lögnaktiga och utsätter honom för andras missaktning. 

Tidigare Norges rikaste person

Ager-Hanssen sägs dock nöja sig med ett krav på en krona i ideellt skadestånd. Lågprisbolaget Fly Me startade 2004 med flyg på bland annat sträckorna Malmö-Stockholm och Göteborg-Stockholm. Ager Hanssen hade bara några år före Fly Me-starten utsetts till Norges rikaste person med en uppskattad förmögenhet på 15-20 miljarder norska kronor.

Själv har Christen Ager-Hanssen gått i konkurs och tvingades enligt SVT för en tide sedan att ge upp sin lyxvilla i Askim på en exekutiv auktion.

Läs mer om Fly Me-inslaget på Uppdrag granskning hemsida.

Läsarna har blivit kritiker och korrekturläsare

Andelen artiklar som läsare kan kommentera i nättidningar har ökat starkt de senaste åren, visar forskning från Karlstads universitet. Medieforskaren Michael Karlsson har under en vecka om året 2005-2009 gått igenom nyhetsartiklar på Aftonbladets, Expressens, Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets nättidningar.

Sammanlagt handlar det om drygt 4.500 artiklar. Han har tittat på vilka möjligheter till läsarmedverkan som tidningarna erbjudit. Resultatet visar att utvecklingen gått fort. År 2005 var det bara Svd.se som gav läsarna möjligheten att kommentera artiklar. Tidningen hade då 1 500 kommentarer i veckan.

I år kan läsare både skriva egna nyheter, kommentarer och få sina bilder och filmer publicerade och att länka till bloggar. Och idag har exempelvis Expressen.se i genomsnitt 3 000 kommentarer om dagen. Som en följd har har delar av faktakontrollen och korrekturläsningen som tidigare gjordes på redaktionerna flyttat ut till läsarna, menar Michael Karlsson.

- Läsarna har blivit mediekritiker och påpekar fel som både hjälper och pressar journalisterna att korrigera sina texter, säger Michael Karlsson till tidningen Medievärlden.

Men det är en liten grupp läsare som involverar sig i tidningarnas nätupplagor. Enligt Michael Karlsson rör det sig om cirka fem procent av läsarna som producerar 95 procent av det kommenterande innehållet. Han har i en tidigare doktorsavhandling varnat för att kraven på allt snabbare nätjournalistik samtidigt försämrar kvaliteten på journalistiken.

Journalister producerar mer - men allt mer från andra källor

Danska journalisters arbetsbörda har ökat drastiskt de senaste tio åren. Antalet nyhetsartiklar har ökar med 134 procent, visar en undersökning från Köpenhamns handelshögskola.

En orsak till det ökade antalet nyhetsartiklar är att journalister idag producerar olika versioner av sina texter till olika medier kopplade till dagstidningarna: radio, TV och interneteditioner. En originalartikel blir lånad, återanvänd eller kopierad 1,2 gånger samtidigt som andelen omskrivningar av andras material har stigit från 42 till 64 procent sedan 1999, skriver danska tidningen Journalisten.

Undersökningen visar samtidigt att det blivit svårare att kontrollera nyheterna när  journalisterna blivit sämre på att omnämna ursprungskällan.

Resultatet av undersökningen följer ett internationellt mönster. Även en brittisk studie från förra året visade att journalister producerar fler artiklar men att allt mindre material är egenproducerat utan istället omskrivet från andra källor. 

Läs mer om den brittiska studien.

Aftonbladet polisanmäls för stöld av Facebook-bild

En bedrägeridömd kvinna har polisanmält Aftonbladet efter att tidningen tagit en privat bild från hennes Facebook-sida.

En kvinna i Borås lade ut falska bilder på en Playboymodell på nätet och låtsades i kontaktsyfte att bilderna föreställde henne. Hon lurade till sig pengar av intresserade män och hävdade att hennes barn var sjuka. 

Aftonbladet skrev om händelsen och publicerade olovandes en bild som tidningen, enligt kvinnan, hade tagit från hennes Facebooksida. Kvinnan har polisanmält tidningen eftersom hon inte gett Aftonbladet tillstånd att använda bilden.

Polisen i Borås har lämnat över ärendet till Justitiekanslern, JK, som ska avgöra om det kan handla om tryckfrihetsbrott.

Läs artikeln i Aftonbladet på nätet.

