TILL DIN MEDIACOACH

Nyhetsbrevet om konsten att bli intervjuad av tuffa och "elaka" journalister

RUBRIKER 16 JANUARI 2009

Chef på Ekot efterlyser intervjuer med "målande berättelser"

"SMS-meddelanden bör vara offentliga handlingar"

Kommunalråd i Markaryd JO-anmäls

Kristianstadsbladet bröt källskyddet och friade oskyldig

Länstidningen i Östersund fälls för förtal

Skellefteå satsar 95.000 för att sprida debatten

Fel anmäla offentliganställd debattör säger JK

Justitiekanslern friar kommunchef i Karlskrona

Råd och kommentarer

Hellqvists råd: Försök att vara mycket tydlig i intervjun

Bolins kommentar: Tidningar använder ofta bilder på ett försåtligt sätt

Intervjutipsen

Försök att visa ditt självförtroende

Använd pauser när du intervjuas i radio eller TV

Aktuellt från PO och granskningsnämnden

Se & Hör klandras för bild på kändisbarn

Magasinet Neo klandras för rykte om sexuell läggning

TV4 fälldes för intrång i privatlivet

TV4-sporten fällt för reportage om kampsport

Från TV och video - Snabblänkar

- Ni kränker min familj - ni borde skämmas!

Länkar om ordspråk, liknelser och akutrådgivning

Chef på Ekot efterlyser intervjuer med "målande berättelser"

Vill du få in en nyhet i tidningen måste du veta vad redaktionen är intresserad av och om den har resurser att utforma nyheten på rätt sätt. Framför allt vill redaktionen vara ensam om nyheten. Sen gäller det att uttrycka sig intressant under intervjun. "Man vill ha målande berättelser", säger en nyhetschef på Dagens eko.

 

Det är huvudinnehållet i den nya rapporten "Vid nyhetsdesken, en studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner" av Bengt Johansson. Författaren, som verkar vid Demokratiinstitutet på Mittuniversitet, har studerat och intervjuat nyhetscheferna vid redaktionerna på Rapport, Svenska Dagbladet och Dagens Eko.

 

Han anser att bra nyheter är livsnödvändiga i media. Utan egna, bra nyheter kan medieföretaget lägga ner verksamheten. Om detta är alla i rapporten överens. Och trots att man arbetar inom olika medier har redaktionerna en förvånansvärt stor samsyn om vad som är en bra nyhet. Men vad urvalet går ut på är mer svårdefinierat. De tillfrågade nämner ekonomi och medielogiken som viktiga faktorer: nyheter ska vara förstås intressanta för publiken.

 

- Det är något som ingen från början känner till men som berör många. Det måste beröra, inte alltid känslomässigt, mer att det handlar om mig, min vardag, min framtid, där jag befinner mig just nu, mitt jobb, mina barn, mitt hus eller min plånbok eller mitt land. På något sätt måste det finnas en beröring, säger en redaktör när han ska beskriva vad som är en nyhet.

 

Nyheter ska vara spännande

I likhet med andra undersökningar ska nyheter enligt de intervjuade redaktörerna handla om viktiga personer, vara sensationella och oväntade, intressera många människor samt vara dramatiska och spännande. Och genom den så kallade medialiseringsprocessen spetsas händelsen till, den förenklas, aktörerna polariseras och nyheten görs mer intensiv och personinriktad. 

 

Av yttersta vikt för att nyheten sedan ska publiceras måste medverkande intervjupersoner vara underhållande och hjälpa fram informationen. En radioredaktör menar att intervjupersonerna måste uttrycka sig bra och intressant.

 

­- Det är när folk berättar om någonting så att det blir bilder i skallen på den som lyssnar. Man vill ha målande berättelser och inte bara tråkmånsar och byråkrater som säger något som man lika gärna kunde citera.

 

Kunnig reporter ökar bevakningen

De medverkande redaktörerna berättar att man på redaktionerna inte gärna talar om vad som är en nyhet. Den kunskapen växer fram i organisationen, sitter i väggarna på den enskilda redaktionen. På samma sätt värderas vilka händelser som redaktionen ska arbeta med. Vad som styr vilka handlar mycket om de resurser och rutiner som redaktionen har.

