Skvaller på nätet kan på sikt hota tryckfriheten

Mordet på den 15-åriga flickan i Stockholmsförorten Stureby visar än en gång hur bloggar och forum på nätet kan vara till skada för demokratin. Detta sedan det på ett skvallerforum har gjorts över 4 000 inlägg angående mordet på flickan i Stureby.

- Det riskerar att påverka brottmålsprocessen på ett negativt sätt, säger Anne Ramberg, generalsekreterare på Advokatsamfundet till SVT:s Rapport.

I nyhetsinslaget berättar forskaren Kajsa Klein, Stockholms universitet, att misstänkta hängs ut på bloggar och forum och att den här trenden satte igång efter Arbogamorden och att den vuxit sen dess. Och det är något som oroar Anne Ramberg:

- Det riskerar att påverka brottsmålsprocessen på ett negativt sätt. Det påverkar vittnen och andra.

- Den yttersta och på sikt allvarligaste konsekvensen är att det kan riskera att leda till lagstiftning, där det inskränker vår generösa tryck- och yttrandefrihet. Och det vore väldigt tråkigt, säger Anne Ramberg till Rapport.

Slarvet kostade Expressen 50 000 kr

Expressen fick betala 50 000 kronor till Anna Lindhs Minnesfond och dessutom be Wanja Lundby-Wedin och den intervjuade kvinnan om ursäkt sedan tidningen i slutet av maj gjorde sin stora blunder genom att förväxla LO:s ordförande med en annan person, i både text och bild och ovanpå allt på tidningens förstasida.

På sin egen blogg skriver Expressens chefredaktör Thomas Matsson att "beloppet är högt, men ska ses som ett uttryck för Expressens ärliga uppfattning om hur olyckligt detta var".

- Jag har bloggat om misstaget tidigare, och vill gärna upprepa att det var Expressens misstag att intervjua fel kvinna och låta henne, som inte bekräftat att hon var Wanja Lundby-Wedin, förekomma på bild och i text. Därför framför jag, igen, både mitt beklagande och min ursäkt till henne och Wanja Lundby-Wedin, skriver han på sin blogg.

TT sprider felaktigheter menar mediegranskare

En av Sveriges största nyhetsförmedlare, Tidningarnas Telegrambyrå, brukar också betraktas som en av de mest tillförlitliga nyhetskällorna. Men efter en granskning utförd av Second Opinion visar det sig att TT-telegrammen innehåller förvånansvärt många felaktigheter.

- Dessa måste redovisas bättre. Samtidigt är det dags att kritiskt granska och ifrågasätta nyhetstjänsten TT och skapa en diskussion kring deras maktposition, menar Maria Bjaring, journalist på Second Opinions redaktion.

När Second Opinion startade i våras blev hon förvånad över att det förekommer så många fel i media. Och att TT står för flertalet av dem. Problemet är att ett stort antal av landets tidningar använder sig av TT-material och om det blir fel i ett telegram så sprids felet till ett stort antal tidningar ute i landet.

- Vi läser allt fler nyheter på internet och söker ofta själva nyheter via Google. Felaktiga nyheter ligger kvar på internet under lång tid utan att korrigeras. Googla idag på "Brasiliansk papaya stoppas", som är en felaktig nyhet från i höstas och du hittar länkar till Sveriges Radio, Sveriges Television, Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Uppsala nya tidning.

Enligt god sed ska felaktigheter rättas, så nära felet som möjligt i tid och med tillräckligt utrymme i tidning eller etermedia. 

- Enligt TT själva skickas en rättelse ut vid fel. Det innebär att en ny version av telegrammet sänds ut. Men då endast om det är en nyhet av dignitet, med en svårtolkad definition av ordet "dignitet". Du måste även vara abonnent av TT:s telegram, vilket kostar 60 000 kr per år, skriver Maria Bjaring.

Läs artikel på Second Opinion.

Finns inga SMS att granska i Reinfeldts mobiltelefon

Statsminister Fredrik Reinfeldt skickar inte SMS i tjänsten från sin mobiltelefon. I alla fall inga som kan betraktas som offentlig handling. Det konstaterar statsrådsberedningen sedan nyhetsbyrån Siren hade begärt att få ta del av statsministerns SMS-meddelanden.