Mediepolicy hänvisar till kritiserads bror

Älvdalens kommun antog en ny mediepolicy efter att medierna skrivit om missförhållande vid ett gruppboende. Policyn säger att all media ska gå genom informationschefen, som är bror med den kritiserade politikern.

Länsstyrelsen riktade anmärkningar mot verksamheten på ett gruppboende i kommunen. Ordföranden i socialnämnden i Älvdalen, Gunnar Barke (S) fick ta emot många frågor från de lokala medierna om vad han gjort åt missförhållandena. För att inte medierna skulle

kontakta gruppboendets ansvariga beslutade man att all kontakt i fortsättningen skulle  ske via Gunnar Barkes bror Anders Barke, som är informationsansvarig i kommunen.

Dalarnas Tidningars nätpublikation dt.se frågar om det inte innebär ett jävsförhållande och ett trovärdighetsproblem med att journalister hänvisas till Anders Barke när ärendet handlar om Gunnar Barke?   

- Ja, det blir det ju så klart. Därför förmedlar jag bara den informationen som jag har fått och som jag har sagt. Men mitt jobb är att hålla på med information.

Inter heller kommunchefen Bengt Welin ser problem med den nya policyn.

- Han är ju informationschef. Jag ser inga jävsförhållanden i detta. Varför skulle det gå till någon annan. Han lämnar ut saklig information och har en professionell funktion, säger han till dt.se.

Scan valde öppenhet och blogg i grisskandalen

Scan som är delägare i Swedish Meat, förvarnades om publiceringarna om vanvård av grisar. Den efterföljande krisen tacklades med öppenhet och en blogg.

Strax före avslöjandet fick Scans kommunikationsdirektör Margareta Thorgren ett samtal som gjorde att hon förstod att det skulle bli kris.

- Förvarningen gällde att en specifik journalist på Ekot hade kontaktat vissa personer och ställt vissa frågor. Då visste jag direkt vad som gällde och jag informerade snabbt ledningsgruppen, säger Margareta Thorgren till Dagens Media.

Dagen efter gick Ekosändningarna om vanvården på bl a Swedish Meatordföranden Lars Hultströms gård, med bilder på grisar som gnagde på döda grisar.

- Det svåraste i ett inledande skede är att veta vad som faktiskt är och vad som inte är en kris. Vi har tagit för vana att hellre kalla till krismöte en gång för mycket än en gång för lite. Eftersom vi jobbar med livsmedel är det a och o att ha bra krisrutiner.

Scan valde en öppen linje och tog därför beslutet att stänga av ett fyrtiotal gårdar för att tillsammans med Svenska Djurhälsovården genomföra kontroller. Nu har samtliga gårdar tagits tillbaka som Scanleverantörer.

Scans mediestrategi har sedan krisens inledande skede varit att vara så tillgänglig och öppen som möjligt med information. Bland annat startade man en blogg där Scans perspektiv redovisas.

Till Scans blogg.

Eskilstuna-Kuriren fick inte ut elkunder

Eskilstuna-Kuriren har inte rätt att ta del av uppgifter om kommunalägda bolaget Eskilstuna Energi & Miljös elkunder. Det beslutade nyligen Kammarrätten i Stockholm sedan det kommunala bolaget avslagit en förfrågan om att få ta del av statistik om vilka kunder som tillkommit respektive som lämnat bolaget.

Tidningen Eskilstuna-Kuriren överklagade och menade att det inte borde spela någon roll för beslutet om offentlighet om informationen gynnar konkurrenterna.

Eskilstuna Energi & Miljö fick dock rätt av Kammarrätten. Den menade att sekretess ska gälla för uppgifterna eftersom den som driver likartad rörelse gynnas på Eskilstuna Energi & Miljös bekostnad om uppgifterna röjs.

Har BRÅ hittat kryphål i offentlighetsprincipen?

I en debattartikel i tidningen Journalisten ger förra ledarskribenten i Svenska Dagbladet,  Maria Abrahamsson, Brottsförebyggande rådet skarp kritik för att undanhålla handlingar som innehåller intern kritik mot myndigheten.

Hon skriver att hon för över ett år sedan fick ett tips om en skrivelse från de anställda med kritik mot ledningen. När hon, i enlighet med offentlighetsprincipen, vill se dokumentet nekade BRÅ och hänvisade till att ärendet ännu inte var avslutat och därför inte offentligt.

