"Djävla blufftidning" hittade på reportage

I senaste numret av gratistidningen Red Pages intervjuas en familj om livet i sin sommarstuga. Hela reportaget är dock påhittat och egentligen en annons. Gratistidningen Red Pages delas ut till en halv miljon hushåll i Stockholm.

På ett uppslag i tidningen finns Gabriel Arthur och hans familj på två bilder. Men i artikeln har de andra namn än i verkligheten. I reportaget berättar de hur bra deras bärbara dator med mobilt bredband fungerar i sommarstugan. Bredvid reportaget finns ett erbjudande från mobiloperatören Tre om mobilt bredband och bärbar dator. Men hela reportaget är alltså förfalskat.

Bilderna kommer från ett tidigare reportage i tidningen "Äventyrliga föräldrar". Fotografen som tog bilderna sålde dem vidare till en bildbyrå och köptes sedan av Red Pages för att användas redaktionellt. Men att bilderna fick användas på det här sättet hade inte Gabriel Arthur eller hans familj gått med på.

- Vi får göra reklam för något som vi inte gått med på. Dessutom i ett journalistiskt sammanhang. Det är en djävla blufftidning, säger Gabriel Arthur till tidningen Resumé och säger att han vill ha en ursäkt och att Red Pages skriver i nästa nummer att de hittade på intevjun.

Gabriel Arthur och familjen har fått 5 000 kronor från bildbyrån som de skänkt till Rädda Barnen.

- Det är ett redaktionell magasin vi gör. Det är inte påhittat. Det är relevant information om ämnet, säger Peter Blom, ansvarig utgivare på Red Pages till tidningen Resumé.

Nättidning anmäldes för förtal

Nättidningen Realtid.se anmäldes nyligen till JK, justitiekanslern, för förtal. Mannen som anmälde tidningen menade att han inte är någon offentlig person och har känt sig utpekad som brottslig. Men JK skriver nu i ett yttrande att man inte kommer att inleda någon förundersökning eftersom publiceringen inte faller under allmänt åtal.

Det var i början på mars som Realtid.se skrev att en man dömts till två månaders fängelse för brott mot aktiebolagslagen. Domen som senare omvandlades till två månader med elektronisk fotboja låg tre år tillbaka i tiden.

Mannen namngavs först i artikeln. Namnet togs dock senare bort av tidningen. Men då var skadan redan skedd. Mannen skrev i sin anmälan till JK att han känner sig utpekad eftersom bara ytterligare en person i Sverige har samma namn. Han hade bara berättat om sin fängelsedom för tio vänner. Men efter Realtid.ses publicering hörde flera personer av sig och ställde frågor om fängelsedomen.

Den utpekade mannen anser sig inte vara en offentlig person och hävdar att han skadats av publiceringen. Till tidningen Resumé säger Jonas Wiwen-Nilsson, ansvarig utgivare för Realtid.se:

- Vi tog bort namnet på personen i artikeln efter att ha fört ett resonemang. Det ligger i farans riktning att vi hamnade fel.

Justitiekanslern tar dock inte ställning till förtalsfrågan. Däremot görs ingen förundersökning, men mannen kan driva frågan vidare genom ett enskilt åtal.

Östgöta Correspondenten hotades och frias för publicering

Tidningen Östgöta Correspondenten fick rätt mot en person som hotade journalist. Det var efter det att tidningen hade publicerat en ljudfil på i sin nättidning Corren.se där en av Östgöta Correspondentens reportrar hotas av en företagare i Linköping som företagaren anmälde tidningen till Pressombudsmannen, PO. Men enligt Pressens Opinionsnämnd var det rätt att publicera hotet.

Hotet mot journalisten framfördes i ett telefonsamtal i samband med artiklar om två Linköpingsföretags skatteskulder. En representant för ett av företagen sa i telefon:

- Du skriver inte en jävla notis om vårt företag. Om du gör det kommer jag upp själv, privat och tar hand om dig.