- Vi vet inte ännu om vi kommer att överklaga beslutet till kammarrätten. Men risken är att vi kommer att få avslag eftersom statsrådberedningen säger att det inte finns några tjänste-SMS alls, säger Per Hagström, biträdande nyhetschef på Siren. 

Nyligen beslutade Kammarrätten i Sundsvall att SMS ska betraktas som handlingar i Tryckfrihetsförordningens mening, alltså som allmänna handlingar. Och det spelar inte heller någon roll om mobiltelefonen ägs av kommunen eller politikern privat.

Efter det har både Kalmar och Umeå kommun lämnat ut SMS-meddelanden till journalister. De flesta har dock strukits över innan de lämnats ut eftersom de varit interna meddelanden eller till respektive kommunalråd i deras funktion som partipolitiker.

Förtroendet för journalister fortsätter minska

Allmänhetens förtroende för svenska journalister fortsätter att minska visar siffror från en undersökning som är gjord i samarbete med SOM-institutet i Göteborg. Det är föreningen Vetenskap & Allmänhet som velat få fram uppgifter för hur stödet för svensk forskning ser ut. I rapporten finns också siffror kring stödet för journalister.

Och det visar sig att bara 21 procent av allmänheten har mycket eller ganska stort förtroende för journalister. År 2004 var motsvarande siffra 24 procent för att sedan sjunka till 23 procent 2007. Och nu har förtroendet alltså minskat ytterligare.

Traditionellt brukar sjukvårdspersonal toppa förtroendeligan. Och så även denna gång där 82 procent har mycket eller ganska stort förtroende, följt av polisen med 62 procent, forskare med 58 och lärare i grundskolan som sammanlagt 55 procent av allmänheten har mycket eller ganska stort förtroende för. I botten återfinns rikspolitiker med 23 procent, journalister med 21 och allra sist lobbyister med bara sju procent.

Siffror visar också att allmänhetens förtroende för journalister i dagspress är mycket lägre än för journalister i radio och TV. Bara 18 procent har mycket eller ganska stort förtroende för dagspressjournalister medan 39 procent har mycket eller ganska litet förtroende för dem. Motsvarande siffra för radio- och TV-journalister är 30 procent (mycket eller ganska stort) respektive 25 procent (mycket eller ganska litet).

Rektor i Malmö får kritik av Justitiekanslern

Justitiekanslern, JK, kritiserar rektorn på en skola i Malmö för att ha kallat upp en lärare och anklagat denne för att ha varit illojal. Läraren hade uttalat sig kritiskt sedan skolan fått utrymmas efter att någon släppt ut tårgas och några elever förts till sjukhus. Skolan återupptog undervisningen senare samma dag.

Läraren var i media kritisk mot skolans rutiner och att skolan inte hade någon megafon. Som ett resultat av uttalandet blev läraren uppkallad till rektorn och anklagad för illojalitet. Men det var klart över gränsen för vad som är lämpligt menar JK och det kan vara ett brott mot lärarens lagskyddade meddelarfrihet.

Utbildningsdirektören i Malmö, Matz Nilsson, säger i ett yttrande till JK att läraren inte utsatts för några repressalier utan att syftet från rektorns sida bara var att få till stånd en diskussion.

Så resonerar den grävande journalisten

En intervju är inget samtal. Den är ett utbyte av information, som styrs antingen av journalisten eller av dig. Draget till sin spets är intervjun ett pokerparti med tricks i rockärmen eller en kamp om utrymme.

Frågan är vem som ska vinna kampen, vem som ska få ut mest av intervjun: journalisten med sin ofta på för hand uttänkta nyhets- och reportagevinkel eller du med ditt budskap?

I senaste numret av Scoop, Föreningen Grävande Journalisters tidning, ger man sina medlemmar intervjutips från journalistens perspektiv. Genom att läsa dem får vi en inblick i hur den grävande journalisten tänker.

Råden som journalisterna får visar tydligt att hur reportern vill skapa den typ av klimat som omger vanliga samtal. I artikelns mellanrubriker ser vi att reportern bland annat ska:

• Ta det lugnt.
• Vara medveten om hotfullheten (i intervjusituationen).
• Skapa förtroende.
• Anpassa sig, men inte förställa sig.
• Välja rätt miljö, och
• Ställa tuffa frågor i vänlig ton.