Abrahamssom överklagar till Kammarätten men rätten går på BRÅ:s linje om att ärendet måste avslutas. Hon menar att myndigheten på det här sättet funnit något som kan liknas vid ett ett kryphål i Tryckfrihetsförordningen.

Myndigheter skulle på det här sättet kunna placera dokument med obehagliga interna uppgifter i "evighetslånga påhittade 'projektärenden'. Med följden att varken medborgarna, journalistkåren eller politiker kan få del av klagomål på myndigheten förrän kritiken är överspelad och därmed ofarlig för ledningen."

- Uppenbart behövs det en lagändring om den svenska offentlighetsprincip inte ska reduceras till ett tomt skal, skriver Maria Abrahamsson.

Läs debattartikeln i tidningen Journalisten.

Berätta ditt budskap som för en god vän

En av mina bekanta är otroligt social. Hon tillhör den där gruppen människor som blir festens medelpunkt, drar sina roliga historier och lämnar efter sig minnen av intressanta betraktelser. Men de gånger hon blivit intervjuad har hennes naturliga charm varit som hel bortblåst. Hon blir stel, teknisk och lite mässande.

Jodå, hon får fram sitt budskap eftersom hon är medietränad. Men det låter inte särskilt roligt eller underhållande.

- Vad gör jag för fel? undrade hon uppgivet. Jag har förberett mig precis som jag ska och säger det jag har planerat, men det varken ser bra ut eller låter särskilt förtroendeingivande.

Det visar sig att hon inte var speciellt nervös. I alla fall inte så att det skulle kunna förstöra en intervju. Felet var istället att hon inte riktigt begrep vem hon talade till: Journalisten? Arbetskamraterna? Företagsägarna?

Hon skulle förstås tala som hon alltid gör annars. Som till en god vän på en trevlig bjudning.

Medieträning handlar inte om att göra om intervjupersoner och förvandla dem till strömlinjeformade och retorikrutinerade svarsmaskiner. Tvärtom, för ju närmare du kommer ditt vanliga jag i intervjun desto bättre är det. Skillnaden är att du alltid har träningsverktygen med dig för att på det bästa och mest trovärdiga sättet få fram ditt budskap. På ett sånt sätt att de som lyssnar kommer ihåg vad du berättade.

Rykten görs till källor i ekonomipress

Som presstalesperson bör man ju aldrig kommentera eller bemöta rykten. Det är oftast en gyllene regel när det handlar om mediehantering. En annan regel säger att en uppgift är trovärdig först när den bekräftas av två oberoende källor. Ändå visar det sig att ekonomijournalister använder sig av rykten för att styrka spekulationer om vilka som kan tänkas köpa Volvo och Saab.

Nyhetssiten Second Opinion undrar i en artikel om inte detta skadar medias trovärdighet. Man menar att tidningar i väldigt hög grad hänvisat till rykten just när det gäller vem som kan komma att köpa de svenska bilföretagen. Uppenbart är att ett rykte kan godtas bara media hänvisar till sin källa, särskilt om källan är utländsk.

- Vi använder samma policy som alltid annars. Två av varandra oberoende källor med insyn ska säga samma sak. När det gäller utländska tidningar så förlitar vi oss på exempelvis på Wall Street Journal och Financial Times. Vi vet att de är mycket trovärdiga tidningar som vi litar på och vars källor vi refererar till, säger Pia Gripenberg, chef för DN:s ekonomiredaktion.

Hon håller med om att det finns en risk att tidningarna tappar trovärdighet när det blir "så här extremt mycket rykten som det varit", men påpekar att DN avvisat många rykten i Saab- och Volvoaffären där trovärdigheten uppfattats som mycket låg.

Hon lämnar över en del av ansvaret på läsarna och manar dem att läsa tidningen med källkritiska ögon. 

- En läsare som ser en artikel med rykten som enda källa måste själv avgöra om han eller hon litar på sin tidning, säger Pia Gripenberg.

Dagens Handel vill publicera bilder på snattare

Branschtidningen Dagens Handel vill börja lägga ut bilder på misstänkta snattare på nättidningen dagenshandel.se. Dagens Handel undersöker om publicering av bilder från butikernas övervakningskameror överensstämmer med gällande lagstiftning.