 

En händelse handlar inte bara om den är allmänt intressant, utan i lika hög grad om det finns någon reporter som är intresserad och behärskar det enskilda ämnet. Finns det en journalist som har specialkunskaper om miljöfrågor så publiceras det fler miljönyheter. Inträffar det något viktigt i Centralamerika så blir den större och viktigare om redaktionen har kontakter där.

 

Välskrivet pressmeddelande blir större artikel

Nyhetsuppslagets avsändare påverkar också mycket. En trovärdig och officiell källa ökar chansen för att nyheten ska prioriteras. Ett notisuppslag kan bli en större artikel om pressmeddelandet är bra och välskrivet och ifall det finns bra bildmaterial.   

INTERVJUTIPS 1

Försök att visa ditt självförtroende

Hur ofta brukar vi inte se höga chefer, tjänstemän, idrottsstjärnor och andra krympa ihop till mumlande vrak när de intervjuas framför en TV-kamera? En hel del av orsakerna finns förstås i bristen på övning. De har inte skänkt övningen en enda tanke. Vi brukar säga att om du så bara har två minuter att öva före en intervju, måste du ändå göra det.

 

Men huvudorsaken till att annars så säkra personer förvandlas till nervösa vrak framför TV-kameran är att de inte tror på sig själva. När du hamnar framför radio- eller TV-mikrofonen nästa gång bör du försöka att komma ihåg att du faktiskt vet väsentligt mycket mer än reportern om den fråga som intervjun handlar om. Och du vet mer än publiken som lyssnar.

 

Gör som en idrottsman; värm upp innan intervjun startar. Tänk igenom vilka som är huvudfrågorna sett ur din egen synvinkel och försök att hitta ditt budskap. När intervjun väl satt igång - och den kanske bara varar i tio sekunder - har du inte tid med nån uppvärmning.

 

Om du talar med självsäkerhet (inte att blanda ihop med självgodhet) och förmedlar att du känner dig trygg kommer du inte bara att gilla själva intervjun, utan du kommer också att bli ombedd att vara med (i TV eller radio) flera gånger. Och att bli en återkommande expert som kommenterar frågor i media är förstås oerhört värdefullt för både dig själv och din organisation.

 

Framför din egen åsikt. Det är ju därför du står där framför mikrofonen. Poängtera din åsikt (ditt budskap) med ett tryggt uppträdande även om du innerst inne känner dig oerhört nervös (som vi alla faktiskt gör).

HELLQVISTS RÅD

Försök att vara mycket tydlig i intervjun

Grundläggande i all kommunikation är förstås att du talar så att folk förstår dig. Tyvärr ser vi dagligen exempel på motsatsen. Finns det en risk att det du säger kan missförstås, kommer du med största sannolikhet också att bli missförstådd.

 

Idag krävs det att du har ett extremt tydligt budskap och att det framförs på ett lika tydligt sätt. "Vi lyckades inte bryta igenom mediebruset", brukar det heta när kampanjer misslyckas, fastän det handlat om att den som framträtt i media inte använt ett språk som lyssnaren eller journalisten förstått.

Lyssna på Hellqvists råd:

NOTISER

"SMS-meddelanden bör vara offentliga handlingar"

Även textmeddelanden på mobiltelefoner bör betraktas som offentlig handling och därför diarieföras. Det anser Anders R Olsson, tryckfrihetsexpert, som skrivit ett antal böcker om offentlighetsprincipen.

  

Den motsatta ståndpunkten har två kommuner, Kalmar och Luleå. I Kalmar är det kommunstyrelsens ordförande Johan Persson (s) som inte vill lämna ut sina textmeddelanden till media.  Han menar dels att han skriver och tar emot 1.700 SMS i kvartalet och att de inte innehåller beslut som rör kommunen. Johan Persson menar istället att SMS ska betraktas som vanliga telefonsamtal som inte behöver sparas så att medborgarna kan läsa dem.

  

Sveriges Radio Kalmar har velat pröva hur offentlighetsprincipen fungerar när det gäller SMS-meddelanden. Redaktionen begärde att få tillgång till Johan Perssons SMS, men både han och kommunen har sagt nej.

