolisen slog till i tidningens lokaler för att säkra bevis och journalisten åtalades och har nu fällts för aktieaffären där han tjänade 9.000 kronor. Domen blev fyra månaders fängelse och 12.000 kronor i böter.

Journalisten arbetar kvar på Nettavisen men inte med redaktionellt arbete. Nettavisen har nu beslutat att ingen på redaktionen får handla med aktier. Tidigare gällde förbudet bara medarbetarna på ekonomiredaktionen.

Glamourmodell anmäls till Justitiekanslern

Glamourmodellen Carolina Gynnings blogg på stureplan.se blir nu en fråga för Justitiekanslern. Gynning polisanmäldes, tillsammans med sajtens ansvarige utgivare Carl M Sundevall, i somras sedan hon på bloggen lämnat ut en kritisk läsares mailadress och IP-nummer.

Hon uppmanade  läsare att avslöja den som låg bakom adressen, och utlovade hittelön.
Polisen har nu överlämnat ärendet till JK för att få det prövat som tryckfrihetsmål. Polisen lämnar över en anmälan om brott mot PUL till JK.

Läsarna följde Carolina Gynnings uppmaning och lade upp den kritiska läsarens namn, personnummer, adress, och telefonnummer i kommentatorsfältet på bloggen. Personen polisanmälde då Carolina Gynning och hemsidans ansvarige utgivare för brott mot personuppgiftslagen. En förundersökning inleddes och nu lämnar polisen alltså över anmälan till Justitiekanslern som är åklagare i tryckfrihetsmål.

Tidigare har hemsidans ansvarige utgivare sagt till Dagens Media att han inte var speciellt orolig över anmälan:

- Vi har utgivarbevis, så vi lyder inte under PUL. Carolina har aldrig uppmanat någon att trakassera eller på något sätt kontakta henne, hon ville bara veta vem det var.

Partiskt reportage om Samhall i Studio Ett

Granskningsnämnden har fällt P1:s Studio Ett för opartiskhet i ett reportage om Samhall i april i år. I inslaget fick inte Samhall bemöta den kritik som riktades mot bolaget.

Inslag i Studio Ett handlade om en undersökning som Sveriges Radio hade gjort om Samhall. Enligt undersökningen ansåg många arbetsförmedlare att utvecklingen i Samhall hade försvårat för de funktionshindrade som har störst behov av skyddat arbete.

I ett reportage besökte Studio Ett verkstäder i Finspång och Norrköping och det framkom kritik mot Samhall, exempelvis att Samhall avvecklat de egna verkstäderna till förmån för uppdrag ute hos kunder, vilket drabbat personer med svårare funktionsnedsättningar och att en enskild person tvingats till förtidspensionering efter samråd mellan Samhall och Försäkringskassan.

Granskningsnämnden konstaterar att Samhall inte fick möjlighet att i programmet kommentera kritiken om den enskilda personens förtidspension. Inslaget strider därför mot kravet på opartiskhet.

Läs mer hos GRN.

Intervjupersonerna var i början både valhänta, ovana och överraskade över det respektlösa sättet som de tyckte att journalisterna använde. Här ovanför kan du se Åke Ortmark och Herbert Söderström fråga ut finansminister Gunnar Sträng 1970 i programmete Utfrågningen. Mycket har hänt inom journalistiken och intervjutekniken sedan dess.

Hur uppfattar du idag Ortmark och Söderström? Är deras intervju tuff och respektlös? Eller tycker du att deras frågor verkar både ödmjuka och försiktiga? Rösta i webb-enkäten till höger!

USA:s expresident George W Bush uttalar sig under 2004. Språkgrodan vann nyligen förstaplatsen i en brittisk röstning om de senaste årtiondenas värsta grodor.

LO-chefen Wanja Lundby-Wedin berättar i Veckans Affärer att AMF-drevet fick journalisterna att ta helikopter ut till hennes sommarhus.

Tyckandets tid - journalistik, kommentar, valrörelse

Här presenterar Lars Nord och Elisabeth Stúr sin studie av den politiska kommentaren i tv- och dagspressjournalistiken under tre svenska valrörelser (1998, 2002 och 2006). I vilken utsträckning har det journalistiska tyckandet om politik förändrats under sessa år? Vad kännetecknar detta journalistiska innehåll och hur utvecklas denna genre i ett samhälle där allt fler åsikter uttrycks av allt fler människor på allt flera olika ställen?

Titel: Tyckandets tid - journalistik, kommentar, valrörelse

Författare: Lars Nord och Elisabeth Stúr

Förlag: Simo, Institutet för Mediestudier

Pris: 100 kr. Hos förlaget.

Intressanta länkar till sidor med material om intervjurelaterade frågor.

Vill du inte längre ha nyhetsbrevet? Klicka här för att avanmäla.

Copyright: DinMediaCoach Mediaträning för alla.

Ansvarig utgivare: Kenneth Hellqvist

Adress: Box 9251, 102 73 Stockholm

Kontakt: info@dinmediacoach.se