Tidningens chefredaktör, Thomas Karlsson, menar att detta mycket väl skulle kunna passa både med lagen och med de pressetiska reglerna. Men för säkerhets skull har man kopplat in jurister samtidigt som man väntar in Justitieombudsmannens prövning av Skånepolisens publicering av misstänkta brottslingar från övervakningskameror.

- Ja, men det måste vara grövre brott det handlar om, inte någon som snattar en chokladkaka eller en förvirrad tant Elsa som råkar plocka på sig en falukorv. Det måste avgöras från fall till fall om vi ska publicera, säger Thomas Karlsson till tidningen Journalisten.

Journalistrollen på väg att omvärderas

Vem är egentligen journalist? Får vem som helst agera som journalist? Kanske är den uppluckrade journalistrollen en ny förutsättning för den framtida demokratin? Det undrar allt fler skribenter och kolumnister, bland annat i tidningen Journalisten.

Under lång tid har journalister haft något av ett monopol på offentlig informationshantering. I tidningar och i etermedia måste man vara antingen utbildad eller genom övning tränad journalist, helst med fackföreningen Journalistförbundets medlemskort som journalistlegitimation.

Men med alla nätpublikationer, bloggar, Twitter, m.m. kan vi alla bli journalister på ett eller annat sätt. Jesper Bengtsson, kolumnist i tidningen Journalisten, påpekar att idag har bloggarna blivit fanbärare för demokratin i tredje världen. Under de stora demonstrationerna i Iran i somras gjorde den iranska regimen allt för att isolera de utländska journalister som befann sig i landet.

- De stängdes in på sina hotellrum eller ombads helt enkelt att ta nästa plan därifrån. Inga nya visum delades ut. Istället blev det Twitter och ett antal bloggare som talade om för världen vad som hände när demonstrationerna slogs ned. Det var otroligt fascinerande att sitta hemma i Flen och nästan sekund för sekund kunna följa utvecklingen på Teherans gator, skriver Jesper Bengtsson.

- Kanske är det så att journalistens självbild behöver omvärderas. Journalisterna har länge sett sig själva som ett kvalitetsfilter. Med internet blir det omöjligt att behålla monopolet, skriver Jesper Bengtsson.

Läs krönikan i tidningen Journalisten.

Bara var fjärde har stort förtroende för massmedia

Svensken anser i stor utsträckning att internet påverkar demokratin positivt - lokalt och globalt. Samtidigt visar det sig att regeringen och Moderaterna stärkt sitt förtroende i befolkningen. Det visar årets Förtroendebarometer från Medieakademin vid Göteborgs Universitet.

Massmedia har stadigt förlorat befolkningens förtroende. Dagspressen generellt har bara högt förtroende hos 26 procent av befolkningen. Bland enskilda tidningar skiljer det sig mycket åt. 57 procent har högt förtroende för Dagens Nyheter medan förtroendet för Aftonbladet har sjunkit från 16 till 14 procent.

Förtroendebarometern mäter årligen, sedan 1997, förtroendet för samhällsinstitutioner, partier, massmedier och företag. Nytt för året var frågor om internet och 66 procent anser att internet bidragit till ökad demokrati i världen, medan 49 procent anser att det gäller för den kommun där de bor.

Förtroendebarometerns siffror på internetvanor ligger klart högre än i andra studier beroende på att Förtroendebarometern bygger på ett urval av internetanvändare.

Bland företagen tappade Ikea sin tätposition och hamnar på en andra plats med 75 procents mycket/ganska stort förtroende, högst upp hamnade tidigare tvåan Sveriges Radio med 79 procent. Tredje platsen behålls av Sveriges Television med 72 procent.

Inom politiken ökade förtroendet för Moderaterna med nära tio procentenheter till 40 procent. Under samma period har Socialdemokraterna minskat med nästan lika mycket och har nu endast 26 procent i förtroendetoppen.

För undersökningen ansvarar professorerna Sören Holmberg och Lennart Weibull vid Göteborgs universitet. Studien genomfördes mellan 17 oktober och 2 november 2009 och baseras på ettusen nätenkätsvar.

Läs mer i Förtroendebarometern (pdf).

Publicister vill ombilda och bredda PO

En majoritet av Sveriges ledande publicister vill att Pressens opinionsnämnd, PON, ombildas till Mediebranschens opinionsnämnd. De vill att den nya nämndens verksamhetsområde breddas och tar över delar av den statliga Granskningsnämndens uppgifter.