  

I svaret på Sveriges Radio Kalmars begäran skriver Kalmar kommun att Johan Persson löpande raderat meddelanden och att "kommunen har rätt att gallra handlingar som är av ringa betydelse för verksamheten. Idag har han (Johan Persson) inga meddelanden som kan utgöra allmänna handlingar", skriver Kalmar kommun. Tryckfrihetsexperten Anders R Olsson anser dock att SMS bör vara offentliga handlingar.

 

­- Om en myndighet eller en myndighetsföreträdare utväxlar skriftliga meddelanden gäller regeln om diarieföring och registrering. Det är ingen tvekan om det, säger han till SR Kalmar. 

 

Också kommunalrådet Karl Petersens (s) i Luleå kommun har sagt nej till att lämna ut sina SMS till media. I det fallet är det tidningen Norrländska Socialdemokraten, NSD, som försökt få ut meddelandena från kommunkansliet.

Kommunalråd i Markaryd JO-anmäls

I december JO-anmäldes kommunalrådet i Markaryd, Bengt Germundsson, för att han ska ha uppmanat anställda i kommunen att bojkotta en journalist på tidningen Smålänningen.

 

Journalisten hade i höstas berättat att kommunalrådet i Markaryd i ett mail riktat till Smålänningen och kommunala politiker och tjänstemän förklarat att han tänkte bojkotta en namngiven reporter på Smålänningen. Han tänkte också uppmana sina medarbetare och kontakter att göra samma sak, skriver tidningen Journalisten. Upprinnelsen till historien ska ha varit en artikel om kommunbudgeten för 2009 som reportern hade skrivit.

 

Tidningen Smålänningens redaktionschef sa i slutet av förra året till tidningen Journalisten att hon såg allvarligt på kommunalrådets uppmaning till de kommunala tjänstemännen att inte prata med reportern. Bakom JO-anmälan står en kommunanställd i Markaryd.

Kristianstadsbladet bröt källskyddet och friade oskyldig

I vårt förra nyhetsbrev skrev vi om hur en bil tillhörande Kristianstads-bladets ägare, Skåne-media, fastnat på en fartkameras bilder för fortförning på väg E22. Tidningen ville inte avslöja vem som körde bilen och gömde sig bakom medieföretagens källskydd för att slippa avslöja fortköraren.

 

Åklagare Christer Almfeldt åtalade dock Kristianstadsbladets styrelseledamot Bengt Harding Olsson för fortkörning. Åklagaren tyckte sig känna igen Harding Olsson på bilderna från fartkameran.

 

Nu har tidningen avslöjat att det istället var en av tidningens fotografer som körde bilen vid tillfället. Tidningen har dock menat att eftersom det handlade om ett journalistiskt uppdrag gällde källskydd för fotografen, som inte skulle behöva träda fram med namn. För att bespara Harding Olsson orättvisa anklagelser bröt man slutligen källskyddet och lämnade ut fotografens namn.

Länstidningen i Östersund fälls för förtal

Länstidningen i Östersund har fällts i Östersunds tingsrätt för att ha förtalat en företagare. Artikeln som domen avser publicerades i december 2007 och berättade om en upphandling där landstinget misstänkte att det förekommit fusk bland de inlämnade buden.

I tidningsartikeln kunde företagaren identifieras genom ett antal detaljer trots att han inte nämndes med namn. Tingsrätten fäller Länstidningen för förtal på grund av två meningar i texten. Enligt domen har tidningen varit likgiltig till om företagaren kunde identifieras eller inte.

Tidningen döms att betala rättegångskostnaderna på cirka 65.000 kr och även ett skadestånd till företagaren på 6.000 kr. Företagaren hade dock begärt ett skadestånd på 60.000 kr.

Skellefteå satsar 95.000 för att sprida debatten

Skellefteå kommun satsar 95.000 kr på att sända ut kommunfullmäktiges debatter i närradio och i Skellefteås kabel-TV-nät. Kommuninnevånarna har via närradioföreningen Goldtown Radios sändningar under många år kunnat följa debatten i Skellefteås kommunfullmäktige. Så blir det också under 2009. Föreningen har fått ett bidrag på 62.000 kr för sändningarna.