Ett av de intressantaste råden, med sitt ursprung ur psykologin, är att reportern ska spegla den hon talar med, för att på konstgjord väg framkalla empati och förståelse. På samma sätt som förälskade par kopierar varandras rörelseschema, ska reportern spegla dina rörelser och uttryck. Om du visar mycket energi ska reportern göra detsamma. Är du tillbakadragen och blyg ska reportern också vara det, allt för att du ska bli trygg.

Många av råden kan framstå som vanligt folkvett, men med tanke på att journalisten har ett särskilt syfte med sitt beteende så bör du betrakta det som verktyg och yrkesknep mer än vänlighet och förtroende. Som Föreningen Grävande Journalister också säger i artikeln:

- Skickliga intervjuare utvecklar en särskild talang för att få folk att ställa upp och känna sig trygga. Det ser man också hos vissa fotografer, de kan ha en väldigt god psykologisk känsla för hur man skall hantera människor som först kanske inte alls vill vara med på bild.

Läs gärna artikeln i Scoop.

Kommunala chefer som hämnas ska kunna straffas

Den kommunala chef som bestraffar en medarbetare som använt sig av meddelarfriheten med repressalier, ska kunna straffas för det. Men det ska vara tydligt och klart vad som är repressalier, skriver Justitiekanslern i ett remissyttrande på Yttrandefrihetskommitténs delbetänkande "Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor".

Det är förbjudet för en chef i det offentliga att söka efter källa till uppgifter om verksamheten som publicerats, det så kallade efterforskningsförbudet. Det är även förbjudet att hämnas på den som lämnat uppgifterna. Justitiekanslern ställer sig positiv till att repressalieförbudet ska regleras genom en ny straffbestämmelse i både Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.

Disciplinstraff, avsked, fråntagande av arbetsuppgift och utebliven löneförhöjning är negativa åtgärder som inte arbetsgivaren får använda för att straffa en anställd som använt meddelarfriheten. De sanktionsmöjligheter som i dag finns för statligt anställd chefer föreslås nu också gälla kommunanställda.

Läs Yttrandefrihetskommitténs betänkande på regeringens hemsida.

Inget förtalsmål mot nättidningen Realtid

Justitiekanslern, JK, har beslutat att inte inleda någon förundersökning mot nättidningen Realtid. En person som idag är VD för ett börsnoterat företag anmälde nyligen tidningen för grovt förtal efter en artikel där VD:n påstods ha tvingats sluta på en tidigare arbetsplats på grund av att han skulle ha gjort sig skyldig till sextrakasserier. Artikeln publicerades med både namn och bild på mannen.

I sin anmälan till JK skrev mannen att nättidningens "sensationsjournalistik" hade fått katastrofala konsekvenser för honom med tanke på den stora spridning uppgifterna fått och att tidningen också publicerat en bild på honom.

Men JK skriver nu i sitt beslut att "Omständigheterna talar i och för sig for att den aktuella publiceringen kan innefatta ett förtalsbrott. Justitiekanslern anser dock att det i ärendet inte har kommit fram några sådana särskilda skäl som motiverar ett ingripande".

DN-journalist tillbakavisar mediekritik om bostäder

Ekonomijournalisten på Dagens Nyheter, Jonas Leijonhufvud, tillbakavisar den rapport som mediegranskarna Second Opinion gjort på uppdrag av Mäklarsamfundet. Rapporten menar att media starkt överdrivit prisfallet på bostadsmarknaden.

- Second Opinion tar sig vatten över huvudet då de verkar tro att prisfallet på bostäder är över. När arbetslösheten stiger och räntan höjs finns en stor risk för ytterligare prisfall på bostadsmarknaden, det kan chefsekonomer på bankerna intyga. De känns inte kunniga om bostadsmarknaden, säger Jonas Leijonhufvud till Dagens Media.

Media spådde förra året att bostadspriserna skulle sjunka med närmare 30 procent, men enligt Second Opinions granskning föll priserna som mest med 13 procent. Jonas Leijonhufvud frågar sig om denna undersökning verkligen är tillförlitlig när den är beställd av Mäklarsamfundet.

- För konsumenterna blir bilden svårtolkad och i längden leder överdrifterna till att förtroendet för både medierna och aktörerna naggas i kanten, skrev Bessie Wedholm från Mäklarsamfundet.