Det framkommer i en undersökning av publicisternas attityder till de granskande instanserna PO-PON och GRN i samband med utgivningen av boken: "40 år av övertramp - PO/PON 1969-2009".

Många tycker att det nya medielandskapet skapat en underlig situation när tidningarnas webb-TV lyder under PO, medan vanlig TV granskas av GRN. Det vore idag mer logiskt att all medieverksamhet granskades av en instans.

Enligt undersökningen vill även publicisterna att en ny nämnd ska hantera klagomål på journalisters arbetsmetoder, något som idag sköts mer eller mindre internt av Journalistförbundets yrkesetiska nämnd.

Radiovågor fick journalisterna att fly

Journalister är många gånger både kolleger och konkurrenter. Men de brukar sällan störa varandra rent tekniskt. Man nu har det hänt.

En eftermiddag för en kort tid sedan utlöstes brandlarmet i huset där Västmanlands Läns Tidnings sitter i Västerås. Personalen i huset evakuerades ut på gatan under hotet av en eldsvåda.

Räddningstjänsten som sökte igenom lokalerna kunde inte finna någon brand. Vad de däremot fann var en reporter från Sveriges Radio som intervjuade den avgående chefen för Västmanlands Läns tidning, Elisabeth Bäck. Radiovågorna från reporterns sändare hade aktiverat larmet.

Modejournalister lät sig bjudas på Parisresa

H&M bjöd svenska modejournalister på elegant modevisning när samarbetet med designern Sonia Rykiel presenterades. Trots att visningen var i Paris åkte reportrarna dit - det var ju H&M som betalade. Att bjudresan kan innebära ett problem för objektivitet och trovärdighet verkar redaktörerna bortse ifrån.

Några av de största modetidningarna var på plats på Grand Palais i Paris när H&M invigde samarbetet med Sonia Rykiel för en tid sedan. Modejätten H&M erbjöd sig betala för både journalisternas flygresa och för det tjusiga boendet.

I tidningen Medievärlden gör modejournalisterna och deras redaktörer bedömningen att de i vilket fall som helst hade bevakat evenemanget och att det inte bör innebära något problem att H&M betalar resa och boende.

- Vi gör den bedömningen att vi bevakar det vi tror att våra läsare vill läsa om. Visningen var en otroligt stor grej som vi ansåg att vi borde vara med på men inte hade möjlighet att själva bekosta, säger Jonna Berg Wahlström, chefredaktör på Glamour Magazine, tidigare reporter på Expressen.

Att bjudresan kan innebära ett problem för objektivitet och trovärdighet verkar redaktörerna bortse ifrån. Damernas Världs chefredaktör Mona Johansson verkar mer se till det praktiska.  

- H&M är en aktör vi måste bevaka. När de väljer att ha sina visningar utomlands, har vi inte råd att åka och accepterar således att de betalar, säger hon till Medievärlden.

Den här typen av bjudresor är inget nytt inom journalistiken. Men de har tidigare alltid skett under mycket hemlighetsmakeri, eftersom upptäckt kunde innebära enorm skam och i värsta fall avsked.

Aftonbladet fälls för kränkande spekulationer

Aftonbladet och Aftonbladet.se har fällts av Pressens Opinionsnämnd, PON, för att ha fört spekulationer och rykten vidare om en kvinnas död. Artiklar bildsattes på ett sätt som gjorde att boende i närområdet kunde känna igen miljön och räkna ut vem kvinnan var. Publiceringarna var kränkande för kvinnan och smärtsamma för hennes anhöriga.

Kvinnan hittades död i en lägenhet som tillhörde en knarklangare. Orsaken till att Aftonbladet skrev om händelsen var att en känd författare gripits efter att ha handlat knark i lägenheten. Skriverierna lät påskina att kvinnan varit narkoman och att hon dött av en överdos. Detta stämde inte. Dödsorsaken var lunginflammation.

Artiklarna var, enligt anmälaren, mycket plågsamma för de anhöriga, främst hennes sjuåriga barn. Pressombudsmannen och PON finner artiklarna både kränkande plågsamma "och i sammanhanget dessutom omotiverade". Båda instanserna finner att Aftonbladet och aftonbladet.se ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Läs mer om aftonbladet.se hos PO-PON.

Läs mer om Aftonbladet hos PO-PON.

Folket klandras för dålig publicistik
Tidningen Folket har fällts av Pressens Opinionsnämnd för åsidosättande av god publicistisk sed. Genom rubriker och ingresser har tidningen givit en entydigt kritisk bild av en läkare och hennes verksamhet på ett beroendecenter.