Eftersom samtalet spelades in publicerades det på Östgöta Correspondentens nättidning. Företagaren anmälde det till PO som menade att tidningen borde klandras för att man "tillfogat anmälaren en onödig ytterligare publicitetsskada".

Men det höll inte Pressens Opinionsnämnd med om och anser att publiceringen faller under publicistens ansvar att "inte på grund av hot väja för att publicera och också att vid behov klargöra för allmänheten att så inte sker". Därför menar Pressens Opinionsnämnd att tidningen inte kan klandras.

Lyssna på det inspelade telefonsamtalet där hotet framförs.

"Pressombudsmannen Yrsa Stenius står lyckligtvis ensam"

Pressombudsmannen Yrsa Stenius står ensam, skriver professorn i journalistik, Hans Månson, i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet med anledning av att Pressens Opinionsnämnd ändrat pressombudsmannen Yrsa Stenius tidigare beslut om den hotade journalisten på tidningen Östgöta Correspondenten (läs mer i notisen här ovanför).

Hotet framfördes av en krögare i Linköping och riktades mot en av tidningens journalister under förra året. Telefonsamtalet spelades in och Östgöta Correspondenten la ut ljudfilen på nätet. När pressombudsmannen Yrsa Stenius granskade fallet rekommenderade hon att tidningen skulle klandras för att ha agerat felaktigt. Men Pressens Opinionsnämnd tyckte annorlunda och ändrade därför PO:s beslut.

Nu kritiseras pressombudsmannen Yrsa Stenius av journalistikprofessorn och tidigare chefredaktören för tidningen Sydsvenskan Hans Månsson. I sitt debattinlägg i Svenska Dagbladet skriver han:

"Är hot mot journalister något allvarligt? Pressombudsmannen, Yrsa Stenius, tyckte inte det och kritiserade tidningen som publicerade hot som en av dess reportrar mottagit. En erfaren utgivare, två utredningar, en tingsrätt, en hovrätt, justitiekanslern och nu även Pressens Opinionsnämnd har kommit fram till motsatsen".

Hans Månson pekar på att polisen tog hoten på allvar och att kammaråklagaren Wilhelm Storck dragit slutsatsen att avsikten var att "framkalla allvarlig fruktan" hos reportern och väckte därför åtal för olaga hot. Hans Månsson skriver vidare:

Yrsa Stenius skrev när hon ville klandra tidningen för brott mot god publicistisk sed att Linköpingskrögarens "haranger i samtalet med Östgöta Correspondentens reporter var uppenbart ohyfsat och kunde uppfattas som hot. Hur allvarligt menat detta hot var kan diskuteras". Hans Månsson skriver i Svd:

"Således har nu en erfaren utgivare, två utredningar, en tingsrätt, en hovrätt, justitiekanslern samt Pressens Opinionsnämnd kommit fram till att hot mot journalister är ett problem, som måste hanteras med allvar. På andra sidan står pressombudsmannen Yrsa Stenius. Lyckligtvis alldeles ensam".

Läs debattartikeln i SvD.

Var inte rädd för konsonanterna - motionera fram dem

Det är lätt att låta lite sluddrande när man talar. Särskilt om man berättar om något som man talar om dagligdags, något man är van vid. Vi har alla en yrkesjargong som väldigt ofta har en egen "dialekt" med ord, uttryck och attityder som är gemensamma för alla inom den egna organisationen eller branschen.

Och ju mer hemtama vi är med "dialekten" ju lättare är det att vi slarvar med språket och uttalet av det vi ska säga; alla i organisationen vet ju vad vi menar.

Det blir som i Gustaf Frödings kända dikt "Dumt folk" där en värmlänning ska berätta för en främling om vägen: "D`ä e å, å i åa ä e ö". Han säger: "Det är en å, och i ån är det en ö". Men så hemtam som han är i sin värmländska så låter det han säger bara som sludder.

Var därför inte rädd för att plocka fram konsonanterna när du talar i media. De som lyssnar till dig är inte van vid din "dialekt", så det är bättre att låta lite tydligare än du vanligtvis brukar. Det viktiga är ju att du blir förstådd av publiken. Det är dem du talar till - inte dina arbetskamrater och dialektkompisar.