 

Den ideella föreningen TV Skellefteå får 33.000 kr för TV-sändningar från fullmäktiges sammanträden i stads- och kabelnätet. För närvarande når sändningarna omkring sex tusen hushåll, skriver Norra Västerbotten.

Fel anmäla offentliganställd debattör säger JK

En offentliganställd ska inte få drabbas av repressalier efter att ha skrivit en debattartikel. Men den chef inom Statens Institutionsstyrelse som anmälde en lärare får bara ett påpekande från Justitiekanslern, JK.


Det var för två år sedan som en lärare på Tunagården i Malmö skrev en debattartikel i Skånska Dagbladet och kritiserade svensk narkotikapolitik. Tunagården är ett behandlingshem för unga som begått brott.

 

Debattartikeln gjorde att hans chef kontaktade personalavdelningen. Chefen ansåg att läraren inte hade mandat att uttala sig för myndigheten. På personalavdelningen uppmanade man chefen att göra en anmälan för att få prövat om läraren brutit mot lojalitetsreglerna. Chefen anmäldes i sin tur till Justitiekanslern eftersom det misstänktes vara en repressalie för publiceringen, skriver Medievärlden.

Personalansvarsnämnden kom fram till att läraren inte uttalade sig för myndigheten och därför avskrevs frågan våren 2007. Enligt JK blir det heller inga efterräkningar för chefen. Att anmäla en skribent är visserligen en repressalie och sådana är förbjudna enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrithetsgrundlagen. Men dels lades ärendet ner och dels hade chefen på Statens Institutionsstyrelse av personalavdelningen uppmanats att anmäla, resonerar JK.

Justitiekanslern friar kommunchef i Karlskrona

Justitiekanslern friar en kommunchef och ett kommunalråd i Karlskrona. Dessa bröt inte mot efterforskningsförbudet när de försökte få två personer att ta tillbaka uppgifter publicerade i  Blekinge Läns Tidning.

 

Det är chefen för äldreförvaltningen i Karlskrona som JK-anmäldes efter att ha kontaktat en anhörig till en boende på ett äldreboende och en överläkare i geriatrik, för att de skulle ta tillbaka uppgifter som hade publicerats i Blekinge Läns Tidning. Även ett kommunalråd i kommunen anmäldes till JK för att ha givit sitt stöd till äldrechefens agerande. Anmälaren ville ha utrett om de brutit mot meddelarskyddet i tryckfrihetsförordningen.

 

Men enligt JK har varken äldrechefen eller kommunalrådet brutit mot efterforskandeförbudet. JK anser att de inte agerat i egenskap av överordnade i förhållande till de två personerna.

BOLINS KOMMENTAR

Till nyhetsbrevet för att se video

Tidningar använder ofta bilder på ett försåtligt sätt

En viktig del av intervjun och det färdiga medieresultatet är bilden. Det kan vara en jobbig del av intervjusituationen men oftast nödvändig. Läser du själv en tidnings-artikel vill du förstås veta vem som uttalar sig men också gärna se en bild på personen. Men att vara med på bild kräver en del förberedelser.

 

Vem är du i intervjusituationen? Är budskapet glatt, neutralt eller kanske sorgligt? Hur kan du hjälpa reportern och fotografen att gestalta ditt budskap? Jo, du kan alltid föreslå en plats för fotografering. Undvik då bakgrunder som stör budskapet. Vidare är det naturligtvis samma regler som gäller vid en TV-intervju: korrekt klädstil och ett nedtonat kroppsspråk.

 

Sedan är det bara att hoppas att journalisten faktiskt använder din bild på rätt sätt. Enligt mediebranschens egna spelregler för press, radio och TV sägs att:

"Bildmontage, retuschering på elektronisk väg eller bildtext får ej utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren. Ange alltid i direkt anslutning till bilden om den är förändrad genom montage eller retusch."

Trots dessa regler används bilder ofta på ett försåtligt och felaktigt sätt. Redaktioner drar sig inte för att använda våldsamma och blodiga bilder eftersom de hjälper till att bygga det dagliga mediedramat. Men vi behöver inte se närbilder på döende människor för att förstå allvaret i en väpnad konflikt.  