Folket förmedlade på ett okritiskt sätt vissa patienters kritik mot en väl fungerande vård i artiklar i juni 2008. Saken hade redigerats så att patienternas klagomål rättfärdigades medan anmälarens och klinikchefens svar nedtonades.

Läkaren var i sin anmälan orolig för att patienter inte skulle våga söka vård på Beroendecentrum efter att ha läst artiklarna. Vidare fanns det risk för att patienterna och således även rehabiliteringsprogrammen påverkades negativt av artiklarna. Hon hade efter publiceringen också mottagit hotelser.

Tidningen betonade i artiklarna att läkaren anmälts 23 gånger under 19 år till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Hon hade dock aldrig fällts. Vad tidningen inte nämnde var att anmälningarna kommit från långtidsintagna som vägrats önskade narkotiska preparat.  

PO:s bedömning är att "tidningen inte kan undgå klander för att ha åsidosatt god publicistisk sed".

Läs mer hos PO-PON.

Partiskt och osakligt i Kristianstadsbladet
Pressens opinionsnämnd fäller Kristianstadsbladet för att ha agerat både osakligt och partiskt i ett tingsrättsmål mot en före detta kommunanställd man. Han skulle ha skrivit ut luftfakturor och gynnat en bekants företag. Tidningens rapportering var i stort sett en partsinlaga till förmån för åklagaren.

Anmälaren kände sig förtalad av tidningen. I artiklarna stod felaktigt att han hade skrivit ut luftfakturor för miljonbelopp. I själva verket var han endast misstänkt för att ha gjort det. Tidningen återgav bara den ena partens version av konflikten, kommunens, och förmedlade alltså en partisk och felaktig bild av saken.

Dessutom framställde tidningen i en artikel åklagarens uttalande utan att försvarsadvokaterna fick möjlighet att lämna några kommentarer. Vid tiden för publiceringen hade dom i målet ännu inte meddelats och senare friades mannen helt från anklagelserna. PO och PON fäller därför Kristianstadsbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Läs mer hos PO-PON.

Två tidningar fälls för artiklar om självmord
Jönköpings-Posten och Värnamo Nyheter har nyligen fällts av Pressens opinionsnämnd för artiklar i juni 2008. Tidningarna kränkte i samband med ett självmordsfall både den dödes och hans anhörigas personliga integritet. I samband med rapporteringen avslöjade tidningarna också ingående sjukdomsuppgifter om döde.

PO menar i sitt utlåtande att tidningarna bör vara extra försiktiga, enligt pressetikens regler och praxis, och visa stor försiktighet vid publiceringar som rör självmord. Både av  hänsyn till den avlidnes integritet och till anhörigas känslor.

Nämnden är medveten om att artiklarna hade ett stort allmänintresse när Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, varnat två läkare och givit en verksamhetschef vid ett universitetssjukhus en erinran i samma ärende. PO menar att det inte går att anmärka mot att tidningarna skrev om saken.  

Däremot, menar PO, vållade skriverierna om den döde och hans sjukdom oförsvarlig publicitetsskada och stor smärta. Att skriva om den dödes sjukdom innebar en djup kränkning av den personliga integriteten. Detta innebar även ett intrång i privatlivets helgd för hans anhöriga.

PO och därefter PON finner att både Jönköpings-Posten och Värnamo Nyheter ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Läs mer om Jönköpings-Posten hos PO-PON.

Läs mer om Värnamo Nyheter hos PO-PON.

Gratistidning fälls för förolämpning 
Gratistidningen Frotté har fällts för att ha brutit mot god publicistisk sed när den inte lät en företagare få kommentera anklagelser om oseriösa affärsmetoder.

Företagaren befann sig i en upphovsrättstvist med tidningen om ersättning för bilder. Under vinjetten "Skvaller på stan" fanns en notis med rubriken "Puckat!". Den antydde att företagaren använde sig av oseriösa affärsmetoder.

Texten i notisen löd: "Vi har också hört att det förekommer oseriösa företagsmetoder i X stad. Det sägs att fotograf A helt plötsligt fått för sig att skicka saftiga räkningar för bilder som tidigare varit helt OK att använda. Såna metoder betackar vi oss för. Nej, raka puckar, tack!"