Försök före intervjun att kort motionera fram konsonanterna med några övningar. 

Tungspetsen: Lalala, lalala, lalala (upprepa några gånger).

Tungroten: Gegege, gegege, gegege. Eller: Kekeke, kekeke, kekeke.

Konsonanter där tungan skjuts fram: Tetete, tetete, tetete. Eller: Dedede, dedede, dedede.

Övning av läpparna: Pepepe, pepepe, pepepe. Eller: Bebebe, bebebe, bebebe.

Efter den här nytta övningen känns munnen i bättre trim och du kan säga "ecklesiastikminister" och "arbetslöshetsförsäkringsdelegation" utan något som helst problem.

Västerbottens-Kuriren klandras för hårdbevakning

Tidningen Västerbottens-Kuriren har enligt Pressens Opinionsnämnd, PO, brutit mot god publicistisk sed genom att i cirka 20 artiklar behandlat ett namngivet företag och dess namngivna kvinnliga ägare. Artiklarna publicerades våren förra året i både Västerbottens-Kurirens papperstidning och på nätet. Företagets kvinnliga ägare fanns också på bild.

Enligt Pressens Opinionsnämnd har tidningen gjort en oproportionerligt stor affär av den aktuella frågan. Detta har tillfogat den utpekade kvinnan en oförsvarlig publicitetsskada. Däremot har PO inget emot att tidningen rapporterat om företaget som sådant.

Opinionsnämnden håller med om detta och pekar på tre nedsättande kommentarer som fanns publicerade i nättidningen. Genom dessa har företagets ägare utsatts för sådan publicitetsskada som hon inte ska behöva tåla, skriver Pressens Opinionsnämnd.

JK utreder inte anmälan om övervakningsbild

Polismyndigheten i Stockholm anmälde sig själv till Justitiekanslern, JK, sedan Aftonbladet publicerat en bild som misstänktes komma ur polisens interna informationssystem. Nu har Justitiekanslern beslutat att inte göra någon förundersökning.

Bilden i Aftonbladet föreställde en person som misstänktes kunna vara gärningsman i fallet med de flera mordbränder som ägde rum i några matvaruhus i Södertälje tidigare i vintras. Bilden kom från en övervakningskamera. Polisen menade att det gäller sekretess för den handling som bilden var en del av och att den inte fick lämnas ut till Aftonbladet. Man misstänkte därför att en polisman kunde ha brutit mot tystnadsplikten.

Justitiekanslern konstaterar att sekretess kan gälla för uppgifterna om det är en polisman som avslöjat dem ur en förundersökning. Men uppgifterna omfattas inte av sådan kvalificerad tystnadsplikt som bryter mot meddelarfriheten. Enligt JK ger heller inte anmälan anledning att tro att någon allmän handling med uppgifterna har lämnats ut. Därför har JK beslutat att inte göra någon förundersökning.

"Medier hämtade lögner ur internets soptunnor"

Reklambyrån Draft FCB:s chef Anders Dalenius greps häromveckan av polis misstänkt för ett mordförsök i Gamla Stan på en greve och hans flickvän. Anders Dalenius överväger nu om han ska vidta rättsliga åtgärder mot flera medier. I Aftonbladet har han berättat att "det var en Kafkaartad upplevelse".

Tungt beväpnad polis grep honom. Själv trodde han först att det rörde sig om en svensexa som tagit fel på lägenhet. Anders Dalenius misstänktes för mordförsök på en greve och hans flickvän och satt anhållen i omkring ett dygn. Han släpptes dock sedan han fått alibi för tiden för mordförsöket. Men nyheten om "reklamchefen" och "medieprofilen" hade spridits av kvällspressen och på nyhetssajter. Uppgifter om honom och hans person och yrke började spridas.

- Det var så löjeväckande, säger han till Dagens Media och berättar att han talat med sin advokat om att vidta rättsliga åtgärder mot medier som hängde ut honom under perioden.