- Mäklarsamfundet har alltid velat visa att priserna på bostäder stiger. Jag kände att Second Opinion på uppdrag av Mäklarsamfundet genom sin "granskning" ville visa att mediernas rapportering av prisfallen var överdriven och reagerade på det. Jag ilsknade till över tonen i rapporten, säger Jonas Leijonhufvud.

Läs mer i förra numret av Medieträning för alla.

Ladda ner rapporten från Second Opinion (pdf).

JK tar inte upp anmälan från Englas mamma

Justitiekanslern, JK, har beslutat att inte gå vidare med anmälan från Carina Höglund, mamma till tioåriga Engla som mördades i Dalarna för ett år sedan. Hennes anmälan gällde publiceringar som hon ansett vara kränkande och olagliga i tidningarna Sydsvenskan och Expressen och i Nordisk kriminalkrönika.

Men nu har JK beslutat att inte inleda någon förundersökning. Carina Höglund ansåg att de tre publikationerna begått de värsta övertrampen när de rapporterade om mordet och att publiceringarna var "extremt kränkande eller missvisande". Sydsvenskan och Nordisk kriminalkrönika anmäldes för förtal medan Expressen anklagades för tryckfrihetsbrott.

Expressen hade bland annat publicerat uppgifter från ett förundersökningsprotokoll, som enligt Carina Höglund innehöll kränkande uppgifter.

Enligt Justitiekanslern har det inte förekommit något brottsligt förtal. JK påpekar att integritetskränkningar inte är olagliga. Inte heller blir det åtal mot Expressens ansvarige utgivare då JK inte anser att något tryckfrihetsbrott har begåtts.

TV4-blogg publicerade anonym uppgift

TV4 lämnade ut telefonnummer till en anonym uppgiftslämnare på Politikerbloggen. Bloggen som ägs av TV4 publicerade häromdagen en enkät som genomförts bland förtroendevalda moderater som ger sin syn på resultatet av EU-valet.

Trots att svaren ska vara anonyma publicerades telefonnumret till en av kritikerna, skriver tidningen Resumé. I enkäten som gått ut till flera tusen förtroendevalda moderater fanns bl a frågan om vad de tyckt om valrörelsen och hur den påverkat valresultatet.

Alla svar fanns med i sin helhet. Och de skulle vara anonyma som en av förutsättningarna för att kunna få fram kritik. En av kritikerna mot placeringen av Gunnar Hökmark på första valbar plats fick dock sitt telefonnummer publicerat i slutet av sin kritiska kommentar.

- Det var fel och det var dumt. Vi har nu åtgärdat det och jag har pratat med personen, säger chefredaktören för Politikerbloggen, Niklas Svensson, till Resumé.

Svenska tidningar har färre journalister än norska och brittiska

Svenska dagstidningar har färre journalister än tidningar i Norge och England i förhållande till sina prenumerationsintäkter. Det visar en undersökning som genomförts av Stefan Melesko, ekonomie doktor med inriktning på medier. Och färre journalister ger oftast sämre journalistik, som i sin tur skapar dåliga förutsättningar för bra och professionella intervjuer.

Stefan Melesko har tittat på hur många journalister sju (anonyma) svenska dagstidningar har i förhållande till upplagan och prenumerationsintäkter och jämfört med siffror från Norge och England.

- Det finns en gammal sanning att det skall vara en redaktionell medarbetare per tusen ex i upplaga, skriver Stefan Melesko i Medievärlden.

Det visar sig att de norska tidningarna har flest journalister i förhållande till sina prenumerationsintäkter. I Norge har tidningarna ungefär en journalist på varje miljon kr intäkt och i England mellan 0,8 och 1,4 journalister. I Sverige har de sju undersökta tidningarna färre journalister; bara mellan 0,45 och en medarbetare per miljon kr i läsarintäkter.

- De svenska tidningarna ligger under både de norska och engelska tidningarna vad gäller att omvandla läsarintäkter till redaktionella satsningar, skriver Stefan Melesko.

Läs artikeln i Medievärlden.

