− Jag har aldrig hört talas om din tidning.
Att öppet erkänna att man inte brytt sig om att ta reda på vem man ska möta, visar att man är en tjockskalle. Många lokalreportrar går vidare i sin karriär och några hamnar senare i riks-TV eller på de stora tidningarna. Aftonbladets tidigare chefredaktör, Thorbjörn Larsson, började sin bana på den lilla tidningen Bergslagsposten. Det är säkert en del makthavare som sedan dess förbannat att de inte var bussigare mot den unge reportern Larsson.
− Ingen kommentar!
Jo, det finns alltid någon form av kommentar att ge. Det finns ju ett syfte till att journalisten håller fram mikrofonen mot dig. Ditt jobb är att ge kommentarer som inte förvärrar eller försvårar situationen. De enda som journalister accepterar "inga kommentarer" från är poliser som är mitt i en utredning och där kommentarer skulle försvåra utredningen.
− Jag är ingen skurk...
Det här är förmodligen den sämsta öppningskommentaren om man vill rentvå sig själv. Om du definierar dig som något du inte är, kommer publiken att komma ihåg dig som det du inte ville vara: i det här fallet en skurk. Uttalandet ligger i samma division som "för att tala klarspråk..." eller "om sanningen ska fram...", som antyder att det som sagts tidigare inte varit varken sant eller klart.
− Äh, vi går ner på krogen intill och fortsätter intervjun!
De flesta journalister fördrar att sköta jobbet i relativt anonyma lokaler för att inte bli störda under intervjun. Och alkohol hör inte längre hemma inom journalistiken. Skulle en reporter acceptera att gå på krogen med dig så är det sannolikt med syftet att få fram en skandaliserande bild av dig som förlorare vid spelbordet eller som dräglande fyllo i baren.
− Om du får säsongskortet så får jag en artikel, va??? blink, blink.
Seriösa reportrar tar inte emot fribiljetter, kläder eller resor. Reaktionen på en sån kommentar blir oftast omedelbar ilska och avsmak. Risken att bli upptäckt är för övrigt stor i Sverige och blir reportern ertappad är han svartlistad från många redaktioner. Sen ett antal år vågar eller vill ingen journalist ta emot ens en laxsida till jul från en näringslivsperson.
− Vad har du för vinkel? Vilken är rubriken på storyn?
Journalisten gör sitt jobb och du gör ditt. Vinkeln på hans artikel ska du inte bry dig om. Att bara diskutera det tyder på att det kan finnas olika val, något som inte stämmer med medias bild av sig själv som "sanningens budbärare". Och rubriken på artikeln vet sannolikt inte reportern själv när hon skriver. Den sätter oftast en redaktör eller redigerare på tidningen. Att artigt fråga vad ämnet för en intervju ska vara, är en helt annan sak. Den frågan bör du tvärtom ställa.
− Vi jobbar just med en kampanj. Kan du komma och skriva lite?
En reporter skriver inte för att hjälpa människor, företag eller organisationer. Journalister gör reportage för att det finns en nyhet att gräva fram och belysa. Om nyheten innebär något fördelaktigt för dig, kan du skatta dig lycklig. Reportern struntar i det. På samma sätt struntar han i om nyheten tvingar ditt företag i konkurs.