- Att man misstänkte mig för brott är en sak men när man kränker min familj med lögner som man samlat upp ur internets soptunnor och publicerar det som fakta, då har man gått för långt, säger Anders Dalenius till Aftonbladet.

Nättidningen Realtid.se gav tydliga ledtrådar om vem som var den reklamman som under en tid misstänktes för skotten i Gamla stan i Stockholm. Antydningarna var så uppenbara att den s k "Medieprofilen" till slut kände sig tvingad att själv gå ut i Aftonbladet och rentvå sitt namn.

Några dagar senare gjorde han en intervju i radions Medierna och berättade om realtid.se:s övertramp och det troliga rättsliga efterspel historien kan få.

Realtid.se har nu fått kalla fötter och reportern Bernt Hermele ber "Medieprofilen" Anders Dalenius om ursäkt i en intervju i Dagens Media.

- Mitt jobb som reporter är att göra sanningsenlig och relevant rapportering. Jag hade aldrig publicerat en artikel som spekulerar om ett motiv på en kille som är frisläppt. Men publiceringen bedömdes som korrekt vid den tidpunkten. Så här i efterhand var det helt galet. Givet utvecklingen så kan man bara beklaga. Det är något som jag som reporter vill be honom om ursäkt för, säger Bernt Hermele till Dagens Media.

Läs mer i Dagens Media.

Justitiekanslern utreder inte polis som bloggar

Justitiekanslern, JK, har beslutat att inte pröva en anmälan som handlade om att en polisman bloggar på tidningen Norrbottens-Kurirens hemsida. JK anser att bloggen inte faller under tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen eftersom inläggen inte förhandsgranskas av tidningen.

Bloggen är inte grundlagsskyddad bara för ett medieföretag driver databasen utan tidningen skulle behöva ha kontroll över innehållet. Det är i stället en uppgift för allmän åklagare att ta ställning i frågan och JK skickar därför tillbaka anmälan till åklagarmyndigheten, skriver tidningen Journalisten.

TV-programmet "Ballar av stål" polisanmält

En åklagare har polisanmält programmet "Ballar av stål" i Kanal 5 för förargelseväckande beteende och sexuellt ofredande. Åklagarens polisanmälan gällde programmet i sin helhet.

Eftersom Kanal 5 är ett grundlagsskyddat medium har polisanmälan skickats vidare till Justitiekanslern, JK. Men varken "sexuellt ofredande" eller "förargelseväckande beteende" är några yttrandefrihetsbrott.

Kanal 5 sänds också formellt från utlandet, och faller därför inte in under svensk yttrandefrihetslagstiftning, skriver Medievärlden

Transportarbetaren fälld för förtal

Tidningen Transportarbetarens ansvarige utgivare Jan Lindkvist har fällts för att ha förtalat en taxiåkare. Tidningen ges ut av Svenska Transportarbetareförbundet. Enligt en dom i Stockholms tingsrätt ska Jan Lindkvist och fackförbundet tillsammans betala 20 000 kr i skadestånd till den förtalade mannen och dessutom rättegångskostnaderna. Tidningen måste också publicera domen.

Artikeln i tidningen handlade bl a om den utsatta positionen för utländska kvinnor som kommer till Sverige för att leva tillsammans med en svensk man. I artikeln påstods att den aktuelle mannen hade hotat sin fru. Taxiåkarens namn fanns inte med i artikeln, men detaljuppgifter gjorde det ändå möjligt att identifiera honom.

Enligt tingsrättens dom pekade artikeln ut mannen som en brottsling och han fick heller inte bemöta uppgifterna innan artikeln publicerades. Den aktuella artikeln i Transportarbetaren hade tidigare fällts av Pressens Opinionsnämnd.

Medierna sätter dagordning säger norska politiker

Det är massmedierna som styr den politiska dagordningen och det gillar inte norska politikerna. Det är journalisterna och massmedier som styr vilka saker som allmänheten kommer att uppmärksamma och därmed också den politiska debatten. Det visar en årlig undersökning i Norge inför Nordiske Mediedager i Bergen den 6-8 maj.