Journalister prövar offentligheten allt oftare

Allt fler journalister går till rätten för att få prövar om myndigheter och kommuner har rätt att hävda sekretess på handlingar. I de flesta fall handlar det om att journalisten vill ha fram uppgifter som bara finns tillgängliga i dessa handlingar.

Bland de senaste exemplen märks fallet med den journalist på Nerikes Allehanda som nekades tillgång till uppgifter om vilken hyra Nya Parkteatern får betala till Örebro kommunen. Journalisten gick till kammarrätten med ärendet. Kommunen hävdar dock att Nya Parkteatern skulle kunna skadas av konkurrensskäl om uppgiften lämnades ut. Kammarrätten gick på kommunens linje och avslog överklagandet.

Också en journalist på Dalarnas Tidningar nekas få ut uppgifter efter överklagande till kammarrätten. Reportern ville ha reda uppgifter om ålder, kön och vilka brott efterlysta personer begått, men polisen hade avidentifierat den lista på personer journalisten fick ut. 

Journalisten överklagade beslutet till Kammarrätten i Sundsvall som dock drog samma slutsats som polisen: ett röjande av brottsrubricering, uppgifter om kön, ålder och bostadsort kan leda till att den misstänkta personen fattar misstankar om att han eller hon är efterlyst. Detta eftersom det finns många små orter i Dalarna.

Kammarrätten i Göteborg ger dock en man i Falkenberg rätt att få ut den riksbekanta filmen där Malmöpoliser fäller rasistiska uttalanden under oroligheterna i Rosengård i december 2008. Enligt kammarrätten i Göteborg håller inte polisens argument om att ett utlämnade skulle stå i strid med personuppgiftslagen, PUL. Därför ska filmen lämnas ut.

Brittisk journalist fälld betala miljonbelopp för förtal

Den brittiske vetenskapsjournalisten Simon Singh har dömts till böter och belopp i miljonklassen. Detta för att ha förtalat kiropraktorer. Till skillnad mot i Sverige kan enskilda reportrar i Storbritannien dömas för det som de skrivit i tidningen.

Simon Singh är en erkänd vetenskapsjournalist som arbetat både åt BBC och tidningen The Guardian. Han skrev förra året en krönika i The Guardian där han kritiserade den brittiska föreningen för kiropraktorer, British Chiropractic Association, BCA, för att behandla barn med bla sömn- och ätstörningar, astma och öroninflammationer med sina metoder.

Singh menar att det inte finns bevis för att behandlingarna fungerar. I krönikan skrev han att BCA stöder bluffbehandlingar. Han stödde sig på ny forskning inom alternativmedicin. Kiropraktikföreningen stämde honom för förtal. Och fick nyligen rätt i domstol. Domen innebär också att Simon Singh ska betala rättegångskostnaderna som uppgår till över en miljon kr.

I Storbritannien har både den enskilda journalisten och tidningen det juridiska ansvaret för publicerade artiklar. Ungefär så ser det ut också i USA. I Sverige har vi däremot systemet med ansvarig utgivare.

Här är det bara ansvarige utgivaren, aldrig den enskilde journalisten, som kan ställas till svars för vad som står i tidningen. Det kallas ensamansvar och regleras för tryckta medier i tryckfrihetsförordningen och för etermedier och hemsidor i yttrandefrihetsgrundlagen.

Den ansvarige utgivaren i Sverige måste vara en fysisk person som utses av ägaren. I befogenheterna ingår att bestämma vad som ska stå i tidningen eller vad som ska sändas. "Intet däri får införas mot utgivarens vilja" som det står i lagen.

Simon Singh kommer att överklaga domen som han och många i Storbritannien anser vara ett hot mot pressfriheten.

Vad tycker du? Bör vi i Sverige införa ett juridiskt ansvar som gör att även den enskilde journalisten kan åtalas för förtal? Rösta i webbenkäten till höger!

Hemlösas tidning i Göteborg klandras för bild

De hemlösas tidning i Göteborg, Faktum, fälls av pressombudsmannen, PO, för att ha publicerat en rolig pratbubbla på en helsidesbild. Personen på bilden visade sig vara en privatperson som inte tillfrågats om publiceringen.

I juli-augustinumret förra året publicerade Faktum ett foto av en man och hans hund. Mannen, som syns i helfigur, står vid ett café och tittar på sin kopplade hund. Vid mannen fanns en pratbubbla där det stod:

- Nä, om man skulle ta och svinga fanskapet ett par varv över skallen?