 

Media återanvänder dessutom ständigt bilder så att de ska passa i nya sammanhang. Är Fredrik Reinfeldt trött under en debatt i riksdagens plenisal är risken stor att hans trötta ansikte dyker upp för att gestalta en tuff EU-förhandling eller ett opinionsras.  

 

Den VD som vid ett fototillfälle visar väldigt stor glädje tack vare en jätteorder riskerar att se sitt förtjusta ansikte en senare gång när han i tidningen berättar om en "vinst" över ett fackligt bud vid en löneförhandling.

 

Jag och många med mig bär en förhoppning om att medieföreträdarna ska se allvarligare på den felaktiga och oetiska bildhanteringen. I reglerverk borde det tydligare skrivas in att tidningar inte bör få återanvända bilder hur som helst. Låt därför inte bilder på verkliga personer användas på samma sätt som genrebilder.

INTERVJUTIPS 2

Använd pauser när du intervjuas i radio eller TV

Ett av de effektivaste sätten att förbättra ett intervjuframträdande i främst radio och TV är att du lär dig att pausera. Det är viktigt för dig själv men också för lyssnarna. Pauser hjälper dig att kontrollera andningen och att sänka talhastigheten. I vanliga samtal använder vi omkring 140-160 ord per minut. I en intervju bör du sänka hastigheten ner nånstans till 120-130 ord.

 

Men med pauserna ger du dig själv också en högre status. I lyssnarnas öron får dina pauser ditt budskap att framstå tydligare. Ett vanligt fel bland personer som intervjuas för första gången är att nervositeten gör att de talar för snabbt och utan varje form av pausering.

  

Det är med talet som med musik. Det är tystnaden som skapar rytmen. Att babbla på i samma tempo och i samma tonhöjd tröttar snabbt ut en lyssnare. Med en väl avvägd pausering kan du bestämma vad lyssnarna bör uppmärksamma extra. Pauseringen driver fram en förväntan på vad som ska komma.

 

Genom att taalaa extra lååångsamt /PAUS/ och att pausera /PAUS/ förstärker du intrycket hos lyssnarna av att det du säger /PAUS/ är viktigt. Många goda talare har gjort det här till /PAUS/ ett mästerstycke. Du behöver förstås inte sikta på att bli en mästare. /PAUS/ Men du kan säkert förbättra dig.

  

Gör ett enkelt test; /PAUS/ använd pauser /PAUS/ och tala extra långsamt med nästa kollega du träffar på. Du kommer att märka /PAUS/ hur dina ord låter viktigare än annars. Och det kommer att låta mycket bättre /PAUS/ när du intervjuas i radio eller TV.

AKTUELLT FRÅN PO

Se & Hör klandras för bild på kändisbarn
Pressens Opinionsnämnd, PON, klandrar kändistidningen Se & Hör för publicering av bild på en känd persons barn i samband med en artikel om förälderns kärleksliv. PON anser att tidningen tillfogat barnet stor publiceringsskada och att man borde ha vidtagit större försiktighet. 

 

Under rubriken "Vänskapen har växt till kärlek" skrev tidningen våren 2008 om den kvinnliga kändisen som brutit med sin flickvän sedan fem år och därefter träffat en ny. Som illustration till artikeln valde Se & Hör en bild på kvinnan, hennes förra flickvän och den ettåriga dottern i barnvagn.

 

Publiceringen anmäldes till Pressombudsmannen, PO, av kändisen som motsatte sig publiceringen av den smygtagna bilden på dottern. Hon hävdade att dottern inte var en offentlig person och det var inte motiverat att publicera en bild där barnets ansikte syntes. Saken förvärrades av att det fanns en hotbild mot anmälaren från nynazistiska kretsar.

Se & Hör menade att publiceringen följde gängse pressetiska regler och att kändisen var en offentlig person som fick acceptera medial uppmärksamhet även kring sitt privatliv.


Ärendet gick vidare till PON som menade att den här typen av artiklar visst innebar intrång i den personliga integriteten när barn till kända personer exponeras i samband med närgångna uppgifter. Något allmänintresse som motiverade Se & Hörs publicering av bilden på kändisens dotter fanns inte. Kändisbarnet har lidit publicitetsskada som inte är acceptabel menar Pressens Opinionsnämnd.