Bara 22 procent av politikerna i norska stortinget tror att det är politikerna själva som sätter dagordningen, medan 71 procent menar att det är journalisterna och massmedierna. Fyra procent av de norska stortingspolitikerna menar att det är ekonomiska intressen som sätter dagordningen.

Akademiska sjukhuset JO-anmäls för samarbete med TV3

En Uppsala-läkare har JO-anmält Akademiska sjukhuset för det avtal som gör att TV3 kan filma på akutmottagningen för sitt program "Sjukhuset". Läkaren menar att det strider mot Hälso- och sjukvårdslagen. I sin anmälan till Justitieombudsmannen skriver han att TV-inspelningen äger rum på platser där akut svårt sjuka eller anhöriga "i den akuta situationen inte kan eller hinner ta ställning till filmningen".

Materialet som sänts har visserligen godkänts i efterhand men dokumentationen har redan skett och denna bör strida mot vad Hälso- och sjukvårdslagen säger om den enskildes integritet, menar läkaren. För en kort tid sedan kritiserades TV-serien "Sjukhuset" av forskare som bl a menade att serien utnyttjar patienternas beroendeställning. De skrev på DN Debatt att Akademiska sjukhuset och TV3 är vinnare medan patienterna är förlorare.

- TV-tittarna har till exempel fått ... se barn som får möta tevekameror och vårdpersonal innan de egna föräldrarna, tittarna har sett patienter med andnöd och dödsångest, skriver de i sin debattartikel.

Gratistidning anmäld för brott mot tryckfrihetsförordningen

Ägaren till den nedlagda gratistidningen "Go Morgon" som gavs ut i Hässleholm har anmälts till Justitiekanslern. Enligt uppgifter från den som anmält tidningen startades "Go Morgon" utan så kallat utgivningsbevis. De anställda på tidningen har heller inte fått ut några löner. Gratistidningen startades i vintras och kom bara ut med fyra nummer innan den lades ned.

Enligt uppgifter till Justitiekanslern fick tidningens anställda inga löner för den tid de arbetade. Den som anmält den tidigare tidningens ägare menar att ägaren har gjort sig skyldig till urkundsförfalskning. Han påstod sig vara bl a chefredaktör och ingick avtal som anmälaren menar var falska.

I anmälan menar man också den tidigare ägaren till gratistidningen "Go Morgon" brutit mot tryckfrihetsförordningen eftersom tidningen saknade utgivningsbevis.

Aftonbladet fälld flest gånger av Pressombudsmannen

Pressombudsmannen, PO, firar 40 år och under dessa år har över 14 000 publikationer anmälts av allmänheten. I den statistik som tidningen Journalisten tagit fram visar det sig att Aftonbladet är den mest anmälda och fällda tidningen. 251 gånger har tidningen fällts av PO eller PON, Pressens opinionsnämnd, följd av Expressen på 182 gånger.

Aftonbladet leder även denna mindre smickrade liga genom att ha varit den mest fällda tidningen också genom varje decennium, med flest fällningar mellan 1969-1979: 97 stycken.

Anmärkningsvärt är att de så illa sedda tidningarna, Lektyr, FIB Aktuellt och Svensk Damtidning inte alls har anmälts i paritet med tidningarnas dålig rykte. 

Antal fällningar i PO-PON 1969-2008

Radio Sjuhärad fälls för ljud från bomber

Radioprogrammet Sjuhärad Direkt har fällts av Granskningsnämnden. Ett inslag i P4-programmet handlade om Israels medverkan i Eurovision Song Contest. Programledaren intervjuade flera personer knutna till schlagerfestivalen, bland annat Bert Karlsson, Fredrik Kempe (kompositör från Borås) och festivalgeneralen Christer Björkman. Mellan intervjuerna spelades israeliska schlagerlåtar med pålagt ljud av bomber och skjutvapen samt uttalanden från nyhetsklipp med uppgifter om skadade och dödade civila palestinier.