Ytterligare en pratbubbla finns vid hunden och där står det: "Drar han fram en Frolic till, så kan han hälsa hem". Det visade sig att bilden tagits utan att mannen på bilden tillfrågats. Mannen tyckte inte om att bli fotograferad, än mindre hamna i tidningen och anmälde Faktum till pressombudsmannen för tilltaget.

PO menar i sitt beslut att kända personer i viss mån får tåla att vara med på den här typen av bilder. Okända personer däremot ska inte behöva vara med om det. Av den anledningen anser PO och Pressens Opinionsnämnd att Faktum brustit i ansvar inför den publicistiska uppgiften och ska klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.

Läs mer hos PO och PON.

Partiskt om Sverigedemokraterna i P3 Star

Granskningsnämnden friar men kritiserar radioprogrammet P3 Star för opartiskhet. I programmet, som sändes i november 2008 och handlade om rasism, kallades Sverigedemokraterna för rasistiskt samtidigt som programledaren öppet beklagade partiets framgångar i valet 2006.

Granskningsnämnden menar i sitt beslut att det inte strider mot opartiskhet och saklighet att kalla Sverigedemokraterna för främlingsfientligt. Däremot är beskrivningen "rasistiskt parti" inte i enlighet med direktiven.

Programledarens negativa uttalande om Sverigedemokraternas framgångar i valet 2006 var värderande och strider mot kravet på opartiskhet i SR:s sändningstillstånd.

Läs mer hos GRN (pdf).

Fyra år gamla skridskoresultat i Sportspegeln

Granskningsnämnden fäller Sportspegeln för att i ett skridskoinslag i februari i år ha blandat ihop resultatsiffror. I inslaget hävdades att amerikanen Chad Hedrick blivit mästare och att svensken Johan Röjler hade satt ett nytt svenskt rekord på 10 000 meter.

Dock var det inte Chad Hendrick som blev mästare utan Sven Kramer, vilket rättades senare i sändningen. Röjler var dessutom inte med i loppet och innehade redan rekordet. Siffrorna som lästes upp i inslaget var nämligen fyra år gamla och hade kommit med av misstag.

Granskningsnämnden menar att de felaktiga uppgifterna om vinnaren och det svenska rekordet hade sådan betydelse för sammanhanget att inslaget stred mot kravet på saklighet.

Läs mer hos GRN (pdf).

AMF Pensions marknads- och kommunikationschef Åsa Ambuhm om vårens omfattande skriverier om företaget.

Anna Kinberg Batra berättar i nyhetstidningen Fokus om vad hon lärt sig av sitt famösa uttalande i TV-Rapport inför riksdagsvalet 1998 där hon sa att "Stockholmare är smartare än lantisar". Efteråt bad hon om ursäkt.

Ny bok med tips om framgångsrika PR-kampanjer

I boken "Sveriges bästa PR" berättar Peter Karaszi, tidigare ekonomireporter och idag PR-konsult och författare, hur man planerar och genomför PR-kampanjer. Boken ger en inblick i ett tjugotal PR-kampanjer som beskrivs av de inblandade själva. Den försöker också ge inspiration och praktiska råd och tips om hur man kan lyckas i sitt eget PR-arbete.

Bland de kampanjer som beskrivs finns hur man marknadsför en ny leksak med hjälp av bilden, hur en mobiloperatör fick ökad försäljning via digitala kampanjer, hur konsumentprodukter kan marknadsföras med PR istället för dyra annonser och hur man positionerar en talesperson som kundernas vän mot jättarna.

Titel: Sveriges bästa PR.

Författare: Peter Karaszi.

Förlag: PK Förlag AB.

ISBN: 978-91-633-4155-7.

Pris: 485 kr, exkl moms och frakt.

Boken kan t e x köpas från hemsidan Sveriges Bästa PR.

Intressanta länkar till sidor med material om intervjurelaterade frågor.

Vill du inte längre ha nyhetsbrevet? Klicka här för att avanmäla.

Copyright: DinMediaCoach Mediaträning för alla.

Ansvarig utgivare: Kenneth Hellqvist

Adress: Box 9251, 102 73 Stockholm

Kontakt: info@dinmediacoach.se