Magasinet Neo klandras för rykte om sexuell läggning
Det politiska magasinet Neo klandras av PON för att ha publicerade ett rykte om en journalists sexuella läggning. Tidningen bröt mot god publicistisk sed eftersom det inte fanns någon anledning att publicera uppgiften.  

  

Magasinet Neo hade i januari 2008 en artikel vars syfte var att avslöja mediernas stora makt, att journalistkåren agerar åklagare, domare och bödel på samma gång. Artikeln syftade till att granska mediernas självbild och arbetsmetoder.

 

I sammanhanget tog artikeln upp flera olika "affärer" som medierna bevakat under hösten 2007, bl a gällde det avslöjandet med bilder i Aftonbladet om att statsministerns statssekreterare varit berusad på krogen där hon suttit tätt ihop med en TV4-journalist.

 

TV4-nyheternas chef hade gått till omedelbar attack mot Aftonbladet och sagt att det var obehagligt att journalister bevakade andra journalisters kontakter. Nyhetschefen hade också sagt att journalisten och statssekreteraren inte hade en privat relation. Förklaringen till det, som inga läsare, lyssnare eller tittare fick reda på, var att det under lång tid cirkulerat rykten i mediebranschen om att journalisten var homosexuell.

Reportern anmälde publiceringen till Pressombudsmannen, PO. Magasinet Neo hade inte sökt honom för en intervju eller kommentar. Ändå hade tidningen valt att publicera uppgifter om att det under lång tid skulle ha cirkulerat rykten i mediebranschen om att han var homosexuell.

Pressens Opinionsnämnd framhåller att uppgiften har medfört en publicitetsskada. Skälen för publiceringen acceptabla och Neo har därför brutit mot god publicistisk sed.

AKTUELLT FRÅN GRN

TV4 fälldes för intrång i privatlivet

TV4 Nyheterna Värmland har fällts av Granskningsnämnden för radio och TV, GRN, för att man visade bilder från en mammografiundersökning och att namnet på den undersökta kvinnan kom i bild.

 

Ett 25 sekunder långt inslag, sänt hösten 2008, handlade om mammografi inom landstinget i Värmland. Inslaget illustrerades med bilder av två kvinnor som tittade på röntgenbilder av ett bröst på en datorskärm. Under några sekunder syntes namnet på patienten med liten text på röntgenbilden. Patienten anmälde inslaget för att det innebar ett intrång i hennes privatliv.

 

TV4 skriver till sitt försvar att det är svårt att identifiera kvinnan i inslaget och att inslaget inte utgör med någon nedsättande situation för kvinnan. De rörliga bilderna var hämtade från TV4:s arkiv och spelades in ett år tidigare under överseende av personal vid mammografin vid Karlstads centralsjukhus. När TV4 blev uppmärksammade på att namnet kunde tydas så redigerades detta bort till de senare sändningarna samma dag.

 

Granskningsnämnden konstaterar i sin bedömning att det går att läsa anmälarens namn på den datorskärm som visas på inslaget. Anmälaren är därmed möjlig att identifiera. Visningen var inte motiverad av något allmänt intresse. Inslaget strider därför mot bestämmelsen om respekt för privatlivet.

TV4-sporten fällt för reportage om kampsport

Granskningsnämnden har fällt TV4 Sport för programmet "Ultimate Fighter", ett kampsportsprogram med våldsamma inslag. Programmet fälls både för det omfattande våldet och för sändningstiden på morgonen, vilket kunde göra att barn sett inslaget.  

 

Programmet innehöll både intervjuer med utövare av kampsport och bilder från matcher. Matcherna var intensiva med slag, sparkar och knän mot huvud och kropp, ibland mot deltagare som låg ner. Vid några tillfällen förekom slag som resulterade i att deltagarna började blöda i ansiktet.

 

Anmälaren ansåg att programmet innehöll våldsskildringar och uppmaning till brott. Han kritiserar att programmet sändes på sådan tid att barn kunde ta del av innehållet och att det inte sändes en tillräcklig varning före programmet.

 

Granskningsnämnden konstaterar att programmet innehöll grovt våld med blodvite som följd. Enligt nämndens mening var våldet i det granskade programmet av sådant slag att det faller under våldsskildringsreglerna i Radio- och TV-lagen.