Nämnden ansåg att inramningen med ljud från bomber och skjutvapen förstärkte ett ställningstagande mot Israels medverkan i festivalen. Sammantaget innebar programmet en klar överträdelse av bestämmelsen om kravet på opartiskhet, anser Granskningsnämnden.

Läs mer hos GRN.

Halal-TV friades trots 33 anmälningar

Den omstridda programserien Halal-TV, som skulle visa aktualiteter utifrån ett muslimskt perspektiv frias av Granskningsnämnden för radio och TV. Programmet anses inte vara varken opartiskt eller osakligt. 

Hela 33 anmälningar kom in till nämnden när en av programledarna hävdade att "rikare blivit rikare och att de fattiga blivit fattigare". Anmälarna menade dels att programmet inte kunde ses som opartiskt eftersom de tre programledarna var unga troende muslimer, dels att programmet hade ett uttalat vänsterperspektiv.

Granskningsnämnden anser att programmet hade en utgångspunkt där programledarna tolkade samhället uttalat personligt. Därför kan programmet inte anses vara opartiskt eller osakligt, menar Granskningsnämnden.

Ladda ner pdf från GRN.

Nordnytt fälldes för uppgift om tvångsförsäljning

Ett inslag i SVT:s Nordnytt fälldes av Granskningsnämnden för att det stred mot kravet på saklighet. Enligt nämnden hade inte SVT visat grund för uppgiften om att fastighetsbolaget Norrvidden Fastigheter AB hotades av tvångsförsäljning.

Inslaget inleddes med att en reporter uppgav att Norrvidden Fastigheter hotades av tvångsförsäljning, och att halva Luleå centrum då skulle kunna få nya ägare. Anledningen var en finansmans ekonomiska problem, och enligt en medverkande journalist skulle bankerna kunna kräva in fastigheterna som säkerhet för lånen. I slutet av inslaget uppgav reportern på nytt att det var flera fastigheter i Luleå som hotades av tvångsförsäljning.

Enligt Granskningsnämnden hade SVT inte visat grund för uppgiften om hot om tvångsförsäljning och därmed stred inslaget mot kravet på saklighet. Att företagets VD i en senare sändning tillbakavisade uppgiften medförde ingen annan bedömning.

Läs mer hos GRN.

Peter Wallenberg i Svenska Dagbladet om att regeringen inte borde kritisera näringslivet för bonusar när även statliga bolag ger cheferna frikostiga förmåner.

Bert Karlsson om den tidigare skolkamraten från Skövde, Bosse Ringholm.

Journalistens självbild hämtad från fiktionen

Journalisten vill gärna vara som i filmen eller i böckerna. Det hävdar Johan Jarlbrink, till vardags forskare vid Linköpings universitet, när han granskar hur journalistiken skildrats i fiktionen från 1800-talets slut till mitten av 1900-talet. Det visar sig att dagens hjältemurvlar - Annika Bengtzon eller Mikael Blomkvist - ingår i en lång berättartradition, som smittat av sig på vad ska vara god journalistik och hur en journalist bör arbeta.

Författaren menar att föreställningarna kring journalister som försvarare av sanning och rättvisa och att de står på "den lille mannens sida" hämtar näring ur romaner och film. Även om många idag är kritiska till hur journalister arbetar är man ofta okritisk till de journalistiska idealen.

Titel: Det våras för journalisten. Symboler och handlingsmönster för den svenska pressens medarbetare från 1870-tal till 1930-tal

Redaktör: Johan Jarlbrink

Förlag: Kungliga biblioteket, mediehistoriskt arkiv

ISBN: 9789188468123

Pris: Cirka 173 kr, ink moms.

Boken kan t e x köpas från Bokia.

Intressanta länkar till sidor med material om intervjurelaterade frågor.

Vill du inte längre ha nyhetsbrevet? Klicka här för att avanmäla.

Copyright: DinMediaCoach Mediaträning för alla.

Ansvarig utgivare: Kenneth Hellqvist

Adress: Box 9251, 102 73 Stockholm

Kontakt: info@dinmediacoach.se