Tidningen menar att notisen var avsedd som satir och underhållning, men företagaren fick ändå inte kommentera anklagelserna i tidningen.

PO menar i sitt utlåtande att inget i notisens formulering antydde att det kunde vara fråga om skämt. Publicitetsskadan upphävdes inte av texten längst ner på sidan: "Det kan finnas ett uns av sanning i ovanstående påståenden". Tidningen fälls därför för brott mot god publicistisk sed.

Läs mer hos PO-PON.

Osakligt om Västbanken i Aktuellt

Granskningsnämnden för radio och TV, GRN, fäller ett inslag i Aktuellt i september i år för osaklighet. Orsaken var en felformulering när Israels regering skulle ha godkänt "400 nya bosättningar" när det egentligen handlade om 400 nya bostäder på Västbanken.

Hela telegrammet löd: "Den israeliska regeringen godkände i dag byggandet av 400 nya bosättningar på ockuperad mark, palestinsk mark, på Västbanken. Beslutet har väckt stark internationell kritik och det går emot USA:s president Barack Obama, som krävt totalstopp för nya bosättningar som ett villkor för att kunna blåsa nytt liv i fredsprocessen mellan Israel och palestinierna."

Aktuellt gjorde en rättelse i sändning, men först sex veckor efter inslaget. GRN anser att rättelsen var för sen och fäller inslaget för osaklighet.

Läs mer hos GRN (pdf).

Nordegren i P1 och P4 Sjuhärad fällda för partiskhet

Sveriges Radio har fällts av Granskningsnämnden för att vid två tillfällen, dels i programmet Nordegren i P1, dels i P4 Sjuhärad ha varit partiskt. Programledaren Tomas Nordegren tog i juni i år personlig ställning mot vägprojektet "Förbifart Stockholm" med anledning av att ämnet skulle behandlas i programmet Studio 1.

Han var mycket kritisk till vägprojektet och sa bland annat att det var obegripligt att inte ringlinjen runt Stockholm byggdes färdigt i stället.

Samma månad sände P4 Sjuhärad två inslag om föreningen Djurens Vänner i Borås. I inslagen riktade föreningen skarp kritik mot en tidigare ordförande och mot styrelsen, bland annat angående ekonomiska oegentligheter. De kritiserade fick dock möjlighet inte bemöta kritiken.  

Både programmen strider därför mot kravet på opartiskhet.

Läs mer om P4 Sjuhärad hos GRN (pdf).

Läs mer om Nordegren i P1 hos GRN (pdf).

Tiger Woods berättar att han tar time-out från golfen. Jim Gray på amerikanska Golf Channel hittar en liknelse som under ett par dagar går som en löpeld över världen.

Den amerikanske generalen Stanly McChristel jämför Natos insats i Afghanistan med en tjurfäktning. Han säger samtidigt att "vi kan inte vinna genom att bara döda talibaner. Vi måste ändra vårt sätt att tänka och agera på...".

Initierat om gratispress

Gratistidningarna kom på bred front i mitten av 1990-talet. Deras kvalitet har diskuterats ända sedan starten. Vissa har menat att de varit skräp, andra att de varit bra för att de varit gratis och att de fyllt en funktion vid sidan om de etablerade tidningarna. Bland annat har gratistidningarna blivit den dagliga nyhetskällan för alla dem som inte har råd med en tidningsprenumeration.

En annan viktig funktion gratistidningarna fått i storstadområdena är att de tagit den gamla lokaltidningens plats. De är ofta i gratistidningen som läsaren får det verkligt lokala perspektivet i och med bevakning av bland annat kommunala ärenden.

Boken är skriven av Ingela Wadbring, forskare vid JMK i Göteborgs universitet. Hon har tidigare skrivit om dagliga gratistidningar, bland annat avhandlingen "En tidning i tiden?" år 2003.

Titel: Gratis skräp eller demokratiskt tillskott?

Författare: Ingela Wadbring

Förlag: Sim(o)

Pris: 110 kr inkl moms. På Sim(o)s hemsida.  

Intressanta länkar till sidor med material om intervjurelaterade frågor.

Vill du inte längre ha nyhetsbrevet? Klicka här för att avanmäla.

Copyright: DinMediaCoach Mediaträning för alla.

Ansvarig utgivare: Kenneth Hellqvist

Adress: Box 9251, 102 73 Stockholm

Kontakt: info@dinmediacoach.se