 

Med hänsyn till sändningstiden var risken stor att barn skulle se programmet och så betydande att sändningen enligt nämndens mening står i strid med bestämmelsen.

FRÅN TV OCH VIDEO

- Ni kränker min familj - ni borde skämmas!

Det här Aktuelltinslaget från septem-ber 2000 är numera klassiskt i medie-träningssammanhang. Dåvarande justitieminister Laila Freivalds kunde köpa sin hyreslägenhet efter om-bildning till bostadsrätt. Problemet var att hon som socialdemokrat borde vara emot en ombildning. Media vädrar dubbelmoral och tänder på storyn. Men Laila Freivalds vill inte vara ett viljelöst offer och ryter ifrån: "Har ni ingen skam i kroppen". "Ni borde skämmas", ryter hon när hon hittar en rad journalister utanför sin lägenhet.

 

Gjorde Laila Freivalds rätt?

Rösta i webbenkäten till höger!  

CITATET

"Det är svårt att ta ur ett ägg från en färdig omelett"

Bob Lutz, General Motors utvecklingschef, använder en liknelse när han kommenterar frågan om att skilja ut Saab ur GM:s verksamhet för en eventuell försäljning.

MÅNADENS BOK

Hotfulla nyheter och "alarmismen"

Varför beskriver massmedia vissa hot och risker som allvarliga kriser, medan andra inte beskrivs på samma sätt? Den frågan ställs i forskningsprojektet "Hot på agendan" som Demokratiinstitutet genomfört sedan 2005. I rapporten "Hotfulla nyheter" skriver författaren Lars Nord att "alarmismen" är ett utmärkande drag för media i vår tid.

 

- Om medierna inte har kunskap att värdera potentiellt hotfulla händelser blir lätt andra kriterier avgörande. Hot som förstärks av dramatiska bilder med t e x döende fåglar eller tungt beväpnad maffia, får företräde framför en forskarrapport om klimatförändringar. Nyckfullheten i mediernas bevakning stärks sedan av de övriga produktionskrav som råder, skriver Lars Nord.

 

Titel: "Hotfulla nyheter", Demokratiinstitutets rapportserie nr 21,2008

Författare: Lars nord

Utgivare: Demokratiinstitutet

Pris: Gratis att ladda ner från Demicoms hemsida.

VÅRA SNABBLÄNKAR

Intressanta länkar till sidor med material om intervjurelaterade frågor.

Akut rådgivning

Råd inför intervjuer i akuta situationer

Din MediaCoach
Synonymordböcker Synonymer berikar ditt talspråk Josef Cullheds ordbok    Synonymordboken
Distanskurs Medie- och intervjuträning per distans inklusive övningsintervjuer per telefon. Din MediaCoach
Liknelser Aforismer och liknelser kan vara mycket användbara när du vill krydda ditt intervjubudskap Pricken över livet
Intervjuövningar Repetitionsöva dina intervjukunskaper regelbundet Din MediaCoach
Ordspråk Ett ordspråk kan skapa extra färg åt ditt intervjubudskap Pricken över livet

Demokratiinstitutet

En förening vid Mittuniversitetet, Sundsvall

Demokratiinstitutetet

SOM-institutet

Forskning om massmedier, Gbg universitet

SOM-institutet

Nordicom

Informationscenter för massmedie- och kommunikationsforskning i Norden

Nordicom

NYHETSBREVET MEDIETRÄNING FÖR ALLA

Vill du inte längre ha nyhetsbrevet? Klicka här för att avanmäla.

Copyright: DinMediaCoach Mediaträning för alla.

Ansvarig utgivare: Kenneth Hellqvist

Adress: Box 9251, 102 73 Stockholm

Kontakt: info@dinmediacoach.se

Annons

Öppnas i nytt fönster

FÖRSTASIDAN

Prenumerera

Avsluta prenumeration

Våra snabblänkar

Tipsa en bekant om nyhetsbrevet

Annons

Öppnas i nytt fönster

Upp

Upp

Upp

Upp

Annons

Öppnas i nytt fönster

Upp

Upp

Upp

Upp

Annons

Öppnas i nytt fönster

Upp

Upp

Upp

Upp